Ljus i tunneln

Det har nu gått åtta år sedan världen gick in i den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget. På Åland kan man nästan fråga sig, vilken kris? Vi har på det stora hela klarat oss helskinnade genom krisen realekonomiskt och i synnerhet privatekonomiskt. Det ska vi vara mycket tacksamma för, och det finns flera delförklaringar till varför vi klarat oss bättre än många andra. I de s.k. krisländerna i södra Europa har man dock kämpat med arbetslöshetsnivåer på över 20 %. Också i Finland har vi kämpat med en sviktande ekonomi och hög arbetslöshet.

Nu syns ändå äntligen lite riktigt ljus i tunneln i krisländerna, Europa som helhet och i Finland. Den europeiska ekonomin växer för tillfället, för första gången sedan 2008 snabbare än den amerikanska, och samtliga 28 EU länder har tillväxt. EU kommissionens senaste prognos från februari pekar också på att samtliga EU länder kommer fortsätta att ha tillväxt 2017 och 2018.

Det är inte enbart BNP:n som ökar, utan det skapas också arbetsplatser. Den europeiska statistikmyndigheten Eurostat meddelade för två veckor sedan att antalet anställda aldrig tidigare varit så högt i EU som nu. 232,9 miljoner människor är i arbete. Arbetslösheten är fortfarande hög, i synnerhet i vissa länder, men den minskar nu i nästan alla länder. Tyskland har de högsta sysselsättningssiffrorna sedan återföreningen.

Finland är inget undantag, utan det nya året har ekonomiskt startat ganska bra. I tisdags meddelade Arbets- och näringsministeriet att antalet arbetslösa i Finland nu är 332 000 stycken. Det är väldigt många, men ändå 28 800 färre än året innan. Också ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten är på nedåtgående. Trenden går alltså i rätt riktning. Tullens uppgifter visar också att exporten ökar, även om handelsbalansen ännu är negativ. De här positiva signalerna är mycket glädjande.

Men trots det här är Finlands ekonomi ändå rätt svag i ett jämförande perspektiv. Finlands BNP var i slutet av året bara 95,3 % i jämförelse med nivån år 2008. Vår BNP är alltså fortsättningsvis mindre än då krisen inleddes. I Sverige är samma siffra 114,9 %. Sveriges återhämtning sedan krisen är smått otrolig och man gjorde ifjol ett budgetöverskott på 85,3 miljarder kronor. Finlands budgetunderskott har minskat lite, men var ändå 4,9 miljarder euro ifjol. Finland har således en god bit kvar till Sveriges siffror och det finns ingen möjlighet för politiker och arbetsmarknadsparter att vila på lagrarna. Tvärtom behöver en ännu högre växel sättas in i reformarbetet, så att vi slår vakt om välfärdssamhället också på längre sikt.

Vad behöver då göras. Mycket behöver göras på arbetsmarknaden. Trots över 300 000 arbetslösa finns nästan 110 000 lediga jobb anmälda till arbets- och näringsbyråerna. Det här visar att vi har problem med styvhet i arbetsmarknaden, flitfällor, att mobiliteten inte fungerar och att vi har en utbildningsmissmatch. Alla arbetskraftsbyråer fungerar heller inte optimalt då det gäller att matcha jobbsökande till ledigt jobb. Här finns alltså mer jobb att göra.

Det jobbet blir ändå både lättare och mer motiverande att göra då siffrorna pekar i positiv riktning och då det kommer positiva nyheter. Förra veckan meddelade bilfabriken i Nystad att man fått ännu ett nytt kontrakt av Mercedes. Jag hade förmånen att besöka fabriken i höstas då man meddelade att man kommer anställa tusen personer. Förra veckans besked betyder ytterligare tusen, och det här har inte varit den enda glädjande nyheten i ekonomin. Det gäller nu att ta fasta på dessa ljusglimtar för att skapa nödvändig framtidstro för att fortsätta arbeta med att tackla samhällets utmaningar. Mycket återstår att göra, men ljus syns nu i tunneln både i Europa och Finlands ekonomi.

Texten ingick i tidningen Nya Åland 27.3.2017

Like what you read? Give Mats Lofstrom a round of applause.

From a quick cheer to a standing ovation, clap to show how much you enjoyed this story.