Replik Selimovic

I DN 2/9 angriper Jasenko Selimovic en kulturtext, men angreppet förvandlas till en attack mot antirasistisk aktivism i allmänhet. Som sporadisk demonstrant har jag kritik och ett förslag:

Selimovic beskådar hela den antirasistiska rörelsen, från gatudemonstrationer till intellektuella texter och vaskar fram det han själv tycker är de dummaste och mest frånstötande idéerna. Han ställer sedan helheten till ansvar för allihop. Han blandar en skribents text med egna ytterst fördomsfulla idéer om tankevärlden hos demonstranterna som ett diffust kollektiv.

Han låtsas sedan som att om det inte vore för “vänsterns” teoretiskt orena och maligna världsbild skulle han minsann själv demonstrera mot rasisterna! Jag har varit på många antirasistiska demonstrationer och kan intyga att liberalerna lyser med sin frånvaro.

Varför inte Liberalseparatistiska demonstrationer? Jag är övertygad om att sådana skulle den få stor respekt från demonstranterna, detta är grupper som är organisatoriskt vana vid hänsyn till grupper som vill vara för sig själva.

Det händer inte. All politiska energi går istället konsekvent till åt att med maximalt pejorativ och medvetet missupfattande retorik racka ner på dem som faktiskt försöker göra något åt det rasistiska problem som under sista året eskalerat från inte bara osmaklig rasist-populism till ett PÅ RIKTIGT NAZISTISKT PARTI som i år lanserar den största nazistiska partipolitiska offensiven sedan andra världskriget. Men för all del, en kulturskribent skrev ju något lite provocerande i DN, och då spelar ju inget annat någon roll.

Fram till jag ser något konkret tecken på att liberalerna faktiskt politiskt angriper rasisterna kommer jag att misstänka att de ser dem främst som ett bekvämt politiskt slagträ vänsterut. Den metoden är väldokumenterat livsfarlig.

Show your support

Clapping shows how much you appreciated Jacob Oscarson’s story.