Lite tankar från Barnabas

Har ikväll förberett mig för att undervisa på bibelskolan, ska imorgon, tisdag undervisa om Barnabas — Tröstens son. Jag har verkligen gillat att titta närmare på denna trons gigant, denna man som ständigt finns i bakgrunden och som mycket av Paulus tjänst vilar på. Denna tröstens son.

Jag har verkligen blivit uppmuntrad och utmanad av det fjärde kapitlet och den 36 och 37 versen i apostlagärningarna där Barnabas presenteras.

Även Josef, en levit född på Cypern som apostlarna kallade Barnabas (det betyder Tröstens son), hade en åker. Han sålde den och bar fram pengarna och lade dem vid apostlarnas fötter. Apg 4:36–37

För det första jag upptäckte är hur, det verkar vara att det är av apostlarna han har fått sitt nya namn. Det är apostlarna som kallar han Tröstens son. Det med att det är apostlarna, kan om man får försöka att tolka och läsa lite mellan raderna vara att Barnabas var där som en stötte spelare för Apostlarna, ledarskapet i Jerusalem. Jag kan bara spekulera men hur mycket måste inte Barnabas varit till hjälp, tröst och uppmuntrande, för att få det namnet att bli permanent. Vad jag blir utmanad i är att leva ett liv som Barnabas gör, ett liv att vara en uppmuntrare. Speciellt i relation med ledarskapet i en församling.

Jag tror att det inte alltid är så i en församling, eller jag kan iallafall se det i mitt liv. Jag är inte alltid en son av uppmuntrande och tröst till det ledarskap som Herren har satt i mitt liv, men Barnabas utmanar till mig att leva ett liv av uppmuntran och tröst.

Lite tankar från mig så där en måndag kväll.

Bless — Johan “Dala Dahlberg
Like what you read? Give Johan "Dala" Dahlberg a round of applause.

From a quick cheer to a standing ovation, clap to show how much you enjoyed this story.