Skanna höstrapsen snabbt och utan kladd med drönare

Både svenska och europeiska försök visar att höstraps som har tagit upp mycket kväve på hösten, har ett mindre kvävebehov på våren. Tunnare bestånd av raps, som inte tagit upp så mycket kväve under hösten, behöver däremot mer kväve på våren. För att bestämma höstens kväveupptag används ofta den så kallade ”klippmetoden” i Sverige.


Drönare guidar klippmetoden

Klippmetoden innebär att man innan vintern på en eller flera platser på fältet klipper av grödan inom 1 m² och väger den. Kvävebehovet på våren kan sedan beräknas med en formel där man lägger in färskvikten av grödan, förväntad skörd och en uppskattning av markens kväveleverans under våren. För att få fram ett representativ värde som motsvarar ett medeltal för fältet bör klippningen utföras på flera platser inom fältet. Det man får fram blir också en giva som gäller för fältet i medeltal. Då mineraliseringen varierar även inom fält, är det i de flesta fall intressant att också använda teknik för att variera givan inom fält.

Att använda drönare för att skanna av fältet och identifiera variationer är en snabbare och effektivare metod jämfört med att köra med traktor utrustad med grödsensor. En drönare utrustad med RGB eller multispektral kamera kan på 20 minuter fotografera ca 40–50 ha. Utifrån bilderna beräknas sedan vegetationsindex som visar variationerna inom fältet. Forskning pågår inom området och i dagsläget kan inte dessa indexvärden räknas om direkt till en kvävegiva. Om man dock kombinerar de med klippningar vid strategiska platser kan en styrfil enkelt tillverkas.

Praktisk exempel

Den 31/10 2016 överflögs ett rapsfält med en DJI Phantom 3 drönare utrustad med multispektralkamera. Bilderna har sedan laddats upp till Solvi där man med hjälp av vegetationsindexet NDVI har tagit fram en indexkarta:

NDVI-index visar tydliga variationer i fältet

Kartan visade 4 variationsnivåer där två av dem(gul och grön) täckte större delar av fältet. Utifrån den kartan valde man 2 ställen i fältet där kvadratmeterrutor klipptes och rapsen vägdes. Trots ett ganska jämt bestånd på provplatserna skiljde det ca 35% i färskvikt — 1,08 respektive 1,45kg. Kvävegivan på våren beräknades med hjälp av formeln som enligt Svensk Raps hemsida är följande:

Vårkvävegiva i kg N/ha = 159 — (61,875 * vikt i kg) — (1,1*N-mineralisering) + (0,021*förväntad skörd)

Enligt formeln blev vårgivan 145kg N respektive 120kg N vid 4 tons skörd och normal mineralisering på 30kg N. Då fler ytterligheter i bestånd upptäcktes vid bearbetning av drönarbilderna bestämdes det fyra kvävenivåer — 160 kg, 145kg, 120 kg och 100 kg på det allra frodigaste. Siffrorna har mattats in i respektive fält i Solvi och med en knapptryckning fick man en SHAPE-fil som kunde läsas in direkt i gödselspridaren.

En varierad kvävegiva på fältet jämfördes med en rak giva på 145 kg/ha och visade att man i detta fall sparade 285 kg kväve, vilket motsvarar ca 2300 kronor.


Kombinationen av att väga grönmassa och skanna fältet med en drönare är ett enkelt, snabbt och billigt sätt att optimera kvävetillförseln till höstoljeväxter. Rätt utfört kan man räkna med bättre utnyttjad skördepotential, bättre kväveutnyttjande samt nyttan av ett jämnare fält med jämn kvalitet. Förutom tillgång till drönare krävs endast sax, våg och en gödningsspridare som kan läsa in en tilldelningsfil vilket merparten av nyare maskiner kan.

Nyfiken på hur drönarbilder kan hjälpa dig få bättre förstårelse om dina grödor och hjälpa använda resurser mer effektivt? Läs mer om Solvi och prova gratis idag på https://solvi.nu

One clap, two clap, three clap, forty?

By clapping more or less, you can signal to us which stories really stand out.