70 år gammalt Facebookinlägg med 9 000 likes
Att knäcka r0-koden är varje digital kommunikatörs stora utmaning. Hur skapar jag innehåll och sprider på ett sätt att miljontals inte bara nås av det utan också som aktiva ambassadörer smittar andra med det?
Vi på Miltton Labs använder r0 som mätinstrument för hur effektiv den digitala kommunikationen är. Begreppet är hämtat från epidemiologin och betyder i korthet hur många nya fall en smittad person ger upphov till i genomsnitt. Mässlingen har ett r0 på 12–18 dvs. för varje smittad person så smittas upp till 18 andra personer som smittar ytterligare 18 personer och så vidare.
På bara Facebook i Sverige kan ett budskap, en visualisering eller en berättelse smitta miljontals svenskar på mindre än ett dygn — om det är högt r0. Om du lägger till fler digitala kanaler såsom Instagram, e-post eller nyhetssidor som fångar upp inlägget så kan du i smitta hela befolkningen med din kommunikation.
Riksdagens mest virala politiker, moderaten Hanif Bali, är skicklig på att skapa r0 dvs. skapa kommunikation som snabbt smittar många som i sin tur smittar andra. Just opinionsmaterial har visat sig vara mycket smittsamt i det digitala landskapet — åsikter tillhör bland det mest delade i sociala medier. Det är bland annat därför tidningarnas insändarsidor har digitaliserats medan stora andra delar av tidningen ännu bara finns analogt.
Igår skrev Hanif Bali en uppdatering med högt r0 — som nu fått över 9 000 likes på bara 24 timmar. Genom att studera inlägget kan vi komma ett steg närmre förståelsen och möjligheten att knäcka r0-koden. Här är inlägget:
Citationstecknen avslöjar att skämtet rör sig om ett citat och vid lite efterforskning visar det sig att det ett dygn tidigare publicerade Klas Wiréhn det här inlägget på Instagram:
För två år sedan skrevs det här inlägget på Twitter av Daniel Nilsson:
Skämtet har framförallt flitigt figurerat i den amerikanska debatten, för två år sedan spreds den här bilden inom republikanska kretsar om Obama:
Till slut visar det sig att skämtet för första gången började spridas för över 70 år sedan av olika komiker om Roosevelts finansminister— sedan dess har budskapet i decennier smittat andra som i sin tur smittat andra i olika former:
The joke appears to have been popularized on the radio show of Bob Burns (1890–1956), who was talking about U.S. Treasury Secretary Henry Morganthau, Jr. (1891–1967) in 1945: “I hear over the radio (Bob Burns’ program) that it’s been so cold down in Washington, D.C., that Mr. Morgenthau has put his hands in his own pockets!”
Vad betyder det här för oss 2016? En hel del eftersom ny teknik och digital kommunikation möjliggör att kommunikation kan smitta rekordfort och av andra personer som du litar på. Ett budskap som sprids av en god vän är du sannolikt mer benägen att ta till dig än om det kommer från en främling.
Här är några nyckelingredienser som bidrog till högt r0 i just det här fallet:
- Innehållet. Budskapet innehåller humor och är emotionellt. Jämför: Om det var ett rationellt helt väntat inlägg.
- Hantverket. Det sprids på Facebook i form av ett kort (många läser) och offentligt inlägg (fler ser det) som är delbart. Jämför: Om det hade varit en lång förklaring av skämtet, spreds som ett mejl.
- Kontexten. Det är och har varit 10–20 minusgrader i hela Sverige i flera dagar vilket skapar hög igenkänning. Jämför: Om inlägget skrevs i augusti månad med 25 grader värme och det politiska landskapet sett radikalt annorlunda ut dvs. om inte t.ex. S höjt skatterna efter årsskiftet.
Så nästa gång du vill smitta andra med budskap i digitala kanaler fundera igenom om det inte redan finns starkt smittsamt innehåll med högt r0 som redan bevisat sig att tillgå — lyft sedan fram det på rätt sätt i ljuset av en helt ny kontext. Du kan så klart också försöka skapa något helt nytt som förhoppningvis smittar i över 70 år, men det är betydligt svårare.
