”Glöm mig” av Alex Schulman

Måste erkänna att jag alltid haft svårt för Alex Schulman, han har för mig varit urtypen för den elake och ytlige pseudokändisen. I alla fall tills jag läste ”Glöm mig”, min första bok av honom.

Alex skriver rakt på sak, självutlämnande och ärligt. I boken beskriver han barnets utsatthet i relation till sin alkoholiserade mor, kulturpersonen Lisette Schulman. En sak som gör boken extra intressant är Alex längtan efter försoning. Här ställs många bra och viktiga frågor på det temat. Är försoning möjlig i de sårigaste relationer och hur ser den i så fall ut?

Alkoholen flödar verkligen i det Schulmanska hemmet. Hos Alex dricks det till allt, på morgonen, till lunchen, till teven på kvällen. Det är snapsar, vin och sprit av alla de slag. I en gripande scen beskrivs en sommarkväll i Värmland där familjen, Alex och hans två bröder och mamma pappa åker till en pizzeria. Det börjar trevligt med goda samtal och gemenskap men snart glider båda föräldrarna in i alkoholens dimmor, samtalen upphör. Barnen försvinner och blir osynliga. Det hela slutar med att den äldsta brodern som är 14 år får ”övningsköra” hem till familjens sommarstuga. …


Läser just nu en bok om 1300-tals mystikern Mesiter Eckhart skriven av James Finley.

Meister Eckhart’s Living Wisdom

Finley tar i boken ett dråpligt exempel. Han beskriver en man som ber och plötsligt kommer en praktfull ärkeängel in i rummet och börjar tala med mannen. Samtidigt surrar en lite fluga mot fönstret och trots den mäktiga uppenbarelsen irriterar den mannen. Han skulle lätt kunna slå ihjäl flugan.

Poängen Finley gör är att mannen, ärkeängeln och flugan jämfört med Gud är på precis samma nivå, alla tre är skapade av Gud.

Det gör detsamma om du är en mäktig ärkeängel eller en liten surrande fluga. Båda är varje sekund beroende av Guds uppehållande kraft.

Finley argumenterar att den synen på Gud präglar allt Meister Eckhart skriver. …


Från hösten väntar nya spännande utmaningar. Jag har tjänat Korskyrkan i Borlänge som pastor i femton år. Det har varit fina år men nu står jag inför ett nytt kapitel. Från hösten så börjar jag en ny tjänst på Sjukhuskyrkan som sjukhuspastor i Falun och Säter.

Bifogar brevet som jag skrev till vännerna i Korskyrkan. (Kan laddas ner här)


För lite mer än tre år sedan dog min pappa Börje hastigt, det har helt enkelt inte känts rätt att skriva en massa om det på sociala medier. Men idag blir det en bloggpost om en liten sekvens.

Sorgen är ju där ständigt närvarande. Ibland kommer minnen och känslor från ingenstans. Min pappa var på många sätt en fantastisk person, det finns verkligen anledning att återkomma till honom längre fram.

I morse mindes jag plötsligt kristallklart en händelse som inträffade någon gång tidigt 1980-tal.

Image for post
Image for post

Vi är hos min morfar och mormor ute vid deras stuga i Vika, Falun. Min mormor har vid den här tiden en egen bil, en DAF 66. Det är en liten bil, (Wikipedia talar idag om för mig att den väger 800kg). Jag och min bror är med pappa ute på gården och vi utmanar honom. “Pappa kan du lyfta mormors bil”. Vi är i 6–7 års åldern. Pappa är vid det här tillfället runt 35. Han har en egen byggfirma och han jobbar hårt. Pappa är kraftig och lång, han är känd för sin råstyrka. Troligtvis har vi sett honom göra det här tidigare eftersom vi ber honom om det. …


Just nu debatteras det flitigt kring huruvida Adam och Eva har funnits som verkliga personer, alltså fysiskt bokstavligt som de första två människorna på jorden. Stefan Swärd hävdar att det är så och vidare att det måste läras ut på våra samfunds teologiska fakulteter. Allt annat är det Stefan kallar “liberalteologi”. Bibeln historicitet står på spel.

Mot detta val av lackmustest för sann kristen tro har några av svensk frikyrkas mest kompetenta teologer invändningar. …


Image for post
Image for post

Igår hörde jag en berättelse som satte fingret på en erfarenhet jag verkligen delar. Det handlar om det som ibland kallas för “den andra naiviteten”. Vad är det för nåt undrar du kanske. Jo jag är inne på samma tema i den här posten där jag skissar på tre vägar.

En sak är klar och det är att vi alla på något sätt växer och förändras. Det kan skapa förvirring och osäkerhet hos oss. För en del leder till en desperat önskan att klamra sig fast vid det som varit, för andra ett förkastande av sin egen historia. Men det finns en tredje väg. Jag har lite slarvigt kallat den för “mystikerns väg”. …


Image for post
Image for post

Den här posten handlar om varför jag finner mystik som en mer hållbar väg än mycket av den karismatik jag mött hittills i frikyrkan. Låt mig börja med ett längre resonemang, det kanske verkar oklart men ha tålamod med mig.

Det har under åren varnats mycket för en “inomvärldslig världsbild” där Gud inte finns i någon praktisk betydelse annat än som en positiv förebild, en god tanke som i bästa fall kan “pusha” mig åt rätt håll. Där Gud enbart möter mina existentiella grubblerier på ett rent intellektuellt plan. Risken som utmålas med den här gudsbilden och världsbilden är att den får människor att enbart vända sig till vetenskapen för att få svaren om fysiska, verkliga grejer. …


Båda kallades “Davids son”. Det sades om den förste att han var vis, han var i alla fall rik. Han satt på en gyllene tron i Jerusalem. Han ägde 1400 vagnar och 12000 hästar. Han nekade sig ingenting och hans namn var förknippat med guld och inflytande.

Efter honom gick det bara utför.

Den andre ägde inget, när han gör sitt intåg i Jerusalem så gör han det på en lånad åsna. Han allierade sig aldrig med makterna, han ger sig själv och med godhet besegrade han ondskan. I Jerusalem väntade honom inte en tron utan ett kors.

Efter honom tändes hoppet om alltings upprättelse.

Vilken av dessa “Davids söner” följer vi?

Läs Matt 21:1–9 och jämför med 1 kung 10:26–29


Tre bibeltrogna vänner.
(Ur ett anonymt brev)
Tre bibeltrogna vänner
har fällt sin dom:
Han var en ärkekättare,
den Nathan Söderblom.
Han föll för paragraferna
i deras svarta bok.
Nu har de gått och hängt honom
i rena lärans krok.
De heliga orden
i deras döda lag
slår de i mänskors skallar
med tunga klubbors slag.
De spelar upp den rätta tron
med puka och cymbal
men ser ej att de vårdar
ett tomt och torkat skal.
Ty det är förvisso
lika sant som det är sagt,
att där Guds kärlek inte finns
har Kristus ingen makt.
Den Kristus-eld som flammade
i hjärtat Söderblom
släcks ej av bibeltrogen
och kristlig hedendom.
Tre bibeltrogna vänner
med tro så ren och tom
Gud hjälpe alla säkra
i sin sista, stora dom!

Nils Bolander, Kyrkstött: Dikter


Image for post
Image for post

Tänk dig en man som bor i ett hus med tillgång till det renaste vatten i vattenkranen. Det bara finns där, kallt, klart, friskt och törstsläckande.

Men sen kommer någon och säger: “Vatten måste vara kolsyrat med spektakulära bubblor, det du har där hemma duger inte. Riktigt vatten köper man såklart på stora häftiga varuhus.”

Mannen visas också bilder på flaskor med fjärran namn från fjärran länder. Det är “där det händer” får han höra.

Mannen, som när han tänker efter nog tycker att vattnet där hemma blivit lite enformigt, börjar tro på alla det här.

Han läser om de häftiga bubblorna och att det tom finns vatten med citronsmak! Budskapet är…

About

elsander.nu

Writes in swedish. Delar erfarenheter & berättelser. Tror människor kan växa & förändras. More about me here: https://about.me/elsander

Get the Medium app

A button that says 'Download on the App Store', and if clicked it will lead you to the iOS App store
A button that says 'Get it on, Google Play', and if clicked it will lead you to the Google Play store