En seger för anständigheten
Igår avgick Moderaternas partiledare, Anna Kinberg Batra, som partiledare. Avgångskraven blev väl många och alldeles för högljudda. Det stod helt enkelt ivägen för politiken.
Det var bäst för såväl henne som för Moderaterna. Undertecknad har varit inne på det förut men Sverige har genom historien aldrig haft en mer ovärdig och olämplig statsministerkandidat. Anna Kinberg Batra må säkerligen ha sina kvalitéer men som partiledare och statsministerkandidat var hennes enda bidrag inövade talespunkter som någon stackars överbetald tjänsteman gett henne, att konsekvent aldrig under några som helst omständigheter svara på frågor och låta som en känslolös robot. Ingen säger att någon som aspirerar på statsministerposten behöver vara trevlig (titta på Göran Persson, det gick ändå) men personen måste ändå signalera något — någon slags karaktär och kunna kommunicera. Anna Kinberg Batra förmådde inget av det. Nu är det förvisso vanligt förekommande för politiker att inte svara på frågor, men Anna Kinberg Batra gjorde det till en så pass stor sport att till och med en journalist på Sveriges Radio konfronterade henne under en intevju i Almedalen 2015. Dessutom ville hon på ett unikt sätt samarbeta och på så vis legtimera en fascistisk rörelse med rötter i nazismen på 1990-talet. Det här, förstås, en strategi för att locka tillbaka moderatväljare från Sverigedemokraterna efter valet 2014.
I ett långt avgångstal, dessvärre även det fyllt med plattityder och talespunkter, ångrade Anna Kinberg Batra inget och var dessutom stolt. Stolt över att ha legtimerat en rörelse med rötter i nazismen.
Det är en sällsynt brist på någon slags moralisk, eller mänsklig anständighet. En moralisk kollaps. Hennes allianskollegor tackade för gott samarbete. Inte ett ord om att hon ville legtimera en fascistisk rörelse, något som såväl Annie Lööf som Jan Björklund undvikit att kritisera henne för med kriurigisk preicison men fortsatt signalerat att de ville se henne som nästa statsminister samtidigt som de själva sagt att de inte vill ge fascisterna inflytande. En kommunikativ, och ynklig obegriplighet från deras sida.
Carl Bildt, före detta statsminister, utrikesminister och moderatledare, sa att Anna Kinberg Batra skulle blivit en bra statsminister.
Samtliga kunde se att Anna Kinberg Batra aldrig höll måttet. Bara de som blundar kunde se något annat. Att dessutom vilja legitmera hat och rasism bör aldrig någonsin premieras och diskvalificera vem som helst.
Det var en seger för anständigheten att Anna Kinberg Batra klev av.
Fler borde erkänna det, framför allt de som säger sig ha nolltolerans för SD.
