Läsglädjen är hans budskap

Han har alltid läst böcker, i barndomen lånade han alla böcker som fanns på det lokala bibliotekets ungdomsavdelning. I litteraturens värld glömde han tid och rum och nu när han skriver själv så är målet att hans läsare ska göra det samma. Träugglan tog en pratstund med författaren Bengt-Åke Cras som gav sin syn på Barn och Ungdomslitteratur.


Berättandet har alltid funnits där, om det var sagor eller illustrationer spelade i de tidiga uppväxtåren ingen roll. Bengt-Åke Cras slukade i början all litteratur han kunde komma över. Han blev trollbunden och fick följa med på fantastiska resor i litteraturens vindunderliga värld. Dessa resor väckte en önskan om att själv få trollbinda andra. Tvåhundra böcker och tusentalet noveller senare, kan man nog säga att han lyckats. Annars skulle nog hans nu trettiofem år långa yrkeskarriär som författare ha slutat avsevärt mycket tidigare.

Välkända bokserier

Det hela började på bokförlaget Williams 1973, där man publicerade både vuxen och ungdomslitteratur. Där skrev han för båda grupperna och på så vis blev Bengt-Åke bekant med förlagskulturen men också vilka likheter och skillnader som fanns mellan barn och vuxnas sätt att läsa. Bengt-Åke säger att det egentligen inte är någon skillnad rent språkligt.
– Till vuxna kan man lättare formulera sig i längre meningar men det är väl i princip det enda som skiljer.

Varför tror du då att Barn och Ungdomslitteraturen blev ditt specialområde?
– Det är väl egentligen en slump men den främsta anledningen är väl att jag vill sprida den läsglädje som jag själv upplevde som barn.

Med detta i baktanke försöker han att alltid skriva med ett flöde i språket som lockar till vidare läsning. Det har läsarna av Bengt-Åkes böcker gjort, främst serierna om hockeyklubben Södergårdens HC och fotbollsklubben BK Pantern. Här får man följa de båda lagen och dess öden och äventyr, på och utanför planen.

En av de många böckerna i serien om Södergårdens HC.

Realismen ett framgångsrecept

När forskare den senaste tiden studerat barn och ungdomars läsvanor, så har en alltmer entydig bild målats upp. Läsning är inte längre något man ägnar sig åt i skolåldern. Bengt-Åke Cras är inte särskilt förvånad.

– Nu finns det ju konkurrens till läsningen som främst kommer ifrån datorer och TV. Att läsa var ju nästan det enda som vi hade att ägna oss åt när jag växte upp. När allt kommer omkring så är ju förmågan att läsa och skriva fortfarande lika viktig.

Trots den bistra sanningen så har Bengt-Åke inte gett upp, han får ofta positiv respons av barn och ungdomar genom mejl och i samband med föreläsningar på skolor. Han tycker att bara det är en bra anledning till att fortsätta sitt arbete.

Hur ska vi göra läsningen populär igen?
– Genom att börja med högläsning i tidig ålder.

Hur ska en bra barn och ungdomsbok vara?
– Man måste skriva om någonting som fängslar och övertygar läsaren om att det kan inträffa på riktigt. Böckerna jag skrivit om BK Pantern och Södergårdens HC är delvis baserade på min egen erfarenhet. Sen skadar det inte att krydda historien lite för att släppa lös fantasin hos läsaren.

Astrid Lindgren och Stieg Larsson inspirationskällor

Bengt-Åke Cras talar mycket om läsglädje och att fånga läsaren men hur går det till i praktiken när han skriver, vilka metoder använder han och varifrån hämtar han inspiration? Arbetsmetoderna är lika okomplicerade som hans litterära språk.
– Jag sätter mig ner och skriver helt enkelt.

När skrivandet flyter på som bäst kan han känna den där känslan av att ryckas med i historien och glömma tid och rum, precis så som han vill att läsarna ska reagera på hans böcker. För närvarande håller han på att färdigställa den första delen i en ny serie fotbollsböcker. Inspirationen till Bengt-Åkes outtröttliga skrivande hämtas bland annat från den hyllade deckarförfattaren Stieg Larsson. — Jag läste hans böcker i somras och imponerades av flytet i språket och att det händer någonting hela tiden.

Sedan nämner Bengt-Åke personen som nästan inte får glömmas bort i sådana här sammanhang. Astrid Lindgren har betytt mycket för Bengt-Åke, och så här vill han beskriva hennes storhet.
– Det är hennes lätthet och målande språk. Hon lyckas ta upp svåra ämnen på ett så okonstlat sätt. Man hör nästan hennes röst när man läser.

Alla är de unika men en sak har Bengt-Åke och hans förebilder gemensamt, nämligen förmågan att sprida läsglädje.


Denna intervju publicerades första gången i fanzinet Träugglan, våren 2008.