Örtagubbens Underbara Läkeörter — Tall

Tall (Pinus Silvestris)

Tallen, som växer i stora delar av Europa och i Asien, är ett vackert och nyttigt träd. Dess stam utgör ett gott virke och ved som bränsle. Tallens unga skott användes även inom medicinen.

Men att även tallens barr är värdefulla, och kan användas till ett välgörande té, det är ej så allmänt känt. Karl XII:s livmedicus, Erbenius, förstod tallbarrens värde då det gällde att rädda soldaterna från skjörbjugg. Medan svenskarna förde krig mot ryssarna under fälttåget i Ukraina år 1708–1709 blev soldaterna svårt angripna av skjörbjugg. Men genom Erbenius råd till dem att dricka té på barr botades även de svåraste fall av skjörbjugg, och de soldater som ej haft denna sjukdom förskonades ifrån den, då de drack té på barr.

Kolonisterna i nordliga Amerika på 1700-talet blev även svårt ansatta av skjörbjugg. De infödda däremot led aldrig av denna sjukdom, trots att de under åtta månader av året ej erhöll grönsaker. Man tillskrev detta, att de tillredde ett öl av gran eller tallbarr. Detta var deras vanligaste dryck.

På senare år har vetenskapen kommit underfund med att barr är en av de bästa C-vitaminkällor som finnes. Tallbarr innehåller nämligen sex gånger så mycket C-vitamin som färsk apelsinsaft.

Tall (Pinus Silvestris)

En läkare vid ett barnsjukhus i Wien berättar även, att de under förra världskriget, fick ett stort antal skjörbjuggsfall på sjukhuset.

Från hösten 1916 fanns ju inga färska grönsaker längre att tillgå, ja, från jultiden samma år inte ens potatis. På ett barnsjukhus med 500 platser disponerade man t.ex. över endast 16 liter mjölk per dag, d.v.s. ungefär 2 matskedar mjölk per barn. Det gällde att få fram ett kraftigt verkande och tillika billigt medel mot skjörbjugg. Man prövade sig fram med sprit- och vattenextrakt på olika i naturen förekommande växter och frukter utan att komma på någonting lämpligt. Det var då som dr Tobler vid studiet av äldre litteratur fick uppmärksamheten inriktad på granbarrsextrakt. Han stötte sönder barr, göt över hett vatten och lät det dra, tills det doftade, varpå téet serverades. Det blev utomordentliga resultat. Ja, det visade sig, att en tékopp granbarrdekokt per dag var fullt tillräcklig att helt förebygga sjukdomen. (Anf. från tidningen Husmodern).

En tysk läkare, som under kriget arbetade i ett fångläger i Sibirien, använde även detta enkla medel, och anbefallde det år soldaterna vilka därigenom undkom den svåra sjukdomen skjörbjugg. Andra fångläger härjades svårt av skjörbjugg, då de icke förstod att använda barr såsom dekokt eller té.

En svensk vetenskapsman har utfört analyser över C-vitaminhalten hos olika sorters barr. Han har funnit, att den är högst hos tall, därnäst hos en och ännu något lägre hos gran. Vi behöva alltså ej lida brist på C-vitamin under vintertiden i vårt land. Det finnes rikligt av detta goda skyddsmedel i våra skogar.

Det är dock viktigt, att téet tages av färska barr och att man dricker det strax efter tillagningen, ty C-vitaminet förändras lätt eller övergår till andra föreningar.

Tillagningen av detta hälsobevarande té är mycket enkel. Plocka några nävar färska barr. Stöt sönder dem. Slå kokande vatten på och låt det stå och draga till det doftar starkt. På detta enkla sätt får man ett té, som har blivit beprövat sedan gamla tider, och befunnits bättre än mången dyrbar medicin.


Detta är ett utdrag ur boken “Örtagubbens 25 underbara läkeörter”.

Gillade du artikeln? Hjärta, dela och kommentera!

www.ortagubben.se | FacebookTwitter

Vi reserverar oss för eventuella tryckfel och information som tillkommit sedan boken släpptes 1977 av Litteraturförlaget, Stockholm. Kosttillskott, örter o.dyl bör inte användas som ett alternativ till en varierad kost. Vid besvär bör ni främst vända er till hälso- och sjukvården.

One clap, two clap, three clap, forty?

By clapping more or less, you can signal to us which stories really stand out.