CO+LAB VÄRMLAND — “En innovativ samverkansplattform för stärkt landsbygd och glesbygd i Värmland”!?

Vad händer om vi samlar några av länets vassaste innovatörer, kreatörer, samhällsbyggare och kulturutövare i syfte om att stärka landsbygden i Värmland?

I en ojämlik maktordning är den ena norm och alltings utgångspunkt och det andra är just det andra. Många påstår att vi idag lever enligt en urban norm. Hur är det egentligen med staden i relation till landsbygden och varför framställs ofta det urbana som den enda hållbara livsmiljön? Kan inte landsbygden också vara det?

Sverige utvecklas idag i mångt och mycket till ett tjänstesamhälle, där företag i större utsträckning än tidigare säljer tjänster framför att producera produkter. Företag behöver därför verka nära sin marknad, det vill säga där det bor flest människor — i städerna. Men vad händer när digitaliseringen och automatiseringen utvecklas och när artificiell intelligens kan utföra merparten av dessa tjänster? Vilka möjligheter skapar en sådan utveckling för landsbygden och kan den då bli ett attraktivare alternativ?

Vad kan och behöver vi göra för att stärka landsbygden och glesbygden i Värmland? Kan vi skapa en plattform där vi utforskar saker som innovation, framtidens yrken och nya exportvaror? Kan vi skapa en berättelse om hur det är att leva på landsbygden idag och hur det borde vara i framtiden?

I Värmland har vi 4 starka företagskluster, som alla direkt eller indirekt har/bör ha intresse i att stärka landsbygden.
Vi har flera forskningsinstitut och innovationslabb med värdefull kompetens för att stärka innovationskraften i hela länet.
Vi är kreativa och vi är storytellers. Vi kan presentera bilden av hur det är att leva på landsbygden. Och vi kanske kan göra det i samråd med forskningen? En forskning som ligger i framkant inom regional utveckling/samhällsbyggnad.
Vi har regionala aktörer med uppdrag om att jobba med att säkra landsbygdens utveckling.
Vi har duktiga ingenjörer och entreprenörer som kan bygga och planera en för en smart, långsiktig och hållbar infrastruktur.

Frågan är: Hur vi kan vi göra det tillsammans? Kan vi göra det genom Co+Lab Värmland?


Kick off//Aktivitet 1.0//Co+Lab för landsbygden i Värmland!

Fredagen den 5 maj samlades ett gäng vassa innovatörer, kreatörer, samhällsbyggare och kulturutövare för ett Co+Lab med syfte om att testa idén med att skapa en innovativ samverkansplattform för stärkta landsbygder i Värmland.

Co+Labbet bestod av 4 block:

  1. Värmland!
  2. 20x20 sekunder för landsbygden!
  3. Co+Lab!/Open space
  4. Eftermingel för den som ville

Intresset var stort, diskussionerna många och vi kom fram till att försöka kicka igång Co+Lab Värmland.


BLOCK 1: Värmland!

Blocket Värmland! syftade till belysa nuläget, formulera problemen som behöver lösas samt lyfta fram vilka satsningar som görs både från statligt håll men också hos de regionala aktörerna i Värmland.

Blocket bestod av följande pass:

1. Magdalena Frisk, WSP – Varför Co+Labba?
2. Johanna Rickan, Värmlands Folkblad och KAU – Den urbana normen och utmaningar för landsbygden i Värmland
3. Håkan Svenneling (V), Riksdagsledamot – Landsbygdskommitténs 75 åtgärder för stärkta landsbygder
4. Gunilla Evers och Anders Olsson, Region Värmland- Smart specialisering och landsbygdsutveckling i Värmland

Magdalena Frisk, WSP — Varför Co+Labba?

WSP tog på sig att samordna den första aktiviteten för att kicka igång Co+Lab Värmland i samband med årets WSP Arena. Arenan är återkommande och vårens event tajmade bra att köra på landsbygdstema.

Varför Co+Labba?

För att lyckas i arbetet med att stärka landsbygden i Värmland, är det viktigt med samverkan.
Vi behöver sudda ut gränser och samarbeta i otraditionella konstellationer.
Vi behöver sätta oss in i och förstå hur det är att leva på landsbygden och vilka utmaningar och möjligheter man står inför.
Vi behöver samskapa genom att alla får bidra med det man är bra på.
Vi behöver reda ut begreppen och prata samma språk, för det råder en förvirring om vad det är som behöver göras.
Genom att förstå, berätta samt dela med oss, kan vi i Värmland ligga steget före. Vi kan bli en pilot som visar på hur framtidens smarta, innovativa och attraktiva region bör se ut och fungera.

Johanna Rickan — Den urbana normen och utmaningar för landsbygden i Värmland

Johanna är journalist på Värmlands folkblad, beteendevetare med en fil. kand i socialpsykologi och har utifrån masterprogrammet i regionalt samhällsbyggande på Karlstads universitet bland annat fördjupat sig i frågor kring maktrelationer social hållbarhet och landsbygdsutveckling. Under Co+Labbet målade hon upp den verklighet och de problem den värmländska landsbygden står inför.

Johanna har tillsammans med sina kollegor på VF gjort en artikelserie med temat: “På resa genom ett allt glesare Värmland”.

Här följer ett utdrag från Johannas föredrag:

Hur kunde det bli så här?
Även om det i dag finns en form av konsensus om att hela landet ska leva så agerar ju många delar av samhället på ett helt annat sätt och i en helt annan riktning.
Vi förstärker det täta och det stora på samma gång som vi sakta men säkert monterar ner det glesa och det lilla.
Det gröna på kartan symboliserar en positiv befolkningsutveckling
Medan Värmland utanför Karlstadsregionen är byggnader som står i behov av renovering, verksamheter som har bommat igen och lokaler som ekar tomma.
Bruksorter som Hagfors och Lesjöfors, som var med om att realisera och bygga upp det moderna svenska industrisamhället har på mindre än 50 år minskat sin befolkning med 40 respektive 60 procent.
När Lesjöfors nådde kulmen bodde nästan tre gånger så många människor där som i dag.
Platser utanför städerna har blivit till några som inte klarar sig på egen hand. Och städerna blir än mer viktiga eftersom det är på dem som hela Sveriges framtid beror…
Trots att beroendet i grunden är ömsesidigt.
En gång var ju brukssamhället självaste modellen för det svenska folkhemmet. Men i dag är Värmland en av de regioner i Sverige som tappar flest invånare. Och på en ort som under 1970-talet tillhandahöll all tänkbar service finns knappt något av det som en gång var. Vi har åkt runt i hela Värmland, bland annat till Lesjöfors och träffade människor som bor på orten. 
 Äldre kommuninvånare som sett bruket läggas ned, affärer stänga igen och service försvinna.
 
 För det är den allt äldre befolkningen som blir kvar, medan den yngre flyttar. 
 Ungdomarna, och i synnerhet flickorna, de lämnar bruksorten. 
 Fastän … Värmland är ju inte bara de tongivande bruken och bruksorterna. 
 Värmland är de blånande bergen och de djupa skogarna.
Det är jordbruksbygder och det är kulturkluster. Det är ett mångfacetterat län med många olika näringslivsstrukturer. Men, det är inte det urbana. 
 Det är inte storstad. Det är inte det som förknippas med det moderna. Och det är inte här den moderna människan förväntas vilja leva sitt liv.
För som Malin Rönnblom, statsvetare vid Karlstads universitet och Umeå universitet, säger i en intervju som jag gjorde med henne:
”Modernitet står för vissa saker och där är staden på något sätt självklar. Om du flyttar till staden då är du en modern människa och bor du kvar utanför staden då är du omodern”.
Det Malin syftar på är ju Lean — en ideologi som har sitt ursprung i Toyotas utvecklingsstrategi.
Överlag så anser jag att vi i alldeles för liten utsträckning använder oss av forskares kunskaper. Och det tror jag gäller för många av er också, för eftersom jag är en av dem som faktiskt tycker att det är intressant att läsa rapporter från Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och så vidare så ser jag ju också att det finns ett reellt glapp mellan det näringslivet och samhället formulerar och det som forskare faktiskt pratar om.
För marknadsekonomins principer om lönsamhet och tillväxt har blivit självklart. I regioners utvecklingsstrategier står det uttalat att hela regionen måste kraftsamla, flytta fram sina positioner och stärka konkurrenskraften.
Med Lean kom inte bara ett sätt att formulera effektivitet, vi importerade också en mentalitet om vad som är viktigt. Samhällsfunktioner ska drivas som företag och det handlar hela tiden om att producera och sälja sig själv.
Vi har gått från tanken om att en del regioner behöver någon form av stöd till att regionalpolitiken blev en slags konkurrenspolitik mellan alla regioner. Det handlar om en maktordning där stan får stå för framgång och utveckling medan landsbygden görs till problembärare.
Och det handlar inte minst om hur man formulerar saker och ting.
Som om kreativitet, drivkraft och fantasi skulle vara platsbundet. Något som alstras i den stora staden och möjligen, så småningom, sipprar ut över den lilla avlägsna glesbygden.
I många avseenden har det blivit en sanning att städerna är tillväxtmotorer medan landsbygden är tärande.
De som bor på landsbygden blir ansvariga för sina egna problem. Landsbygdsborna ska vara flexibla och kompensera för såväl gleshet som avstånd. Och när befolkningsunderlaget sviktar, det inte längre finns något bruk att förlita sig på och den offentliga servicen försvinner då måste människorna engagera sig och hitta på egna kreativa lösningar.
Satsa på Turism. Bli en form av serviceinrättning för storstadsmänniskan så att hen får all tänkbar service även de gånger hen reser utanför stan.
Det räcker liksom inte med skidåkningen och naturupplevelsen. Du ska kunna gå på bio också, och äventyrsbada. Gå på lyxkrog, ta ett glas champagne och shoppa loss. 
 Är det ett problem?
Tja, det är åtminstone ett problem att Arbetsförmedlingen skriver i en rapport att: För att kunna upprätthålla service, inte minst inom offentlig sektor i mindre och medelstora kommuner så blir tillgången på utrikes född arbetskraft näst intill avgörande för framtiden. Samtidigt som det framgår i rapporten att de tydligaste skiljelinjerna på arbetsmarknaden i framtiden är dem mellan storstäder och glesbygd, mellan de som har utbildning och de som inte har utbildning och mellan den som är född i Sverige och den som inte är född i Sverige.
Så, så länge den här urbana normen och de här frågorna inte problematiseras så är det ett problem.
För inte kan det väl bara vara Hagfors, Grums och Filipstads problem att de kvalar in på Tillväxtverkets och Svenskt Näringslivs lista över landets 24 mest sårbara kommuner.
Inte kan det väl vara glesbygdens problem att det som var så starkt i bruksorterna, det vill säga kollektivet, inte längre är gångbart i ett samhälle där individen står i centrum.
Att de värden som finns i platsen och den gemensamma andan inte faller inom ramen för den urbana normen.
För hur kan det vara så att kommunernas ekonomi är så katastrofal att de måste ta beslut om att höja skattesatsen, trots att den redan är högre än i stan, och att de måste ställa skola mot äldreomsorg och mot hemtjänst?
Kan det vara så att många flyttar fast de egentligen inte vill?
För att leva upp till förväntningarna på vad som är ett framgångsrikt liv. Ett liv som premierar en livsstil som associeras med staden.
Man säger att kommunerna måste bygga attraktivitet. Att människor flyttar för att politiker och tjänstemän inte utvecklar platsen i tillräckligt stor utsträckning. Eller framhåller det som är bra. Det är såklart ett självklart uppdrag för alla kommuner att bygga goda livsmiljöer för sina invånare. Men det är också ett orimligt ansvar att lägga på en enskild kommun som drabbas hårt av beslut som ligger långt bortom dess kontroll.
Det riskerar att internalisera strukturella problem och skuldbelägga fel part.
För den här frågan om urbaniseringen och landsbygdens ekonomiska situation den måste ju vara allas. För det handlar om så väldigt många kommuner i Sverige som förlorar.
Och som Mekonnen Tesfahuney säger:
”Vi kan inte fortsätta med det här därför att det som händer när pensionen sjunker, när levnadsvillkoren försämras och det samtidigt kommer människor från utlandet som får hjälp; det är att det blir lättare att anamma rykten om att dina pengar försvinner till andra som utnyttjar systemet. Det måste till en ändring om vi inte ska hamna i en nyfascistisk ordning”.
Samhällsberättelsen behöver nyanseras. Urbaniseringen är ingen naturkraft.
Staden är beroende av en stor mängd resurser från landsbygden för att fungera; mat och energi inte minst. Det här beroendet är dock så självklart och tas så för givet att det blir outtalat.
Och det är det som är kruxet i kråksången. Det som inte uttalas det blir svårt att prata om. Vara oense om. Eller för den delen göra politik av.

Intresserad av att läsa och veta mer?

Kontakta Johanna på: johannarickan@gmail.com 
Och/eller kika på VF:s artikelserie:

  1. http://www.vf.se/nyheter/man-trodde-det-skulle-ordna-sig-pa-nagot-vis/
  2. http://www.vf.se/hagfors/forsvinner-jarnverket-finns-det-inget-hagfors-kvar/
  3. http://www.vf.se/karlstad/urbaniseringen-ar-ingen-naturkraft/
  4. http://www.vf.se/karlstad/det-finns-en-risk-att-vi-far-en-etniskt-delad-arbetsmarknad/
  5. http://www.vf.se/sunne/du-behover-inte-flytta-till-storstaden-for-att-lyckas/
  6. http://www.vf.se/nyheter/norska-modellen-ett-foredome/

Håkan Svenneling (V), Riksdagsledamot — Landsbygdskommitténs 75 åtgärder för stärkta landsbygder

Håkan sitter på Värmlandsbänken i Sveriges riksdag. Han sitter också i den parlamentariska landsbygdskommitté som arbetat fram den statliga utredning som presenterar 75 åtgärder för stärkta landsbygder (SOU 2017:1). Målet är “en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd”.

Därför behövs ny sammanhållen landsbygdspolitik:

1. Det behövs tydliga mål för olika politikområdens bidrag till utvecklingen av landsbygderna
2. Klyftorna mellan stad och land har ökat och kommer öka ytterligare om inte politiken läggs om
3. Samhällskontraktet mellan medborgare och det allmänna i form av stat, kommunerna och landsting har försvagats

Kommitténs utgångspunkter:

1. Likvärdiga förutsättningar för medborgarna att arbeta, bo och leva i landsbygderna
2. Öka landsbygdernas förutsättningar för företagsamhet och sysselsättning på ett långsiktigt hållbart sätt
3. Öka landsbygdernas möjligheter att bidra till en positiv utveckling av samhällsekonomin. Stor andel av landets export från landsbygderna.

Några av Håkans medskick:

1. Nytt bredbandsmål om att hela landet ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet senast 2025
2. Kommittén har pekat ut 23 kommuner med extra stora utmaningar och speciella åtgärdspaket. Denna klassning kan komma att ändras beroende på slutsatser från remissförfarandet.
3. Fler statliga jobb ut på landsbygderna
4. Landsbygden som testbädd för ny teknik // “Det värsta som kan hända om man testar självkörande bilar på Gotland är att de kan köra ut i havet”//

Vill du veta mer om landsbygdskommitténs arbete?

Kontakta Håkan: hakan.svenneling@riksdagen.se

Och/eller läs mer på landsbygdskommitténs hemsida: http://www.sou.gov.se/parlamentariska-landsbygdskommitten/

Här kan du se Håkans presentation från dagen: http://prezi.com/_kndw4dmgg8b/?utm_campaign=share&utm_medium=copy&rc=ex0share

Anders Olsson, Region Värmland— Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för Smart specialisering ut ett landsbygdsperspektiv

Anders är strateg inom forskning och innovation på Region Värmland och ansvarar för genomförandet av den värmländska forsknings- och innovationsstrategin.

Smart specialisering i Värmland

Handlar om att skapa en modern europeisk innovations- och forskningsstrategi. Strategin:

1. Är en ärlig utvärdering av regionens styrkor och svagheter
2. Görs i nära samarbete mellan akademin, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället
3. Kopplar samman näringsliv med forskning och innovation för att skapa förnyelse
4. Prioriterar för att skapa förändringskraft

Satsningar som möjliggör stärkt landsbygd i Värmland är Bioekonomi, Digitalisering av välfärdstjänster och Kulturen, naturen och platsens digitaliserade upplevelser.

Bioekonomi

Vi demonstrerar bioekonomi i hela Värmland genom innovation och genom att öka utbud och efterfrågan på skogsbaserade produkter och tjänster. Samtidigt visar vi vägen för omställning till ett fossilfritt och hållbart samhälle. Ett hållbart skogsbruk och en högkvalitativ råvara är vår grundläggande styrka. Skogsindustrins processer och produkter är vår industriella spets. Denna består av bland annat cellulosafiberbaserade förpackningsmaterial, teknologi för mjukpapper och en kunskapsstödjande konsultsektor, som tillsammans utgör kompetens och kapacitet för industrialisering och automatisering av processer för värdeskapande från ved.
Förpackningsutveckling, bestrykning och barriärer, tryckteknik, energieffektivisering, reningsteknik, massateknik, cellulosa derivat, separations- och processteknik, regional utveckling och tjänsteforskning är våra främsta styrkeområden inom den akademiska forskningen med koppling till bioekonomin. Det ger en god grund för att åstadkomma alternativa fiberbaserade produkter och ökat förädlingsvärde ur såväl existerande produkter och processer som från biströmmar.

Digitalisering av välfärdstjänster

Vi utvecklar och testar välfärdens tjänster i verkliga miljöer med brukare: kvinnor och män, flickor och pojkar som medskapare där lösningarna kan se olika ut, ofta är de digitala.
Den offentliga sektorn är starka användare och beställare i dessa processer. Detta leder till bättre och effektivare vård, omsorg, skola och andra samhällstjänster och i slutändan nöjdare, kompetentare och friskare medborgare.
Företagen får tillgång till en verklig utvecklings- och testmiljö, där Nordic Medtest och Experio Lab är exempel på starka kompetenscentrum inom området. Därtill finns ett starkt IT-kluster som samlar näringslivet och ett universitet med spetsar inom datavetenskap och tjänsteforskning.

Kulturen, naturen och platsens digitaliserade upplevelser

Med hjälp av digital teknik kan vi förstärka upplevelserna och dessutom göra det möjligt att spara, dela och sprida dem. För att utveckla teknik och tjänster ska vi bl a dra nytta av forskning i media, datavetenskap och tjänster och instituten i regionen samt IT-företag i Compare och inte minst besöksnäringens företag och aktörer inom offentlig sektor som äger och förvaltar attraktioner.
Vi iscensätter platsens kunskaper/berättelser/naturvärden med digital (och annan) teknik som hjälp för att skapa unika upplevelser för besökare.
Värmland har en rik mångfald av mer eller mindre utnyttjade möjligheter till rika upplevelser. Vi har ett kulturarv som är levande i form av musik, konst, konsthantverk, finnkultur och berättartradition. Naturen rymmer kvaliteter som rent vatten, biologisk mångfald, många klimatzoner och arenor i form av vandrings-, cykel-, kanot och båtleder samt ett oexploaterat unikt innanhav. Det finns profilskapande evenemang och besöksmål med inriktning mot kultur och natur och till det ett allt mer utvecklat utbud av lokal mat. Industrin med de värmländska klustren är ytterligare ett område för upplevelser, upplevelser som dessutom kan bidra till affärer. Förutsättningar för Värmland att utvecklas som ett levande laboratorium finns tack vare en hög nivå av tillit och samarbetsanda. Därmed är många villiga att öppna sina miljöer för forskning, testning och utveckling. Detta skapar även förutsättningar att integrera olika erbjudanden i varandra.

Vill du veta mer?

Kontakta Anders: anders.olsson@regionvarmland.se

Se även: http://www.regionvarmland.se/utveckling-tillvaxt/naringsliv-forskning/forskning-och-innovation/

Gunilla Evers, Region Värmland — En inkluderande näringslivsutveckling (landsbygd och gröna näringar)

Gunilla är delprojektledare för jämställd regional tillväxt samt processledare för landsbygd och gröna näringar på Region Värmland.

Uppdrag:

1. Ta reda på vilken roll Region Värmland ska ha i landsbygdsutvecklingen
2. Bidra i framtagandet av en regional Livsmedelsstrategi

Arbetet fram tills nu:

1. Externa intervjuer (kommuner, länsstyrelsen, LRF, Hushållningssällskapet, Visit Värmland, NIFA, Vänersamverkan, Västra Götalandsregionen)
2. Interna intervjuer (avdelningen för regional tillväxt)
3. Workshops

Projektfinansiering
Projektfinansieringen är något Gunilla lyfter fram som fortsatt viktig insats för Region Värmland, eftersom man har en bra överblick av vad som händer inom de olika finansieringsprogrammen. Byalag, mindre föreningar, Leadersamverkan, etc. kan ha svårt med den överblicken, varpå Region Värmland blir ett viktigt stöd.

Företagande på landsbygd

Region Värmland vill genomföra satsningar för att stärka företagandet på landsbygd. En förståelse för landsbygdens branschstruktur och hur olika regionala satsningar påverkar företagandet på landsbygden är därför viktigt. Företagandet på landsbygden skiljer sig inte speciellt mycket från det i staden. Och pratar man tillväxt är det ofta i termer av ekonomi och resultat, inte att man vill bli fler.

Räknar man bort jordbruk, skogsbruk och fiske ser branschstrukturen i urbana och rurala områden relativt lika ut.

Landsbygdssäkring

Ett led i arbetet med att förstå konsekvenserna för hur olika regionala satsningar och beslut påverkar samhället och företagandet på landsbygden, är att Region Värmland nu har för avsikt att Landsbygdssäkra alla beslut och satsninar. Landsbygdssäkring inom det interna och externa regionala tillväxtuppdraget beskrivs som:

Att säkerställa att landsbygdens företagande och dess möjligheter tillvaratas inom det ordinarie regionala tillväxtuppdraget

Sammanfattning — Region Värmlands roll:

• Integrera landsbygdsperspektivet tydligare i
 ordinarie näringslivsutveckling i Värmland
• Samordnande roll
• Målgruppsanalys
• Branschöverskridande samverkansarenor för att stärka livsmedelsbranschen
• Nätverk
• Information- och kommunikationskanaler
• Samordningsroll projektfinansiering

Vill du veta mer?

Kontakta Gunilla: gunilla.evers@regionvarmland.se


BLOCK 2: 20x20 sekunder för landsbygden!

Blocket 20x20 sekunder för landsbygden! genomfördes med inspiration från PechaKucha TM som går ut på att varje talare får 20 slides x 20 sekunder på sig att framföra sitt budskap.

Ett gäng vassa talare presenterade hur de utifrån sin profession skulle kunna bidra till att stärka landsbygden. Syftet var inte att hitta alla svar, utan att tänka utanför boxen.

Blocket bestod avföljande pass:

1. Patrick Standfast, Innovation Park – Innovation park som resurs för stärkt landsbygd i Värmland
2. Måns Norlin, WSP - Digitalisering och samhällsplanering
3. Petter Falk, RISE – En datasmart landsbygd
4. Andreas Stjärnhem, Sticky beat – Digitaliserad besöksnäring/Att sälja tid
5. Thomas Bajer, Wood region – 3D-printing med biomaterial
6. Cecilia Karlsson, Landstinget i Värmland – Digitala vårdrum och E-hälsa

Patrick Standfast, Karlstad Innovation Park — Innovation park som resurs för stärkt landsbygd i Värmland

Patrick är Creative director på Karlstad Innovation Park. Innovation Park är en ekonomisk förening och beskriver sig själva som en mötesplats för innovation och människor. Parken ligger på Kronoparken i anslutning till Karlstads universitet.

Tanken med Innovation Park är att de som vill driva innovation gör det i en öppen miljö och tillsammans med andra. Dessutom driver de själva några projekt:

Startlab
Om man drivs av en idé, driver ett projekt eller liknande, kan man sitta i Starlab för 100 kr/mån. Bra för nätverket och bra för idéutvecklingen. Man får även tillgång till både tekniska resurser och kompetens som ligger i framkant.
Bolla
Bolla är ett sätt att få stöttning i utvecklingen av exempelvis i ditt projekt, din idé eller ditt företagande. Det är ett tidseffektivt sätt att jobba, med en pitch på 5 min och diskussion på 10 min.
Innolab
Innolab är Innovation Parks processkoncept, ett verktyg som tillvaratar den kollektiva intelligens som finns i ett eller flera nätverk och som kan omsättas i innovativa lösningar. Nyckelord: Nya perspektiv, innovation, möte, process, verkstad, samarbete, transformering, förflyttning och gemensam förflyttning.
The great journey
The Great Journey är en utmaning för digitala team att utveckla en livskraftig Virtual Reality-upplevelse redo för marknadslansering inom 3 månader. Upplevelsen kan vara ett spel, en nyttoprodukt, en utbildningsprodukt eller en kulturell upplevelse. Innovation park står för arenan och deltagare bidrar med sin tid och kunskap.
Makerspace
En verkstad där du kan utforska gränslandet mellan teknik, konst och hantverk. Vill du bygga en prototyp, en dator, sy en Cosplay-kostym eller skapa ett plagg med inbyggd gps? Eller varför inte designa och skriva ut saker med 3D-skrivare?Även företag är välkomna att använda Makerspace för att skapa prototyper.

Innovation park för landsbygden
Innovation Park är ett koncept som kan användas egentligen överallt. Därför pågår just nu satsningar på att få till ett antal hubbar till Karlstadparken. Hub Sunne invigdes den 5 maj och diskussioner pågår just nu om etableringar i både Hagfors och Säffle. På så vis kommer konceptet även ut till användarna, inte bara tvärtom.

Måns Norlin, WSP Analys & Strategi — Digitalisering och samhällsplanering

Måns är strategisk rådgivare på WSP Analys&Strategi och har lång erfarenhet från strategisk planering och samhällsanalys. Måns pitch lyfte bland annat fram den senaste statistiken som visar på mönster om att de tätortsnära landsbygderna blir mer och mer populära. Han belyste även vikten av gemensam strategi för att kunna utnyttja möjligheterna med digitaliseringen.

Petter Falk, RISE — En datasmart landsbygd

Petter jobbar på RISE Service labs i Karlstad. RISE är ett statligt forskningsinstitut med uppdrag om att omsätta forskning i verkliga projekt. Petter driver just nu utvecklingen av det nationella labbet för datadriven innovation xKRP: http://www.x-krp.com/

Petter pitchade 3 idéer för hur landsbygden i Värmland kan bli mer datasmart. Idéerna grundar sig i att ta tillvara på den öppna data som finns för att driva innovation.

Utgångspunkt
Aktörer och landsbygdsaktivister behöver inte kunna tekniken eller vara expert på datan. Men man behöver värna om det sociala kapitalet som finns för att driva utveckling och innovation.

Idé #1: Hyper hembygdsförening

Från datainsamling till Innovationstävling

Idén handlar om att hembygdsföreningerna kompletterar sina stela/gamla strukturer med årsmöten och protokoll, med att samla in och tillgängliggöra data för andra att använda. En sådan utveckling kan locka fler till att engagera sig i bygden, framförallt unga och personer som drivs av idéer. 
Det kan exempelvis handla om öppna data om bygden (ex. befolkningsutveckling) och användardata från boende (konsumtions- och aktivitetsmönster). Datan kan sedan användas för att anordna innovationstävlingar med fokus på att hitta lösningar på definierade problem eller att stärka/förnya befintliga verksamheter.

Idén blev väldigt populär och togs vidare som diskussionsämne på workshopen i slutet av dagen. Se diskussionsrapport lite längre ner.

Idé #2: Datadriven storytelling och flytten till landet

Skapa stories för en social kostnadskalkyl

Idén handlar om att skapa en story kopplat till bostaden som är ute till försäljning. Storyn kan vara ett mycket bättre underlag för spekulanter att förstå om och vart man bör flytta.

Till data som rör bostaden (boyta, driftskostnader, investering, etc) kopplas data där invånarna själva beskriver området = skapar en story. Det kan handla om hur aktiva idrottsföreningarna är, vilka intressen personer i närområdet har, etc. På så vis kan man enklare koppla på en social faktor på sin investeringskalkyl.

Idé #3: Rural tech incubator

Innovation och utveckling på landsbygd handlar inte bara om jord- och skogsbruk.

Vi behöver skrota föreställningen om att innovation och teknikutveckling på landsbygden endast handlar om jord- och skogsbruk.

Idén handlar om att mindre bygder, exempelvis Väse, ställer lokalsamhället till förfogande för test av ny teknik och innovationsutveckling. En typ av testbädd/inkubator, “Väse rural tech incubator”, där boende i Väse testar den senaste tekniken inom exempelvis hälsa, mobilitet och betaltjänster. Testen utvärderas sedan med hjälp av insamlad data och i samråd med lokalsamhället. På så vis kan tekniken förfinas och anpassas efter landsbygdens och det lokala samhällets förutsättningar.

Vill du veta mer?

Kontakta Petter: petter.falk@ri.se

Web: http://servicelab.se/

Kolla även in hela Petters presentation här: http://slides.com/petterfalk/wsparena/fullscreen#/

Andreas Stjärnhem, Sticky Beat — Värmland FTW

Andreas är Creative director på Sticky Beat, en digital innovationsbyrå med fokus på upplevelser. Huvudkontoret ligger i Torsby.

Andreas jobbar just nu mycket med KAU och Vildmark Värmland i ett forskningsprojekt inom digitaliserade upplevelser och besöksnäring. Projektet utforskar bland annat möjligheterna i att kunna exportera tid.

We love tomorrow

Sticky beats fokus ligger på framtiden och de möjligheter som öppnas upp exempelvis genom digitaliseringen och automatiseringen. Som de själva beslriver det:

“Vi låter människor upptäcka kunskaper och känslor de aldrig hittat tidigare.
Vi fightas för bättre digitala upplevelser som förflyttar medvetanden längre.
Vi gör det genom att vara passionerat nyfikna och alltid genom att använda kraften som ligger i ordet “och”. Aldrig “men”.

20/40, Framtidens yrken och Kreativitet som export

I sin pitch lyfte Andreas fram att inom 20 år spås 40% av dagens yrkeskategorier att ersättas av Artificiell Intelligens (AI). Det berör framförallt yrken som är upprepande, monotona och kontinuerliga i sin natur. Vilket öppnar upp för fler att arbeta kreativt.

“HELL YES” för att citera Andreas.

Varför är då detta viktigt? (= Idé #1)

I Värmland är vi story tellers och vi sitter på kultur- och naturresurser som många kan tänka sig att betala för att få uppleva. Framförallt på landsbygden. Kan

Vi ligger redan långt framme inom det kreativa yrkesspektrat och genom att förstå och nyttja det, kan vi stärka och utveckla framförallt landsbygden och möta framtiden med ett försprång.

Genom digitaliseringen kan vi göra det på nya sätt och nå fler.

“Kan vi exportera vår högra hjärnhalva?”
T.v. Selma Lagerlöf, T.h. Brädspel (båda från Värmland)= Story telling = “Stora exportvaror”

Andreas pitchade många idéer men fokus låg kring tid och att den värmländska tiden skiljer sig från tiden i en stressig urban miljö.

Idé: Värmländsk tid som exportvara?

Sticky Beat leder som sagt innovationsprocessen i ett forskningsprojekt inom digitaliserade upplevelser och besöksnäring. I projektet har man identifierat tid som möjlig exportvara.

Strandhugg längs Klarälven // Urbant kaos

Det kanske låter lite konstigt, men man vill testa idén om att sätta upp så kallade strandhugg/tält längs Klarälvens strand. I dessa strandhugg placeras man under ett antal minuter i en intensiv urban miljö via Virtual reality. Detta för att visa på kontrasterna mellan en flottfärd i Värmland till ett myllrande kaos i en storstad. Man vill dessutom göra det omvända, det vill säga att placera ett “strandhugg” i det urbana kaoset, där man förflyttas till Klarälvens strand via Virtual Reality.

Forskningsprojektet vill på så vis undersöka om tid kan upplevas olika. Kan man isf sälja/exportera den värmländska tiden till den urbana medmänniskan i det myllrande storstadskaoset?

Alltid OCH! aldrig Men! + PROTOTYPA, PROTOTYPA, PROTOTYPA!

Andreas skickade med ett par saker till för bättre innovations- och utvecklingsprocesser.

Stanna inte i idé- och planstadiet utan testa. Prototypa, prototypa, prototypa!

Dessutom vill han att vi börjar säga OCH! istället för MEN!

Innovations- och utvecklingsprocesser blir så mycket bättre om man alltid säger OCH! och aldrig MEN!

Vill du veta mer?

Kontakta Andreas: stjarnhem@stickybeat.se

Web: https://stickybeat.se/

Kolla även in hela Andreas presentation här: 
https://docs.google.com/presentation/d/1Ewhj3mpD8vs7LO7zRV6rprDDksMCe3vBDBgh_j9b3w8/pub?start=false&loop=false&delayms=20000&slide=id.g221e9b205e_0_0#slide=id.g221e9b205e_0_0

Thomas Bajer, The wood region — Biokomposit och 3D-printing

Thomas är projektledare på The Wood Region (TWR) i Torsby. TWR är en öppen testbädd för utveckling av biokomposit och 3d-printing i biomaterial.

Projektet finansieras av Region Värmland, Torsby kommun och privata finansiärer.

Approach
Projektets approach är att försöka lösa problem genom att nyttja aktuella samhällstrender.

Hur kan TWR stärka landsbygden?

Thomas listar ett gäng idéer, bl.a:

TWR-Arenan, Makerspace och Individanpassad tillverkning.

TWR-Arenan som bas för nätverkande och samverkan

Fanns idéer, men ingen arena!

TWR-arenan verkar som ett nav mellan olika företag men också mellan näringslivet och akademi, offentlig sektor och civilsamhälle. Genom TWR skaffar sig lokala företag och civilsamhället i Torsby/Värmland spjutspetskunskap inom de senaste trenderna med fokus kring avancerad tillverkning/3D-printing.

Makerspace

“En verkstad där du kan utforska gränslandet mellan teknik, konst och hantverk”. (saxat från Innovation parks definition ovan)

Genom makerspacet kan både företag och privatpersoner testa sina idéer innan man går ut i full tillverkning. Makerspacet är också en utmärkt plattform för samverkan och att driva innovation genom prototypframtagning.

Makerspacet på TWR idag:

  • 27 Medlemmar 30 idéer
  • Individuella konsumentprodukter
  • Leksaker och Sport produkter
  • Medicinska fotstöd och toalettsäten
  • Musikhögtalare och instrument
  • Byggprodukter, panels/trall, trösklar
  • Slipers
  • Plattprodukter

Individanpassad tillverkning

Genom 3D-printing kan man enkelt tillverka individanpassade produkter. Att kunna göra detta i ett material som både är biobaserat och återvinningsbart, kan processen dessutom bli helt cirkulär. Exempelvis kan en produkt som inte längre passar, eller har slitits ut skickas tillbaka till TWR för att malas ner och användas på nytt till nya produkter.

Exempel på produkter som testas just nu

En sådan utveckling möjliggör lokal produktion av vilka produkter som helst av material som dessutom växer runt knuten.

Vill du veta mer?

Kontakta Thomas: thomas.bajer@thewoodregion.se

Web: www.thewoodregion.se

Cecilia Karlsson, Landstinget i Värmland— Digitaliseringens möjligheter inom hälsa

Cecilia är E-hälsostrateg på Landstinget i Värmland.

En viktig del när man väljer vart man ska bo är tillgången till samhällsservice. Närhet och tillgång till vård och omsorg är bland de viktigare servicetjänsterna som människor vill ha nära till.

Cecilia lyfte fram ett gäng idéer/projekt/tester som Landstinget i Värmland driver, för att öka tillgängligheten till vården, oavsett vart man bor. Och digitaliseringen är såklart till stor hjälp.

Men först några utmaningar…

  • Kostnaden för vård är hög och om inget görs kan det behövas mer skattemedel för att finansiera de ökade vårdkostnaderna
  • 225 000 nya medarbetare behövs inom vård och omsorg fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning
  • Kompetensutmaning —Hur digitala verktyg används privat skiljer sig stort från person till person. För att kunna använda digitala verktyg inom vården behöver därför kunskapen om dessa höjas generellt.
  • Pålästa patienter/Självdiagnostisering — Patienter är idag ofta väldigt pålästa när man söker vård, det är därför viktigt för vården att kunna bemöta detta med saklighet och genom att vara “up to date”

Några möjligheter…

  • 40 % är positiva till att välja virtuella vårdformer
  • 35% är öppna för att genomföra videomöten istället för fysiskt
  • 74% är positiva till övervakning av ex hjärtmoninitor
  • Syns en ökning i användandet av digitala verktyg och internet bland både förskolebarn och yngre pensionärer
  • Genom digital teknik och smarta lösningar kan man låta patienter bedriva någon form av egenvård i samråd med vårdapparaten.

Idéer/Tester/Piloter

Digitala vårdbesök och vårdrum

Via skype — återbesök som inte behöver fysiskt möte.

Piloter med en ny teknisk lösning som kan användas för bokning av videomöten mellan vårdpersonal och patient. En så kallad digital vårdcentral. Efterliknar KRY.se

Piloter i Skåre och Molkom.

Omstart för digitala vårdrum på 6 vårdcentraler — möte mellan specialist och patient, möjlighet att ta hjälp av personal. Finns i Likenäs, Torsby, Hagfors, Munkfors, Ekshärad och Sunne.

  • Barn o ungdomshabilitering
  • Akutpsykiatrin
  • Hud
  • Hjärt akutmedicin
  • Vårdcentraler
  • Dietistfunktion
  • Endocrin o diabetescenter

Digital vårdplanering

Egenvård med hjälp av digital och smart teknik
KBT-behandling via nätet. 10 vårdcentraler utbildade idag och 48 nya handlingsprogram igång.

Hemmonitorering:
En våg, en patient, en platta. Patienten väger sig dagligen

Data från vågen skickas trådlöst till plattan. Dagens vikt presenteras. Viktutveckling i tabellform och grafik.

Hjärtsviktspatienter får med sig en våg o läsplatta och ordinationen att väga sig själv dagligen . I läsplattan kommer nya rekommendationer upp om man exempelvis går upp mycket i vikt.

Möjlig utveckling

  1. Bokbussen som plattform för att bedriva vård
  2. Hälsohubbar placerade i landsbygd och glesbygd
  3. Drönare för akut leverans av exempelvis medicin (finns redan i Norrtälje för att hantera hjärtstopp i skärgården)

Vill du veta mer?

Kontakta Cecilia: cecilia.m.karlsson@liv.se


BLOCK 3: CO+LAB för landsbygden!

Blocket CO+LAB för landsbygden! genomfördes i form av ett open space/öppet forum. Metoden går ut på att deltagarna själva väljer vad man vill prata om och allt sker på formatet “kafferast”.

Deltagarna valde ut följande teman att diskutera djupare:

A. Tid som exportvara
B. Hållbar mobilitet
C. Attraktivitet
D. Medborgarengagemang på landsbygden
E. Hur ska vi utveckla Värmland som matdestination
F. Hyper hembygdsförening
G. Nyanserad landsbygdsidentitet

Grupp #A: Tid som exportvara

Initiativtagare: Stjärnhem

Gruppdeltagare: Anna S, Christoffer S, Katarina N, Hans-Erik P.

Diskussionsrapport:
Gruppen diskuterade 3 konkreta idéer kring “Tid som exportvara”.

1. 0,9x-hastighetsappen:
En app som sänker vardagstiden till 0,9x-hastighet = slow life. Den ska se till att använder stressar ner och tar lite längre tid på sig under sina vardagsaktiviteter. Ex. hundpromenad, resan till jobbet, löprundan, etc. Kopplas till runkeeper, video- och ljudfunktionen.
2. Flott-GPS vid bilkö:
I en bilkö rör man sig i samma hastighet som på en flottfärd. Vad händer om man med hjälp av GPS:en och smarta skärmar, kan koppla upp sig mot en flottfärd när man sitter fast i en bilkö?
3. Megastadstid vs. Edebäckstid?:
Idén går ut på att möjliggöra för urbana medmänniskor att testa på att leva en “Edebäcksminut”. Genom att placera “hubbar” med möjlighet att förflytta sig till Klarälvens strand via Virtual Reality.

Nästa steg:
Genom att exportera sinnesintryck av “långsam tid” kan vi också exportera tid!

Vem/Vilka bör ta bollen:
Idéerna tas med in i projektet inom destinationsutveckling och digitalisering.

Grupp #B: Hållbar mobilitet

Initiativtagare: Labeat B.

Gruppdeltagare: Eva-lena, Samuel, Bo, Maggan, Kristina, Monika B.

Diskussionsrapport:

  • Nedlagda busstationer
  • Skapa robusthet i systemet
  • Idag är gång och cykel underskattat. Stort fokus på kollektivtrafik.
  • På landsbygder/mindre orter byggs få GC-vägar
  • Fokus på att flytta bilister till GC/Kolektivtrafik, men hur få att stanna och underlätta?
  • Satsa på Walkability i både städer och landsbygd. Återta gång som viktigaste mobiliteten”!
  • Kartor som visar gång-/cykelavstånd i min.
  • Tar tåget in till stan, måste sen kunna röra sig utan bil (gång!).
  • Idag är bilen i fokus i ÖP.
  • Freiburgs framgång är att de jobbat med attityder och det är konsensus inom politiken.
  • Vilken part ansvarar för helheten i Värmland?
  • parkera på Bergvik + avgift -> Ingår bussbiljett in till centrum
  • Mobilitet som tjänst. Social sammanhållning eller affärsdrivet (vinst?).
  • Pendelparkeringar — rusta upp + trygghet
  • För många kör sina barn till skolan (bil)

Nästa steg:
1. Skapa ett mobilitetskontor.
2. Synkronisera miljöförvaltningen + samhällsbyggnad (alla kommuner?)

Vem/Vilka bör ta bollen:
Samarbete mellan Karlstadsbuss och Värmlandstrafik.

Grupp #C: Attraktivitet

Initiativtagare: Patrick S.

Gruppdeltagare: Susanne, Magnus, Gunilla, Monika

Diskussionsrapport:

Vad är attraktivitet?
1. Inga köer, trafik, allt det som är dåligt i staden
2. Lanthandeln kan bli service-hubb
3. Att förverkliga sina drömmar
4. Att bli sedd — Att vara engagerad
5. Kreativitet
6. Kunskap och nätverk
7. Gemenskap

Hur skapar vi det?
1. Självbilden — Ambassadörsskapet
2. Bryta/Förändra urbana normen
3. Inkluderande landsbygd
4. Visualisering av nya möjligheter
5. Mer produkter
Öka förädlingsgraden
6. High Tech Bullerbyar//Amsterdam// http://www.effekt.dk/work/#/regenvillages/
Vilka tillgångar ser vi?
1. Engagemanget hos invånare
2. Smart Region (kommunikationer, fiber-digitalt, sensorer i kosvansar, jobba hemifrån/mobil arbetsplats, servicehubbar/batteriladdning)
3. Gemenskap/Engagemang
4. Resurseffektivitet -> 1+1=5 (stor utväxling på insatta resurser)
5. Mark, plats — Stora möjligheter/Billig mark

Nästa steg:

En diskussion kring Maslovs behovstrappa för Landsbygden?

Från Basservice -> “Högre värden” -> Attraktivitet?

Vem/Vilka bör ta bollen:

  1. Innovation Park?
  2. Region Värmland?

Grupp #D: Medborgarengagemang på landsbygden

Initiativtagare: Gunnar H.

Gruppdeltagare: Dag, Johanna, Danne, Åsa, Petter

Diskussionsrapport:
Gruppen diskuterade frågor kring medborgarengagemang på landsbygden:
- Ett måste? 
- En möjlighet?
- Ett nödvändigt ont?

Aktörer/Områden:
- Vägföreningar
- Fiber
- Idrott
- Mötesplatser
Negativt:
- Svårt att få med ungdomar
- Tar tid (från vad?)
Positivt:
+ Lust
+ Utrymme
+ Problemlösning
+ Samhörighet
+ Inflytande

Nästa steg:

  1. Nya sätt att få finansiering
  2. Nya sätt att skapa engagemang
  3. Släppa ansvar
  4. Tydliga exempel

Vem/Vilka bör ta bollen:

  1. Länsstyrelsen
  2. Kommuner
  3. EU
  4. Region Värmland

Grupp #E: Hur ska vi utveckla Värmland som matdestination

Initiativtagare: Anneli R.

Gruppdeltagare: Björn, Per, Kristina, Sofia, Samuel, mfl.

Diskussionsrapport:

Varumärken som besökare köper med hem: 
- Lillängen
- Fryken Lättöl
- Värml. kokbok
- Viltkorv
- Rawchoklad
- Alger
- Kolbulle

Vad behöver göras?
- Bygg slakteri
- Konferera lokalt
- PR-Stjärnstatus-Värmland-Kockar
- Dryckesföretagen
- Identitetsskapande
- Äkta&Genuint
- Utveckla värdskap
- Naturupplevelse och mat (konceptualisera)
- Konst och mat (konceptualisera)
- Gårdsbesök
- Utveckla saluhallen
- “Prova-på-bonde-koncept”
- Besöksrutter//Paketera //Rabattera
- Storytelling//Marknadsföra
- Proteinskiftet
- Hur smakar Värmland?//Unikitet
- 5 växtzoner = Bort med bara skrädmjöl, vilt och lingon// Nytt och spännande (ex. quinoa) + Lyft svamp/bär
- Värmland möter Världen = Recept + Råvaror// “Sushi på värmländska”

Nästa steg:

  1. Ta reda på vad värmlänningen vill äta
  2. Ta reda på vad besökaren vill äta
  3. Skapa mötesplatser för krögare

Vem/Vilka bör ta bollen:

  • NIFA — Branschförening för värmländska företag
  • VISIT Värmland
  • LRF
  • Hushållningssällskapet
  • Företagen inom mat- och besöksnäringen

Grupp #F: Hyper hembygdsförening

Initiativtagare: Bo-Jacob E.

Gruppdeltagare: Åsa J., Andreas P.

Diskussionsrapport:
Hembygdsföreningen som tjänsteutvecklingshubb.

Hyper hembygdsförening:
- Unikt socialt kapital
- Ta tillvara på engagemang och data som finns -> digitalisera
- Ta tillvara på och utveckla fysiska platser// Ex. föreningshus
- Skapa en info-hubb där man tar tillvara på det som folk vill driva
- Utnyttja t.ex. de transporter som redan görs// handling/ skjutsa barn/hemtjänst/post//
- Skapa nya aktiviteter — ett kitt som får människor att vilja umgås mer/nyttja varandra
- Låt den digitala hubben ge “fakta” om vad behoven är baserat på vad människorna gör//Mäta, Mäta,Mäta

Nästa steg:

Skapa ett reellt test-hubb och bygg upp en hyper hembygdsförening i verkligheten.

-> Testa -> Modifiera -> Iterera

Vem/Vilka bör ta bollen:

Vi behöver SAMSKAPA:
- Merparten av bygden i en förening
- Forskningsinstitut
- Teknikkonsult
- Kommun
- Innovation park
- Regionförbund // Landsting

Grupp #G: Nyanserad landsbygdsidentitet

Initiativtagare: Christoffer B.

Gruppdeltagare: Kenneth, Jan, Linnea, Jeroen, Tymen

Diskussionsrapport:

  • Innovation kan inte endast baseras på urbana miljöer
  • Bilden av landsbygden behöver inte automatiskt vara negativ
  • Vi behöver nyttja det sociala kapitalet som är unikt för landsbygden. Bygga en positiv identitet som inte är urban.

Nästa steg:

  1. Bygga infrastrukturen
  2. Tänka/Prata positivt//i möjligheter

Vem/Vilka bör ta bollen:

Kanske Hagfors kommun?


///UPPFÖLJNING///

CO+LAB FÖR LANDSBYGDEN I VÄRMLAND

Efter Co+Labbet har en uppföljningsenkät skickats ut. 
Den pågår fortfarande och kommer uppdateras löpande.

Var du där och inte har svarat på enkäten kan du göra det här: https://andr79.typeform.com/to/KtpwEA

Än så länge visar den på följande:

20 personer har svarat

20 personer tyckte Co+Labbet var inspirerande

100 % kan tänka sig att delta i nästa Co+Lab-aktivitet

13 personer vill att vi startar en SLACK-plattform

10 personer vill att vi startar en facebook-grupp

Förslag på nästa aktivitet//Diskussionsteman:

  1. Hur kan vi få människor intresserade och vekligen delaktiga i stadsutveckling?
  2. Höga hus, bygga i trä, dagvattenhantering i tätort, järnväg Oslo-Stockholm, hur skall vi förtäta med bostäder på bästa sätt
  3. Vi kan ha ett möte ute på någon plats i Värmland där det faktiskt handlar om landsbygdsutveckling. Exempelvis Värmskog. Vi har söker där nu ett Leaderprojekt för Servicepunkt Värmskog. Ett sätt att hantera många behov av funktioner av service på landsbygden. Vi skulle kunna ha en diskussion om hur man lyckas finansiera den typen av projekt?
  4. Gärna en workshop som tittar mer på morgondagens företag och yrken än dagens, och vad detta skulle betyda för Värmland. Vi har chansen att komma ur startblocken tidigare än alla andra om vi bara bestämmer oss för det.
  5. Fokus på nån av projektförslagen eller eventuell en träff där man kan se vilka projektstöd som kan sökas. Kan ju också vara intressant med en träff med fler traditionella landsbygdsaktörer (skog/jord) och komma fram till saker tillsammans.
  6. Tror att landsbygden är beroende av en bra infrastruktur för att kunna nå sin fulla potential.
  7. Borra djupare i olika fokusområden.
  8. Entreprenörskapet/företagandet i Värmland. Hur ser det ut, hur kan vi förbättra det?

///DIGITIAL PLATTFORM///

Eftersom majoriteten verkar vilja fortsätta diskussion med hjälp av SLACK har en sådan plattform startats. Där kommer du kunna ladda ner material från Co+Labbet (ex. ppt:s och deltagarlista) samt dela med dig av intressanta artiklar//projektidéer eller bjuda in till dialog och möten.

Du når den digitala plattformen via den här länken:

https://colabvarmland.slack.com