Är internet bra eller dåligt?

Fördelar och nackdelar

Är nätet övervägande positivt eller negativt för samhället och individen? Eller som en klok person formulerade det: “Har era liv blivit bättre eller sämre tack vare nätet?”

Här tar jag upp några aspekter av dessa frågor.

Nöje och distraktion

Vi hyr inte längre video, vi strömmar filmer och tv-serier via tjänster såsom Netflix, Viaplay och HBO.

70 % av svenskarna konsumerar film, musik och “poddar” via nätet. Foto Anastasia Shuraeva.

Över 70 % av svenskarna tittar “strömmad tv och film” enligt undersökningen Svenskarna och internet 2022. Det är idag fler som tittar på strömmad tv än “tablå-tv”. De flesta av oss väljer alltså själva när vi ska titta på något, vi väntar inte på att en sändning ska börja på vår tv.

Ungefär 70 % av svenskarna lyssnar på musik, ljudböcker och poddar via någon form av strömningstjänst, exempelvis Spotify eller Youtube Music. Spotify är överlägset mest populär i Sverige för musik och poddar.

Relaterat till underhållning och sociala medier (mer om detta senare) så finns det finns intressant forskning kring hur det konstanta flödet av underhållning, “click bait” och inlägg påverkar vår hjärna och vår kreativitet. Vi behöver aldrig känna oss uttråkade, det finns alltid något vi kan sysselsätta oss med tack vare nätet. Att vara uttråkad kan dock vara viktigt för vår kreativitet! Relaterat till detta finns också en studie som visar att 67 % av män hellre ger sig själva elchocker än sitter sysslolösa i ett rum.

Hat och kärlek

10 % av svenskarna har dejtat via nätet senaste året, och det är männen som gör det i högst utsträckning. Nätdejting är lite extra populärt bland medelålders människor. Du hittar mer siffror på fler män än kvinnor nätdejtar och porrsurfar.

Många nätdejtar, och kanske håller dessa relationer längre. Foto av Kampus Production.

Fördelar med nätdejting:

  • Relationer som startar online verkar fungera bättre. Titta gärna på inslaget online dating and its global impact för att lära dig mer (3 min, engelska).
  • Kopplar ihop människor som aldrig hade träffats annars, exempelvis minoriteter.

Nätet är dock inte bara solskenshistorier när det gäller att träffa nya människor. Ibland känns det kanske som tvärt om när vi läser om “grooming” och “dick pics”.

35 % av tonårstjejer har fått ”oönskade kontaktförsök”. Foto av Karolina Grabowska.

Undersökningen Svenskarna och internet fick fram att 4 av 10 av tonårstjejer och 2 av 10 tonårspojkar utsätts för “oönskade kontaktförsök”. Värt att notera är också att föräldrar har inte så bra koll som de tror att de har när det gäller sina barns nätanvändning.

Frihet och utanförskap

Om internet är bra eller dåligt är något som polariserar, framför allt de äldre i samhället. Bland pensionärerna finns både de som tycker internet gör de mer sociala och de som känner sig utanför. Detta är något som tas upp i 2021 års upplaga av Svenskarna och internet.

Ett konkret exempel på hur internet kan både förenkla och försvåra är hur vi reser i kollektivtrafik. Vi reser mer och mer i kollektivtrafiken med hjälp av våra mobiltelefoner och våra betalkort. Detta är smidigt för de som kan använda tekniken men 7 av 10 av de äldsta kan inte resa med en digital biljett i mobilen på egen hand.

Ett annat exempel är BankID, som växt kraftigt senaste åren. Nu sker ökningen främst bland privata företag, som ser fördelar med att deras kunder identifieras med en “stark identifiering”. BankID är dock privat (ägs och drivs av svenska storbanker) och det kan ifrågasättas om det är rätt att en privat inloggningslösning har blivit de facto-standard för identifiering i ett samhälle. Detta tas upp i föredraget Svenskarna och internet 2022.

Om vi för en stund fokuserar lite extra på hälsa och vård så finns det en rad intressanta saker att nämna. Här är två:

  • Bra identifikationslösningar, dvs. BankId, i kombination med allt högre kapacitet i mobilnäten har lett till att vårdföretag kan erbjuda vårdcentralsbesök via appar. Mobiltelefoner, “smarta” klockor och “träningsarmband” hjälper oss också att få hälsosamma vanor genom att vi räknar våra steg. Via nätet har vi också tillgång till all världens kunskap om sjukdomar, symptom och potentiella botemedel.
  • Under pandemin så testade många att vara med på gympapass i hemmet via videosamtal. Drygt var tionde pensionär har gjort detta.
  • “Maskininlärning” och “sakernas internet” skulle kunna möjliggöra många nya sätt att förebygga och tillgodose vårdbehov. Mer om detta lite senare i denna artikel.

Pandemin påperkade arbetslivet för många. Många som kontorsarbetande tvingades arbeta hemifrån, men många företag upptäckte med viss förvåning att detta inte påverkade produktiviteten och nu är det för många företag en självklarhet att de anställda kan välja att jobba hemifrån minst ett par dagar per veckan.

Nätet har helt förändrat hur vi konsumerar. Foto av cottonbro.

Internet har också gjort oss friare att göra vardagsärenden var vi än befinner oss. Vi svarar på mejl, vi läser tidningen, vi rapporterar vab-dagar, vi shoppar kläder och mycket mycket mer. Just att köpa saker har förändrats mycket tack vare nätet. Vi går inte längre till affärer för att titta vad som finns och vad det kostar, det har vi redan kollat upp på nätet. Via jämförelsesidor som Prisjakt och Pricerunner har vi full koll på var en produkt är billigast och vilka egenskaper den har. Vi behöver egentligen bara besöka en butik om vi vill klämma och testa varan innan köpet (och det steget kan vi i många fall också hoppa över genom att beställa på nätet och skicka tillbaka det som inte passar).

För att får varor levererade till vår dörr så har nätet möjliggjort flera nya alternativ, exempelvis hemkörning av mat via tjänster som Foodora, Wolt, Bolt och Uber Eats. Dessa alternativ är väldigt smidiga för dig som köpare — en matleverans kan vara så billig som bara ett par tior. Det finns dock nackdelar — många av förarna har dåliga arbetsvillkor. Tidigare i år lade dock en utredning fram förslag på hur förarnas arbetsmiljö skulle kunna förbättras.

19 av 20 av alla i Sverige använder nätet bland de äldsta är det bara 16 av 20. Foto av Ron Lach.

Oavsett vad vi tycker om nätets fördelar och nackdelar så är det dock en del av svenskarna som inte använder nätet över huvud taget. Andelen icke-användare är extra hög bland äldre människor. Varför?

Äldre personer anser att problemet är otrygghet och okunskap. Internet känns osäkert och det finns en utbredd oro bland de äldsta för bedragare, hackare och virus. De äldre har också svårt att förstå, och lära sig, tekniken.

En begrepp som många, inte bara äldre, tycker är svårt är det något diffusa begreppet “molnet”. Vill du lära dig vad det är så kan jag tipsa om Internetstiftelsens utmärkta sida Vad är egentligen molnet för något?.

Med tanke på att ett stort problem för äldre är just kunskap så är arbetet som Seniornet, och andra liknande organisationer, väldigt viktigt för att alla i samhället ska kunna känna att de är en del av samhället.

Samvaro och närvaro

Vi delar våra liv på nätet, både med vänner och främlingar (kvinnor är mer sociala på nätet än män visar det sig).

Intressant nog så visar undersökningar att vi är mer egoistiska på sociala medier. När vi träffas “i verkligheten” så pratar vi med varandra och vi visar större intresse för andra människors tankar och åsikter. När vi är på sociala medier så handlar det vi skriver oftare om oss själva. Titta gärna på 5 Crazy Ways Social Media Is Changing Your Brain Right Now för att lära sig mer (3 min, engelska).

Ser vi till vilka “kommunikationsplattformar” som används mest i allmänhet så är det SMS och appen Messenger som gäller. Även apparna Instagram, Snapchat och Whatsapp är stora.

Barn umgås lika gärna digitalt som “analogt”. Foto av Antoni Shkraba.

Bryter vi däremot ner det på olika åldersgrupper framträder en annan bild:

  • Barn upp till tonåren “umgås” oftare via datorspel och appen Tiktok.
  • Tonåringar använder istället apparna Snapchat och Instagram för att “umgås”. Kuriosa: 85 % av de äldre tonåringarna har videosamtal varje dag.
  • Vuxna använder å sin sida primärt Messenger och Instagram för att kommunicera med varandra.

Värt att notera kring barns användande av appar och social medier är att de ofta anser att det är lika bra, lika givande, att umgås digitalt via appar som att umgås “i verkligheten”.

Att barn och ungdomar umgås mycket digitalt är något som skapar en del “friktion” i relationen till deras föräldrar. Begreppet “skärmtid”, dvs. hur mycket tid som barnet får tillbringa vid mobilen/datorn/surfplattan, är något som engagerar. Vilka begränsningar som barnen får beror bland annat på barnens kön. Flickor har oftare regler kring vilka de får chatta med och pojkar har oftare regler kring vilka spel som får spelas (och hur länge).

En annan intressant sak är att många föräldrar upplever att deras barn blir duktigare på engelska tack vare att spel och Youtube-klipp ofta är på engelska.

Förändring och empati

Internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet beskrivs ibland som något som föräldrar världen, något som river ner barriärer, något som störtar regimer, något som förenar oss över nationsgränserna. Men stämmer det? Hur ofta förändras samhället av det som händer på nätet?

Till att börja med har vi (reklam)kampanjer från företag som vill stötta och främja vissa positiva beteenden i samhället, exempelvis jämlikhet och miljöförbättringar. Det kan diskuteras om dessa kampanjer är “cyniska försök av kapitalistiska företag att framstå som bättre än vad de är”, exempelvis genom s.k. green washing, eller om det är uppriktiga försök att använda sina ekonomiska resurser för att vara en stark röst för förändring i samhället.

Kampanjer som Doves #RealBeauty och Always #LikeAGirl drivs av företag som naturligtvis har ett intresse av att deras varumärke syns men kampanjerna i sig handlar om samhällsfrågor snarare än företagens produkter.

Kampanjer som sannolikt enklare kan kategoriseras som “bara positiva utan baktanke” är de som startas av olika Youtube-kändisar för att samla in pengar till olika former av välgörenhet. Ett exempel på detta är Youtube-personligheterna Mark Rober och Mr Beast som startade en insamling för att plantera träd runt om i världen. Kampanjen kallas Team Trees har varit igång ett par år. Hittills har 24 miljoner dollar (drygt 200 miljoner kronor) samlats in.

Lyckade initiative kan också startas av enskilda personer. Ett av de bästa exemplen är sannolika svenska Greta Thunberg som startade en skolstrejk för klimatet och som inspirerade enorma mängder ungdomar runt om i världen att protestera mot politikernas oförmåga att tackla klimatförändringarna.

Ett annat exempel på hur nätet kan användas för att engagera och uppmana till protester är Black Lives Matter. Under denna paroll så har stora mängder människor, i huvudsak afroamerikaner i USA, protesterat mot olika former av rasism.

Det kanske bästa exemplet på hur nätet kan användas för att påverka och förändra samhället kan dock vara #metoo (“Me too”, “jag också” på svenska), det globala uppropet mot sexuella övergrepp mot kvinnor.

Gemensamt för alla dessa lyckade exempel är att de förmått människor att engagera sig “på riktigt”. Människor har engagerats, upprörts, protesterat, förenats i en kamp mot/för något. Människor har gått samman, stöttat varandra och gått ut på gatorna för att visa till missnöje med samhället och de har visat att de vill ha förändring.

Detta ska ses i skarp kontrast till det som Unicef uppmärksammade redan för tio år sedan i sin kampanj “Gilla oss på Facebook så vaccinerar vi noll barn mot polio”. De som bara “gillar” en kampanj på nätet skapar ingen bestående förändring. Förändring kräver någon sorts uppoffring.

Nu över till något helt annat…

Övervaka och övervakas

Nätet möjliggör all möjlig form av övervakning, både på gott och ont.

Ett av många många positiva exempel är hur delvis autonoma robotar används för att övervaka kraftstationer ute i ödemarken (5 min, engelska) för att se om de behöver förebyggande underhåll.

Många oroas dock över hur deras aktiviteter kan spåras med hjälp av nätet. En av fem svenskar väljer aktivt bort vissa tjänster på nätet, exempelvis bankbetalningar, för att de upplever dessa tjänster som otrygga eller osäkra.

Många oroar sig för bedragare, utländska underrättelsetjänster och dataläckor. Foto av Noelle Otto.

Alla, oavsett ålder, oroas för saker som kan hända när de använder nätet men vad vi oroar oss för varierar med ålder:

  • Äldre människor oroar sig för “hackare” och bedragare. Det senare är inte helt obefogat eftersom äldre i högre grad än yngre drabbas av bedrägerier.
  • Medelålders personer oroar sig för myndigheter. Detta kan handla om hur digitala vårdjournaler hanteras eller om hur andra stater spionerar på svenska medborgare.
  • Unga oroar sig för dataläckor.

Dataläckor är något som många oroar sig för, inte bara unga, och det är inte så konstigt. Skandalerna kring hur personlig och känslig data har hanterats är många. I de största läckorna så stjäls e-postadresser och lösenord från hundratals miljoner internetanvändare.

Ibland är det dock mer känslig information som kommer på villovägar, som när en underleverantör till Trafikverket fick tillgång till mycket känslig information om, bland annat, svenska försvarets fordon och körkorsuppgifter för personer med skyddad identitet.

Ett annat (ö)känt exempel på hur känslig information sprids är Cambridge Analytica-skandalen då personlig information om miljontals Facebook-användare analyserades i syfte att sprida Trump-vänliga annonser inför det amerikanska presidentvalet 2016.

Data är den nya malmen.

Data ger oss kunskap och insikt. Därmed ger data makt och den som har tillgång till mest/bäst data är också den som kan ta de bästa besluten. (Även om ordet “bäst” i detta fall är ett väldigt relativt begrepp om den som samlar in data är en utländsk underrättelsetjänst.)

Anpassning och åsiktsbubblor

När vi söker på nätet, oavsett om det är svaret på en specifik fråga eller om vi bara slösurfar, så vill vi ha resultat som är relevanta för oss, men hur långt ska det dras? Hur ska vi kunna få så relevanta sökresultat och automatiska rekommendationer som möjligt utan att vi samtidigt bara får se information som bekräftar vårt världsbild i en tid så det är viktigare än någonsin att få intryck och åsikter från många kulturer och sammanhang?

Det är detta som diskussionen om “åsiktsbubblor” handlar om, att de algoritmer som väljer vilken information som presenteras för oss är allt för bra på att visa sådant som vi vill se snarare än sådant som vi kanske borde se. Å andra sidan, ska inte personer som gillar samma sak föras samman via nätet? Även om det är personer som tycker annorlunda mot dig?

Effekten av dessa “åsiktsbubblor” är svåra att studera eftersom ingen riktigt vet vilken information och idéer som presenteras för vilka personer.

Alla får vad de vill ha, mer av vad de redan gillar. Foto av fauxels.

Hur hamnade vi i dagens situation? En viktig pusselbit är att företag som Google, Facebook, Twitter, Instagram och Tiktok är reklamfinansierade bolag som tjänar mer pengar desto mer tid du använder deras appar och produkter. Det är alltså viktigt att behålla din uppmärksamhet så att du inte börjar använda någon annan app. Därför vill sociala medie-apparna hela tiden visa dig innehåll som engagerar, som upprör, som underhåller, som framkallar känslor. Rykten och konspirationsteorier riskerar därför att få stor spridning eftersom det “triggar” vår rädsla.

Vi har inte ett rationellt förhållande till information, vi har ett känslomässigt. Och känslor är lönsamma.

Till syvende och sist är det dock inte (enbart) upp till företagen att lösa dessa problem. Deras algoritmer väljer visserligen vad du ser i deras appar men du väljer om du vill använda apparna och du väljer vilket innehåll som du “lajkar” och sprider vidare.

Om du vill du veta mer:

“Deep fakes” och smarta assistenter

Begreppet “molntjänster” skulle kunna definieras som lagrings- och beräkningskapacitet som görs tillgänglig via nätet. Dessa “molntjänster” är ofta relativt billiga att använda.

Kombinationen av både billig lagring av enorma mängder data och relativt billig beräkningskraft har gjort att sånt som tidigare var omöjligt för att de var för kostsamma eller långsamma helt plötsligt är möjliga. Att få tillgång till dessa beräknings- och lagringsmöjligheter har också blivit mycket lättare för mindre företag, vilket ytterligare ökat innovationstakten.

Vi ser en enorm ökning i vad “AI” (artificiell intelligens) och “ML” (maskininlärning) används till. Detta är nämligen två saker som kräver både mycket data och mycket beräkningar, två saker som alltså är mycket enklare att få tillgång till via olika molntjänster.

En röd tråd genom vad AI och ML används till är ofta att de används för att automatisera problem som vanligtvis kräver “lite känsla”. Att förstå vad människor menar, avser, gillar, avskyr och så vidare är diffust och det finns ofta inga tydliga svar. I dessa fall kan AI och ML användas med framgång.

Här följer ett par exempel.

Deep fakes

Oftast är “deep fakes” videoklipp där en kändis, exempelvis politiker eller skådespelare, ser ut att säga något som hen aldrig faktiskt har sagt. En stor majoritet av svenskarna känner oro för detta fenomen.

Mer om “deep fakes”:

Rekommendationer

Exempelvis algoritmer på sociala media-plattformar som tipsar om inlägg baserat på vad du tittat på tidigare.

Vill du nörda ner dig i tekniken så rekommenderas denna artikel om hur Netflix väljer vilka omslagsbilder som visas baserat på vad du tittat på tidigare: Artwork Personalization at Netflix.

Röststyrning och smarta apparater

Exempelvis “assistenterna” Siri i Apple-telefoner och Alexa i Amazons “smarta högtalare”. Ljud är svårt att analysera och det är svårt för datorer att förstå vad människor menar när de pratar men med hjälp av ML så kan vi skapa “prylar som du kan prata med”.

Förvarna innan något händer

I föredraget Ett tryggare hem med sakernas internet (16 min, svenska) så pratar Christer Åhlund om hur äldreomsorgen skulle kunna förbättra genom att använda små sensorer och maskininlärning.

Ett par av hans exempel:

  • Rörelsesensor som automatiskt tänder taklampan nattetid när någon stiger upp ur sängen.
  • Informera hemtjänst eller anhöriga om någon har legat stilla i sängen ovanligt länge.
  • Larma vårdpersonal om någon ramlat i hemmet.
  • Påminna om att ta medicin.
  • Högtalare som spelar varnar om badrumsgolvet är blött eller om det ligger saker på golvet.

Framtiden

Så hur kommer framtiden se ut? Bra fråga.

Vi kan vara ganska säkra på att AI och maskininlärning kommer bli ännu viktigare i framtiden.

Vi kan vara ganska säkra på att plattformar såsom Twitter, Facebook och Google kommer granskas hårdare av myndigheter för att motverka spridning av desinformation och för att motverka att personlig data hamnar i fel händer. Digital källkritik kommer bli än viktigare för oss alla.

Vi kan vara ganska säkra på att tekniken kommer “märkas mindre och mindre”. Ännu fler prylar i vår omgivning kommer att bli “smarta” och att bli uppkopplade mot nätet.

Vi kan vara ganska säkra på att det även i framtiden kommer finnas jobb till alla, men jobben kommer se lite annorlunda ut och kräva mer teknisk kompetens för att utföra.

Vill du veta mer? Här kommer fler några tips:

Om du förstår engelska så kan jag även tipsa om dessa:

--

--

Get the Medium app

A button that says 'Download on the App Store', and if clicked it will lead you to the iOS App store
A button that says 'Get it on, Google Play', and if clicked it will lead you to the Google Play store