Tredje Living Lab träffen

Suez återvinningsanläggning i Kovik, Stockholm. 2017–05–02

Temat för dagen var att starta materialresan, då vi under flera träffar kommer att följa gipsets väg genom byggprocessen. Temat beslutades gemensamt av gruppen under den andra träffen med Living Lab. Det deltagande återvinningsföretaget, SUEZ, föreslog gips/gipsskivor som ett lämpligt material att följa, då det är ett vanligt byggmaterial med en hög potential för återvinning.

Lärdomar från studiebesöket

Deltagarna fick en guidad tur av återvinningsanläggningen i Kovik. Anläggningen drivs i privat regi och riktar sig till både privatpersoner och företagskunder.

Utsorterat gips lämnas på avsedd plats på anläggningen, där det rensas maskinellt från andra material som inte hör fraktionen till. Detta kan t.ex. vara plastsäckar som spillet har samlats i eller plastband som har kommit med vid arbetsplatsernas insamling. Gips lämnas direkt på anvisad plats av anläggningens kunder. Kontroll av materialet sker inte innan avlämning.

Suez har ett samarbete med Knauf i Åhus, vilka tar emot utsorterat gips som råvara i sin produktion. Gipset transporteras på lastbil till Åhus. Alternativt hämtas det av GipsRecycling.

Utsorterat gips för återanvändning

Under turen fick vi även se utsorterat avfall till deponi, där det fanns tydlig inblandning av gipsskivor. Även den fraktion som gick till förbränning innehöll gips. Varken deponi eller förbränning är ett lämpligt sätt att hantera gipsavfall, Magnus Skoglund, platschef Suez Kovik, berättade att i hans ögon var gips som ”ett gift”. Med detta menade han att felsorterat gips ställde till problem i deras process, som t. ex lågt pH i lakvattnet från deponin och att pannorna tog skada vid förbränningen. Förutom att materialet lämpar sig väl för återvinning, då det kan användas upprepade gånger utan att kvaliteten försämras, finns alltså även fler anledningar till att gipset bör sorteras ut.

Filmvisning och gruppdiskussioner

Inför träffen hade Hifab och RISE förberett filmat material från en byggarbetsplats samt en rivningsplats. I detta material visas intervjuer med en snickare, en byggprojektledare samt en rivningsarbetare, vilka ombeds berätta om hur de kommer i kontakt med gips. Frågeställningar som belystes i intervjuerna var exempelvis:

· hur materialet hanteras på arbetsplatsen

· hur transporter och leveranser sker

· hur avfallssortering sker

· hur mycket spill som genereras

· hur hanteras gipset efter hämtning av återvinningsföretag

· finns någon tanke om demontering redan vid produktionen eller som alternativ till traditionell rivning

Efter visning av filmerna fick grupperna diskutera följande frågeställningar:

Roller: Snickaren och rivningsarbetaren uttrycker båda att rollerna i kedjan är fasta av avgränsade. Vilka konsekvenser, t.ex. för materialåtervinning, får de fasta rollerna?

Ekonomiskt fokus: Vi optimerar för produktion vid bygge och en rivningsarbetare demonterar inte. Hur påverkas byggkedjan av att varje länk optimeras för sig?

Deltagarna ombads även att ge en personlig reflektion om de hade lärt sig något nytt under detta nedslag i gipsresan.

Sammanfattning av diskussionerna

Minska spillet
Enligt framkomna uppgifter är gipsspillet ca 20 % från en byggarbetsplats vid nyproduktion och 8% i genomsnitt. Det innebär alltså att så mycket som upp till var femte gipsskiva inte hade behövt tillverkas.

Nedanstående är reflektioner hur man skulle kunna minska onödigt spill.

Projektering: rita rätt och beställ rätt
Det finns en utbredd kostnadsmedvetenhet och detta tillsammans med fasta roller, s.k stuprör, kan leda till suboptimering och i förlängningen till onödigt materialspill.

Exempel:
Materialproducenten kan producera efter mått, men det kräver en mer specifik beställning. Här kan inköpsorganisationen vara ett hinder, då de har förhandlat fram priser på specifika produkter och det är endast dessa som är tillgängliga för köp.

Måttanpassat material blir lite dyrare i inköp, men arbetstiden för att utföra måttanpassning flyttas från bygget till fabrik och detta skapar sannolik högre effektivitet på bygget.

Planering av arbetet: arbeten utförs i rätt tid för att undvika onödigt materialspill. Digitalisering kan underlätta planeringen och undvika onödiga krockar.

Exempel:
Snickaren pekar på en konflikt med andra discipliner, t.ex. att någon sågar upp hål i monterat gips för att kunna utföra installationer. Detta leder till ökat spill.

Kunskaper
De intervjuade personerna i filmerna gav liknande svar på frågan om vad som hände med gipset efter att det var slängt — att man hoppades att det återvanns, men egentligen inte visste.

Suez menar att de arbetar med utbildning av sina kunder, vilka är större byggföretag. Där bör alltså kunskapsnivån vara högre. Men enligt den intervjuade snickaren var det mindre viktigt att vara sparsam på större företag, man slängde mer. Kan kunskap om att materialet återvinns leda till ett kontraproduktivt beteende, att man blir mer benägen att slänga mer eftersom materialet ändå återvinns?

Ökad återvinning
Gips är 100 % återvinningsbart (förutom pappersfibrer och annat inblandat material), men sannolikt försvinner mycket ut från kretsloppet genom att det hamnar i fel fraktion. Tommy Haglund, Gyproc, trodde att ca 10 % av allt gips återvinns. Tommy berättade också att det idag finns ett underskott av återvunnen gips. Normalt används ca 25–30 % återvunnet material vid nyproduktion, men det skulle kunna gå att tillverka en ny gipsskiva av 100 % återvunnet.

Enligt Suez finns i dagsläget ingen bra uppföljning av hur mycket av den totala mängden inkommit gips som idag hamnar i fel fraktion. Det skulle vara intressant att få siffror på detta för att kunna bedöma potentialen för att öka tillgången till återvunnet gips genom att flytta mängder från de felaktiga fraktionerna deponi och brännbart till återvinning. Att mäta är att veta.

Magnus Skoglund, Suez, berättar att sortering måste ske vid källan, t.ex rivningsplatsen. Gips är ett väldigt poröst material som sönderfaller till pulver vid den mekaniska hantering som sker på återvinningsanläggningen.

Möjligheter till ökad återvinning:

· Utvecklade metoder för demontering. Materialutveckling.

· Kan ökad specialisering även vid rivning vara en möjlighet till ökad återvinning? Jämför hur nybyggnation sker; ett badrum 11 moment och 8 discipliner. Men när det rivs är det bara en disciplin.

· LCA tas fram för gips (enligt Tommy Haglund, Gyproc). Där finns kunskaper för återvinning. Men hur stor är kunskapen för hur LCA kan användas?

· LCC är ett existerande verktyg som kanske skulle kunna användas för att redan vid projektering kunna värdera materialet vid byggnadens end-of-life.

· Det är nu återvinning av gips blir högaktuellt. Miljonprogrammen, som måste renoveras, innehåller mängder av gips. Tidigare rivningar är mest äldre hus, då gips inte var lika vanligt förekommande.

· Vad krävs för att materialet ska klassas/likställas som råvara? Och därmed faktiskt kunna ge betalt till återvinningsbolaget? (idag säljs det för noll kr)