Fjärde Living Lab träffen

Gyproc, Stockholm, 2017–06–13

Den fjärde träffen var en direkt fortsättning på den påbörjade materialresan genom byggprocessen. Temat för dagen var ett studiebesök hos Gyproc i Bålsta, där vi under några intensiva timmar fick möjlighet att fördjupa oss i hur gipsskivor produceras, hur råvaran ankommer till produktionsplatsen och hur färdiga gipsskivor lämnar fabriken.

Det var en något decimerad skara som anslöt till Gyproc, men vi som var där fick en mycket intressant och givande inblick i gipsproduktion.

Lärdomar från studiebesöket

Deltagarna fick en guidad tur av gipsproduktionen i Bålsta och fick följa flödet från intag av råvara till i princip färdig gipsskiva.

Jungfrulig råvara kommer in med båt och transporteras in för utomhuslagring i form av stenar (Figur 1). Råvaran krossas och mellanlagras under tak.

Figur 1 Gipsten, jungfrulig råvara

Återvunnen råvara, dels spill från egen produktion och dels återvunnet från bygg- och rivningsplatser, krossas och siktas till ett fint pulver. Materialet måste vara torrt för att inte krossen ska sätta igen. Kartongen kan skiljas ur och nu ska försök göras med använda detta till ny kartong. Tidigare har det använts som jordförbättringsmedel. Bearbetad återvunnen råvara mellanlagras under tak (Figur 2).

Figur 2 Mellanlagring av olika fraktioner gips till produktion. Vänster i bild återvunnen råvara och längst till höger jungfrulig råvara

Gipspulvret (jungfrulig och återvunnen, i förhållandet ca 75/25) blandas sedan med vatten och tillsatser och slurryn sprutas ut på kartong (Figur 3).

Figur 3 Gipsblandning sprutas ut på kartong

Skivmaterialet går sedan på ett 300 m långt transportband, där det successivt blir hårdare (avvattning sker under tiden) (Figur 4). Därefter förs materialet (grovkapat) genom en tork för att torka ut det sista vattnet och därefter sker finkapning till färdiga skivor för uttransport.

Figur 4 Skivmaterialet på transportbandet

Gruppdiskussion

Efter att ha blivit bjudna på lunch i Gyprocs personalmatsal återsamlades vi för avslutande gruppdiskussioner. Vi började med att återknyta till tidigare träffar, dels från det första tillfället när designfrågorna formulerades och dels lärdomar från det första nedslaget i materialresan.

Summering av reflektioner och inspel av deltagarna — Lärdomar:

· Logistik och roller: Det finns för få ställen att lämna återvunnen gips, vilket driver kostnader och gör att deponi blir ett mer attraktivt alternativ. Kanske behövs inblandning av en aktör specialiserad på logistik för att öka återvinningen. Eller är det en lösning att en befintlig aktör tar på sig en utökad roll?

· Subotimering och stuprörstänk: Detta blir ett hinder mellan olika aktörer, men också inom en organisation. Vid Living Lab #3 pratade vi om att användning av måttanpassat material skulle minska spillet från en byggarbetsplats. Under Living Lab #4 fick vi med oss materialproducentens syn, där försäljningsorganisationen är för men produktionen inte är lika positiva då standardiserade produkter lättare ger en effektiv produktion.

· Styrmedel; lagstiftning och standarder (t.ex miljöcertifiering), måste utvecklas för att nå högre återvinningsgrad. Det måste också bli dyrare att inte återvinna, istället som i dagsläget där det många gånger är billigare att lämna till deponi.

· Dokumentationssystemen måste utvecklas och bli mindre tidskrävande. Google har tagit fram ett system för materialdokumentation, som enligt en deltagare har stor potential. Google är specialiserade på hantering av stora mängder data. Är det ett exempel på en funktion som saknas idag?

· Kan kraven för återvunnen råvara förenklas? Kraven är uppsatta både av tekniska skäl (för blöt återvunnen gips sätter igen krossen) men också av konkurrensskäl (man tar endast emot sitt eget fabrikat). Går det att överbrygga dessa hinder?

Kommande träffar med FISSAC Living Lab

Planeringen för Living Lab #5 har startat och datum är nu bestämt till den 28:e september. Då kommer materialresan att avslutas och dagen kommer att ägnas åt analys av lärdomar från tidigare nedslag i fallstudien ”Gipsets väg genom byggprocessen”. Vi träffas då sannolikt i Göteborg och diskuterar vidare för att utforska hinder och möjligheter för att öka återvinningen av byggmaterial. Förhoppningsvis kan vi hitta svar på åtminstone en del av alla de frågor som har uppkommit hittills under materialresan.