Jag skrev några tweets om USA och soldater. En av mina följare skickade då DM och ville dela med sig av sina tankar som svenskamerikan boendes i USA. Texten nedan delas med medgivande av @CjPeter1 .

En kvinnlig sergeant från grannbyn stupade i ett eldöverfall i Irak för ca fyra år sedan. Jag såg själv när kortegen kom hem med henne här i Upstate NY. Det var det ”yellow ribbons” och massor med folk de sista fem-sex kilometrarna in till byn.

Säger inte att det är bra eller dåligt med USA:s krig. Men man måste tänka på att USA har varit i krig i mer än tio år. Försvarsmakten är sliten och vare sig pengarna eller rekryterna strömmar till lika lättvindigt som tidigare. Bor man i de delarna av USA där folk tar värvning så har man sett en hel del begravningar på lokal TV. …

Den första delen i den här lilla bloggserien handlade bland annat om påhittad fakta och när forskning planeras efter hur medier och publik skall ta emot den. Det är viktigt att medier tar ansvar för att granska det de släpper igenom. Det är mycket som står på spel.

Här i del 2 ligger fokus på forskning. Åsikter som bekräftas utan vetenskaplig metodik, utan att tydligt förklara sina begrepp, där man inte använder sig av källhänvisningar och där man inte på ett vetenskapligt och pedagogiskt sätt förklarar vad man menar kommer alltid att halta betänkligt. …

Det talas väldigt mycket om ”fake news” i medierna idag. Alltså desinformation och rena lögner, inte sällan kopplade till Trump eller Putin. Men det talas inte lika mycket om vad som är korrekta/äkta/riktiga nyheter. Fenomenet är heller inte är nytt. Det några aspekter som känns intressanta och värda att fundera kring. Här kommer fokus framförallt läggas på vetenskapliga och i viss mån opinionsbildande nyheter. Det kommer inte handla så mycket om annan “vanlig” journalistik denna gång.

Det är nog många som kan skriva under på att allt för mycket av den information som når oss har sitt ursprung i opinionsbildning. Medan det däremot alltid verkar finnas en brist på sakkunniga som med fakta och saklighet delar med sig av upplysningar som de kunnat verifiera genom egna eller andras vetenskapliga metoder och slutsatser. …

Vid rekryteringar och befordringar som framförallt sköts internt av egen personal är det vanligt att både chefer och övrig personal valts främst på grund av magkänsla hos rekryteraren snarare än på bästa meriter.

Nepotism (kompisrekryteringar/befordringar) sker vanligtvis för att det upplevs som bekvämt för den som ska fatta beslutet. Att välja någon som liknar en själv, har liknande intressen, liknande ursprung eller liknande uppväxt kan kännas bekvämt och tryggt. Kanske känner personerna till och med varandra privat sedan grundskolan eller fotbollslaget.

Dessutom är Sverige ett befolkningsmässigt litet land där det inte alls är omöjligt att så gott som alla yrkesverksamma inom ett visst yrkesskrå känner till varandra. Det kan skapa ett ”hajbursfenomen” som innebär att de som redan är inne blir kvar medan de som vill in får det otroligt tufft att ta sig in. Något som inte främjar utveckling. Det kan även innebära att vissa yrken, tjänster eller titlar nästan uteslutande kommer att innehas av en viss sorts medborgare från en viss samhällsklass eller personer med någon annan för dem unik grupptillhörighet. …

Först en disclaimer, eller brasklapp som man kan säga på svenska. Jag är fullständigt övertygad om att många av de medborgare som mer eller mindre nyligen har invandrat till Sverige påverkar den allmänna attityden i det här ämnet i en mer rimlig riktning. Men eftersom det fortfarande till största del är infödda svenskar som sätter agendorna på de publika arenorna tror jag att en attitydförändring tar tid. Så, det jag skriver om nedan gäller framförallt svenskar, födda av svenskfödda föräldrar.

Få svenskar har idag, eller har haft, släktingar som fått fly ifrån nazister eller som blivit förtryckta av kommunister. Vi har heller ingen erfarenhet av att vi och våra tidigare grannar hamnat på var sin sida av en konflikt. Något som till och med kan förvandla de bästa grannarna på sämsta vis, rent av att vilja och försöka mörda varandra. Något som de som kommer från forna Jugoslavien är plågsamt medvetna om. Det var inte ens speciellt länge sedan. …

Det här inlägget handlar egentligen om miljöpåverkan. Men först lite bakgrund till att jag kände mig tvingad att skriva det här inlägget.

För dagen ögnade jag lite snabbt igenom en svensk Wikipedia-artikel om Nord-Stream. Alltså den befintliga gasledningen på Östersjöns botten som för några år sedan anlades för att binda samman Rysslands gasdepåer med marknaderna på den europeiska kontinenten.

Jag noterade att Wikipedia-artikeln inte med ett ord nämnde gasledningens säkerhetspolitiska aspekter. T.ex. som påtryckningsmedel mot Tyskland och andra länder som med ledningen gör sig allt mer beroende av Kreml.

Ryska bolag vill, som vi vet, bygga en ny gasledning. De förfrågningar om att få hyra in sig på svensk mark under byggnationstiden har nått ända upp till den svenska regeringen vars företrädare rent konkret fått åka till Gotland och tala klarspråk för gotlänningarna som ser en ekonomisk vinning med att det dras ytterligare en ledning. …

Utrikespolitiska Institutet har i en aktuell rapport om rysk desinformation och propaganda hängt ut ett antal redaktioner som sägs gå Kremls ärenden.

Den som påstår att någon går Kremls ärenden utan att ge konkreta bevis riskerar att göra självmål. Hade liknande ”förtal av grupp” skett via någon av kvällspressens krönikörer hade det förvisso inte varit mer moraliskt rätt men något som ibland sker och verkar vara acceptabelt hos mer än en redaktion.

Rätt ska vara rätt. Det är en sak att rikta befogad kritik mot Aftonbladet Kultur och alla nyttiga idioter som tillhör Stina Oscarsons glada gäng. Men att motivera sin kritik mot Putins hejarklack i Sverige med hänvisning till en numera tveksam “akademisk” analys om desinformation som uppenbarligen inte uppfyller minimikraven på ett vetenskapligt arbete är inte OK. …

”Hej Eva!

Jag heter Carla och jag har högläst din artikel inför mina klasskompisar. Vi i Klass 6B tycker att det är viktigt att vara snäll och glad. Om någon behöver hjälp med till exempel matten ska man alltid hjälpa till. Eller fråga fröken. Hon kan alltid hjälpa till. Nästan.

Vi blev alla oroliga när vi hörde att elen kan ta slut. Tänk om Elsa fastnar i hissen då. Hon brukar till och med kissa på sig på Roliga Timmen. Men om du är rädd för rutten mat kan du nog gå ut och äta på restaurang. …