Medieutredningen i Svedala — the story

Jag var på medieutredningens samråd i Svedala and lived to tell the tale. För så illa som befarat var det inte. Men det var heller inte så spetsigt och initierat som jag, och säkert många fler, önskat.

Vi börjar från början.

Samrådet var i mångt och mycket en reunion för tidningsledare i södra Sverige födda på 50- och 60-talet. För så ser tidningsledningarna ut i dag här, och det bör vi nog fundera på. Sjuttiotalisterna var få och någon född på 80-talet såg jag ej, men så börjar min syn också bli sämre.

Vilka var där då?

I vimlet syntes utsocknes chefredaktörer som Cissi Krönlein (GP), Fredric Karén (SvD), Viveka Hedbjörk (Hallandsposten). Skåne ställde upp med Jörgen Svensson (Kristianstadsbladet), Lars Mohlin (Ystads Allehanda), Pia Rehnquist (Sydsvenskan), Lasse Johansson (HD), Lars J. Eriksson (Skånskan) och Mimmi Karlsson-Bernfalk (Norra Skåne). Kvällspostens Martin Kroon och Trelleborgs Allehandas Martin Falkenby hade annat för sig.

Därutöver: en hel del Sveriges Radio-chefer (t ex Gabriel Byström och Anne Sseruwagi), SVT:s strategichef Jimmy Ahlstrand, Boine Gepetz från Gota Media, direktörer och redaktörer som jag inte hann hälsa på och så förstås Lovisa Hamrin från Herenco-koncernen. Vi var ett sextiotal, allt som allt.

Samrådet startade med två inspirationsföreläsningar från Brit Stakston och Claes Magnusson om den värld som väntar eller redan omger oss. Båda håller högsta klass men syftet med föreläsningarna framstår så här i efterhand som något oklart.

Sen blev det workshop. Sju-åtta bord med olika teman som Digitalt deltagande och medial kompetens, Statens roll, Makt och Konkurrens och Journalistisk kvalitet. 25 minuter per bord, tre viktiga punkter och sedan bordsbyte.

Vi var nog många som gillade att höra våra egna röster och halvvägs in började jag fundera på vad kritiken mot det föregående samråden egentligen handlade om. Är det här inte ett rimligt upplägg? Alla fick komma till tals och ämnena ringade i varje fall in delar av de utmaningar som väntar såväl medborgare som mediehus. Och någonstans är det ju faktiskt slutresultatet som berättar om vägen fram var bra eller dålig.

Men det fanns något som skavde. Och det var kvaliteten och förkunskaperna hos dem som höll i bordssamtalen. Den skiftade mellan väldigt initierat till närmast okunnigt och alltför ofta mot en daterad klangbotten och retorik. Den känslan förstärktes när dagen sammanfattades på eftermiddagen. Det var gårdagens ord om morgondagens utmaningar.

Och till sist: anledningen till att vi faktiskt var där. Statens roll i det hela. Ja, vi fick nog fram hela topplistan: den obefintliga mediepolitiken och reklamskatten. Sen var vi nog överens om att det vore bra om staten försåg medborgarna med bredband i hela landet och att uppsökande verksamhet för att lära äldre om internet vore bra, även om vi inte vet om behovet finns.

Sen bytte jag om på toaletten och sprang hem till Malmö. Det var motvind men solen sken.

Mattias Pehrsson, chef Sydsvenskan.se

Like what you read? Give Mattias Pehrsson a round of applause.

From a quick cheer to a standing ovation, clap to show how much you enjoyed this story.