Skadeskjutningar, statistik och hittepå

Jaktkritikerna heter en förening som påstår sig vara kritiska mot jakt. Googlar du fraser som statistik skadeskjutning eller skadeskjutet vilt eller liknande så kommer de alltid högt upp. Denna förening som skriver så mycket om jakt, skadeskjutningar och plågat vilt har Hans Ryttman Svinnö som frontfigur. Samme person har fått en insändare publicerad i UNT. Inte ett ord om att han är frontfigur i en förening som är kritiska till jakt.

Jag kommer inte länka till insändaren (den har fått tillräckligt många klick som det är) och jag har tagit en skärmdump av insändaren för att inte ge den mer googlekraft. Så här ser insändaren ut:

Det finns mycket att anmärka på denna insändare. Vi går igenom den mening för mening.

All onödig jakt är redan förbjuden. Detta regleras av naturvårdsverket, lagstiftning och backas av tillgänglig forskning om vilt och viltvanor.

Det som kanske stämmer är att det fälls ca 1 000 000 vilt varje år i Sverige. Jag har faktiskt inte kontrollerat siffrorna i viltdata där all data finns tillgänglig och sökbar, men låt oss hoppas att i alla fall den siffran stämmer.

Sedan går det fel, rejält fel. Skadskjutningen påstås vara 14% på älg. Detta påstående backas av diverse jaktkritiska sammanslutningar på nätet, och gemensamt för dessa är att alla hävdar att det är jägareförbundets egna siffror, förbundets egen statistik över skadeskjutet vilt. Gemensamt för alla är också att de saknar källhänvisningar så vi skall bara tro dem när de påstår att 1/ statistiken finns och 2/ antalet skadskjutna älgar då skulle uppgå till 14 %.

Jag har nu varit i kontakt med vilthistoriker, med kommunikationsansvarig på jägareförbundet och deras forskningssamordnare[1]

  1. Det finns ingen definitionbegreppet skadeskjutning
  2. Det finns ingen aktuell forskning om skadeskjutningens volymer (det finns dock en norsk studie som jag skall få tillgång till)
  3. Det finns ingen tillförlitlig insamling av skadeskjutningar (se även 1)
  4. Det har genomförts enkäter med jaktkortsinnehavare där de fått svara på om de skadskjutit vilt, men det är inte genomfört på länge och anses dessutom för osäkert (se 1) för att ha relevans

Det här gör det ju då intressant att jaktkritikerna et al hänvisar till jägareförbundets egna siffror. Som inte finns! De finns inte för de kan inte finnas, eftersom det vare sig finns aktuell/relevant forskning eller en definition på vad skadeskjutning är

Vad är då skadeskjutet vilt?

Det kan definieras som många olika saker. En skadeskjutning skulle kunna vara:

  • Påskjutet vilt som ger tydliga skottecken men som inte återfinns
  • Viltobservationer och fällt vilt med tydliga skador av jakt
  • Påskjutet vilt som eftersöks och avfångas
  • Påskjutet vilt som rör sig utom synhåll
  • Påskjutet vilt som fälls med ett andra skott
  • Påskjutet vilt som dör av infektioner dagar efter skott

Det finns en studie[2] där de undersökt antal skott som avlossats per fällt vilt, och där det visats att det går i snitt två skott per fällt klövvilt. Detta säger dock lite då ett djur kan gå långt efter även ett dödligt skott. En älg som är frisk och ostressad som precis med ett djupt andetag syresatt kroppen kan gå/springa många sekunder efter ett hjärt/lungskott. En älg kommer långt på sekunder.

Detta har gjort att en svensk/norsk studie [3] definierar skadeskjutning baserat på att det påskjutna viltet rör sig längre än ett visst antal meter efter påskjutning. För älg så är deras gräns till exempel 300 meter från skottplatsen gränsen för skadskjuten älg.

Så vi är säkra på att forskningen börjar formera en definition av skadeskjutet vilt. Och när denna finns skulle det gå att samla in data. Men i dagsläget går det inte att samla in data, så det finns ingen statistik över skadeskjutet vilt – trots att det påstås så av jaktmotståndare.

Insändarförfattaren hävdar att älg och vildssvinsjakt skall vara skyddsjakt och att skyddsjakten skall användas för att eliminera specifika individer. Detta påstående visar på en (långtgående?) förmänskling av viltets beteende. Det är inte en individ som ”förstör”. Djuren letar mat och i deras födosök så förstör de grödor för hundratals miljoner per år, om vi enbart tittar på vildsvinen[4].

Det är flockar av vildsvin som skövlar planteringar och som får jordbrukare att sluta odla vissa grödor[5].

Dessutom är det inte bara älg och vildsvin som orsakar skador. Räv, grävling, bäver, gäss, duvor, etc gör det med och på olika sätt. Men det ignoreras totalt av insändarskribenten

Att i detta hävda att det är enskilda individer som skall elimineras visar på okunskap vad gäller viltets beteende och dess påverkan på jord och skogsbruk.

Personen som skrivit insändaren har dessutom grovt förvrängt verkligheten genom att ta upp att en miljon vilt fälls årligen. På detta har skribenten tagit ett fiktivt procenttal (14%) på skadeskjutning avseende ett vilt (älg) och använt detta för att visa att 140' djur skadas årligen. Detta stämmer så klart inte och matematiken är inte mycket mer än hittepå.

Därför faller resonemanget

Hela insändaren kokar ner till passusen i mitten om jaktlagen, onödigt lidande och att jakt borde vara förbjuden då jakt orsakar lidande.

Onödig jakt är redan reglerad av lagen. Skyddsjakt går att ansöka om. detta är i princip det enda som stämmer i insändaren. Allt annat är alternativ fakta skrivet av en företrädare för en organisation med tydlig agenda.

Referenser avseende skadeskjutet vilt

[1] Du hittar dem och deras kontaktinfo på Jägareförbundets webb

[2] Jag har fått den muntligt återgiven, kommer ev få tillstånd att publicera delar av den studien

[3] Den studien får jag tillgång till efter helgen.

[4] Enligt Hans Andersson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, i radiointervju 2016

[5] Jordbruksverket och SCB genomför årligen studier som visar på viltets ekonomiska påverkan