Preventivmedel: En historia om feminism och förhinder

Tillgång till preventivmedel är en självklarhet för många kvinnor. Men när det första hormonella preventivmedlet, p-pillret, kom i slutet av 50-talet var syftet så kontroversiellt att det endast fick godkänt för svår mensvärk. Att läkemedlet också hindrade ägglossning angavs som en varning under biverkningar men kom att leda till kvinnans sexuell frigörelse på 50 och 60-talet.

Bild: Getty Images

Sexuell frigörelse och den egna kroppen

P-pillret sågs som ett feministiskt genomslag efter att de introducerades under efterkrigstiden. På bara två år på marknaden hade plötsligt mer än en halv miljon amerikanska kvinnor diagnosen “svår mensvärk” för att kunna få tillgång till mirakelpillren som hindrade deras ägglossning. Det var tydligt att det fanns en stor marknad för pillrets så kallade biverkningar. I Sverige möttes pillren till en början med kritik, dels för att de utmanade det traditionella synsättet på sex och barnafödande, dels för att man såg skeptiskt på att under en lång tid erbjuda medicinska preparat annars fullt friska personer.

Gratis i Sverige, hotat i USA

År 2017 och debatten kring preventivmedel är fortfarande närvarande. I Sverige väljer regeringen att vid årsskiftet göra en del preventivmedel gratis för alla under 21 år. Kanske är nya denna nya lag regeringens reaktion på Socialstyreslens siffror som visar att svenska kvinnor under 2015 fler aborter än någonsin: Omkring 38 000 stycken. Mycket tyder på att missnöjdheten med preventivmetoder och dess biverkningar gör att fler skippar preventivmedel och blir ofrivilligt gravida. Andra tror är att de ökade aborttalen symboliserar att det blir mindre och mindre tabubelagt med abort, och att kvinnor nu är ännu friare i valet av att bära ett barn eller inte.

Samtidigt på andra sidan kontinenten har president Donald Trump tagit steget mot att riva upp ACA, the Affordable Care Act (Obamacare), som bland annat försäkrade amerikaner om att hälsoförsäkringsbolag täcker kostnaderna för FDA-godkända preventivmedel inklusive hormon- och kopparspiraler. Kvinnor i USA råds att sätta in spiraler medan det fortfarande täcks utav ACA, samt att köpa på sig dagen-efter piller som har lång hållbarhet. Dessa kan sitta inne och vara verksamt under ett helt presidentskap (Hormonspiralen Mirena kan sitta inne och ge effektivt skydd i upp till 5 år, 1 år längre än Trumps mandatperiod).

Rätten till preventivmedel och feminism

Hormonella preventivmedel säljs idag över disk i mer än hälften av alla världens länder. I Sverige behöver du gå till läkare eller barnmorska för att få ett utskrivet recept. På andra ställen är preventiva metoder kontroversiella och svåra att få tag på. Ungefär 222 miljoner kvinnor världen över har inte tillgång till preventivmedel över huvud taget. Kontrasterna som uppstår i tillgången till preventivmedel gör det möjligt att se tydliga mönster i hur metoderna betraktas ur ett feministiskt perspektiv: Redan under preventivmedlens introduktionsdagar på 50-talet så debatterades det om preventivmedlen var något som faktiskt gynnade kvinnor. Å ena sidan kunde man se pillret om en symbol för vad som uppfattades som en sexuell frigörelse för kvinnor. Å andra sidan som en partiarkal gest, då pillret dämpar kvinnokroppens funktioner och är framställt av den på 50-talet mansdominerade läkemedelsbranchen.

Där en har tillgång: Högre krav på att metoden är biverkningsfri och säker. Där tillgång inte finns: Kamp mot rätten att få preventivmedel.

Varför ligger ansvaret bara på kvinnan?

Vilket tar oss till frågan — var är p-pillret för män? Med jämna mellanrum skapar nyheten om att ett preventivmedel snart är här rubriker i tidningar. År 2003 var gynekologen Kristina Gemzell-Danielsso vid Karolinska Sjukhuset hoppfull om att ett manligt p-piller “kommer troligen att vara ute på marknaden före år 2010”. Varje artikel på ämnet i medier har hoppfulla, clickbait-iga rubriker men avslutar med att understryka att många års forskning är nödvändig innan vi kan se produkten på marknaden. Är det för att de manliga produkterna testas mer genomgående än något preventivmedel som någonsin släppts för kvinnor? I början av 2017 fluktuerar nyheten om ett säkert, billigt och reversibelt preventivmedel för män i form av en gel som sprutas in i sädesledaren är här år 2018: Vasalgel. När man kikar närmre på studien så har den nu kommit till stadiet att ha utförts på 16 st rhesusapor. Det låter lite tidsoptimistiskt.