95.

Cecilie Östby

”Roligt att se dig!”

”Ja, det var inte igår!”

”Blir du ledig något i sommar då?”

”Egentligen vet du ju vilken globetrotter jag är. Backpacka och upptäcka nya kulturer.”

”Var har du rest hittills då?”

”En sommar med Interrail och några gånger till Gran Canaria.”

”Så det blev aldrig någon Asien-resa?”

”Nej och nu har jag inte riktigt råd.”

”Men i sommar bär det av?”

”Nja, nu blir det Åland runt.”

”Mysigt! Hur tar du dig runt då?”

”Med cykel, faktiskt.”

”Jag visste inte att du var en sån atlet? En del av en svensk klassiker då?”

”Va? Nä, bara cykla runt ändå, liksom.”

[Tystnad]

”Vad stilig du är, förresten.”

”Skojar du? Du vet, egentligen är jag en Hugo Boss-kille.”

”Jaså?”

”Ja, minns du inte det? Men nu satsar jag allt på mitt författarskap.”

”Okej, det var inte illa. Har du givit ut något som man kan få läsa?”

”Inte än. Jag jobbar extra som fångvaktare.”

”Oj! Är inte det lite läskigt och svårt?”

”Jo. Många tror nog att det bara är att komma dit och skramla lite med nycklarna. Men det gäller ju att skapa förtroende och så.”

”Så klart!”

”Fast egentligen är jag ju författare.”

“Du måste få många historier inom fångvården.”

”Jo, nu är jag inte deckarförfattare, så egentligen är fångvården helt fel för mig. Genren är enormt överskattad, tycker jag. Stereotyp och populistisk.”

”Vad skriver du då?”

“Man tänker inte på hur otroligt många kriminella vi har i det här landet. Fångvaktandet har tagit nästan all min tid. Men när jag väl skriver blir det dikter.”

”Spännande! Vad skriver du om då?”

“Egentligen vill jag ju skriva estradpoesi. Men jag skriver mest på raster, så det har blivit haiku.”

”Haiku?”

”Ja, extremt korta dikter. Bara sjutton stavelser.”

”Det var som sjutton.”

”Ha, ha, jättekul.”

”Jo, men allvarligt, ge exempel på en Haiku-dikt som du skrivit?”

[Inandning]

”Ett liv som kunde

men inte nådde solen

Blir längtan i jord”

[Tystnad]

”Kärnfull! Fint!”

”Jo, fast egentligen…”

Show your support

Clapping shows how much you appreciated Novelletten’s story.