Andra Living Lab träffen

SP/RISE, Göteborg 1 februari 2017

Temat för dagen var “ Framtidens Loggbok — vilken typ av information bör den innehålla och hur ska den användas för att fungera som ett användbart verktyg för att öka cirkulära materialflöden i byggsektorn?”

Efter att ha lyssnat på en presentation från BAMB-projektet (buildings as material banks) så verkade alla överens om att de ”materials passports” som utvecklas där skulle vara bra att ha i en framtida loggbok för att veta mer om de material som ingår i en byggnad.

Överlag var standardisering av information kring materialinnehåll och materialegenskaper efterfrågat. Här uppstod också frågor om oberoende utvärdering och om vilken typ av organisation som skulle behövas för att göra oberoende bedömningar av material (kvalitet, egenskaper, innehåll mm). Ett förslag var att eventuellt skapa eller ålägga en befintlig offentlig aktör för att ta sig an uppdraget och garantera oberoendet.

Ytterligare diskussioner uppstod kring att påbörja varje byggnation och varje loggbok med att sätta upp en gemensam ”programförklaring”. För att skapa en sådan behöver kedjans alla (i alla fall så många som möjligt) delar vara med och gemensamt vara överens om vad byggnaden är till för, vad som är viktigt när den byggs och används, vilket dess huvudsakliga användningsområde ska vara, hur det är tänkt att det ska byggas och eventuellt även demonteras, hur det är tänkt att det ska kunna renoveras och förändras. Enligt förslag från en workshopdeltagare (se post it uppe till vänster) så skulle en programförklaring utöver detta även behöva innehålla bland annat information om systemval (för ex ventilation, avlopp osv), miljömässig teknisk och social konsekvensanalys och livscykelanalys.

Tanken uppstod på olika håll att en sådan programförklaring skulle kunna användas vid olika utbildningssatsningar i branschen. Både från planerings- och beställarsidan men även hela vägen ut till byggnadsarbetaren som därmed skulle kunna få bättre förståelse för varför ett visst byggnadssätt eller ett visst material ska användas. En uppfattning var att ju mer de inblandade förstår om byggnadens funktion och de val som fattats kring byggnadens användning och därigenom produktion, desto bättre kvalitet kan hela byggkedjan leverera.

En vidare tanke utifrån utbildning och kunskapsåterföring till hela byggkedjan var att loggboken skulle kunna vara ett sätt att återföra den kunskap om material och metoder som uppstår vid rivning och demontering. Först då, när t.ex. ett badrum plockas isär vid en renovering går det ju att se hur de olika byggmaterialen och — metoderna faktiskt fungerade ”bakom kulisserna”. Hur ser väggen och golven ut under och bakom tätskikt? Var den där isoleringen verkligen så bra att använda? Här genereras massor av potentiell kunskap som väldigt sällan återförs till början av byggprocessen. Mer återföring av kunskap skulle kunna leda till bättre materialval och bättre byggprocesser och — metoder om de som väljer och specificerar det vid byggandet får veta mer om resultatet från tidigare erfarenheter.

En sådan återföring av kunskap skulle då kunna bli en viktig datainput till en framtida programförklaring för nya hus och renoveringar.

Loggboken som verktyg för industriell symbios