Lugn kväll

Jag har jobbat några nyårsaftnar genom åren, särskilt sedan jag började arbeta mot webben för en massa år sedan.

I kväll är det samma sak. Det är en nyhetskväll där inte så mycket händer — än. Som alla vet brukar ju saker och ting hända när folk har fyllnat till rejält — och det är inte riktigt än, inte före 21-tiden då jag slutar mitt pass. Det är vid midnatt som, jag citerar en polisman jag nyss pratade med, “Pandoras ask öppnar sig”.

Men det är rätt småtrevligt, om än ensamt, att jobba och hålla koll på norra Sveriges blåljushändelser, varvat med en och annan rundare nyhet. Alltså lite annat smått och gott som inte behöver vara drama och elände. Som nu, en tittare, eller läsare, som hörde av sig och berättade om en argsint tjädertupp. Bilder utlovades i mejlen. Man tackar.

I bakgrunden spelar jag loj jazz från 50–60-talet. Tv:n står på, låg volym.

Det ska nog gå denna nyårsafton också. Snart loggar jag ut och cyklar hem genom raketnatten, på väg mot finalen där mina anhöriga redan nu umgås i vänners sällskap.