Gör om skolan från grunden

DEBATT — 22/8 2016

Den svenska skolan är i kris, det är något vi hör hela tiden. Den har varit i “kris” de senaste 25 åren. Trots att politiker från båda sidor försökt rätta till fel så tycks det aldrig bli särskilt bra. Men vad är det som inte fungerar? Varför kan våra grannar i öst, Finland, ha så bra skola när vi har nästan samma kultur?

Skolan skulle behöva göras om helt. En mer individualiserad skola som inte är ett “löpande band” utan som ser personerna och deras behov. Men det krävs radikala förändringar som i alla fall inte dagens politiker från något parti vill genomföra.

Vad lärarna efterfrågar idag är 1. Mindre pappersarbete 2. Mer kreativitet, utmaning och självbestämmande 3. Mer i lön. Det som jag förespråkar här ger lösning på de två första problemen.

Så här är min väg till en skola i världsklass:

  • Ta bort klasser. Dagens system med 30 elever i varje klass, som har en lärare och ett klassrum med bestämda platser är föråldrat. Ha en levande skola där självständighet ansvarstagande är nödvändigt. Då lär sig eleverna att ta ansvar tidigt, något som kommer löna sig i framtiden.
  • Ta bort betyg upp till 9:an. Inom idrotten är det mycket diskussion om att inte toppa lag och ranka spelare i ung ålder, varför skulle man göra det i skolan då? Låt lärarna ta ansvar för stödundervisningen. Är det någon som ligger efter, låt läraren se till att den får extra stöd. Inför gymnasievalet kan lärarna få sätta betyg, men bara ett betyg under hela grundskolan.
  • Ta bort nationella prov och ersätt med stick-provs kontroller. Dagens nationella prov tar månader att genomföra och tillför inget för eleverna. När man för opinionsundersökningar frågar man ett urval ur befolkningen, likadant kan man göra med skolan.
  • Digitalisera skolan. Låt alla elever få en dator eller surfplatta till skoljobbet. I framtida jobb kommer alla behöva en dator, så det är lika bra att de lär sig använda den i skolan. Alla dokument, uppgifter, prov och bedömningar ligger på datorn så blir det mindre papper (sparar på miljön) och enklare att hantera. Programmering är en eftertraktad kunskap idag och i framtiden, varför inte låta barn lära sig det tidigt?
  • Mer fysisk aktivitet. Idag är stillasittande mer farligt än rökning, och barn rör på sig mindre och mindre. Tre idrottslektioner i veckan, och de andra två dagarna minst en fysisk aktivitet som inte kräver ombyte. Låt också alla skolor få en utemiljö som uppmuntrar till rörelse och lek. Det är också dokumenterat att prestationerna i skolan ökar om man rör på sig mer.
Mer fysisk aktivitet ger bättre skolresultat

Många lektioner följer ett schema idag. Man börjar lektionen, läraren håller en kortare föreläsning eller visar en film. Sedan delar läraren ut uppgifter på ämnet och sedan får eleverna lösa de. Efter några veckor är det dags för skriftligt prov på det man lärt sig.

Jag tror att denna metod är föråldrad. Låt eleverna lära sig av flera lärare som håller föreläsningar. En lärare i svenska kanske är superbra på att lära ut hur man skriver texter, men inte alls bra på litteraturhistoria. Låt läraren slippa göra det som den inte vill (det riskerar ändå att bli dålig undervisning eftersom läraren inte är engagerad).

Ha ett rörligt schema där eleverna själv komponerar sin skolgång (eller tillsammans med mentor/förälder). Vissa elever är morgontrötta och vill börja vid 9:30. Andra vill sluta tidigare och kan komma redan 8:00. Med ett rörligt schema kan man ha ex. tre likadana mattelektioner i veckan, och eleverna väljer själva vilken tid som passar de bäst. Man också ha spets-lektioner där de smartare eleverna få utmaning utifrån sin förmåga.

Förutom lektionerna finns det en digital portal med uppgifter på varje ämne som man ska hinna göra under veckan på den tid man inte är på “föreläsningar”. Fördelen med digitala uppgifter är att de kan skapas som quiz där eleven direkt kan få veta vilken nivå man ligger på, och vad man behöver träna med på.


Dessa förändringar är inte svåra att genomföra, men det svåra är att våga ta steget och genomföra de. Att göra som Liberalerna & Björklund vill med mer prov, fler betyg och en statlig skola har inte hjälpt de senaste 8 åren. Fridolins taktik att låta skolan förändras långsamt är bättre, men långt från perfekt.

One clap, two clap, three clap, forty?

By clapping more or less, you can signal to us which stories really stand out.