Hotet mot demokratin

Det största hotet mot demokratin, är tron på att vi uppnått den. Devisen — oklart vem som är upphovspersonen–är en av de bästa jag vet. Den beskriver att demokrati inte är något man inför och sedan lever i, utan något man ständigt måste utveckla och förbättra. En skör frukt som behöver vård och omtanke.

Jag har alltid varit av åsikten att en del i varför Sverige i så många hänseenden är ett bra samhälle att leva i, är för att det är ett litet land med endast några miljoner invånare. Ju mindre en entitet är, ju tydligare blir den demokratiska koncentrationen.

Marx betraktade kapitalismen som Borgarklassens diktatur. Genom statens våldsmonopol upprätthålls klassamhället och borgarnas exploatering av arbetarklassen. Därav kom begreppet Proletariatets diktatur. Arbetarklassens diktatur. Genom reformer som skulle jämnfördela ägandet av produktionsmedlen till medborgarna, skulle staten med tiden inte behövas och därför avvecklas. Samhället skulle slutligen drivas demokratisk genom mindre entiteter i samhället (kommuner). Detta stadium är vad kommunister som avser med kommunism.

Syndikalismen förespråkar en liknande idé där revolutionära fackföreningar som organiserade arbetarna skulle ta över makten över sina arbetsplatser och på så vis skapa små självbestämmande grupper — syndikat. Samhället skulle bestå av otaliga sådana syndikat och på så vis öka den demokratiska koncentrationen.

Nazismen, den tyska nationalsocialismen, utgick från en rasanalys, inte klassanalys, skulle utgöra kärnan i samhället. Inte heller han betraktade den rådande demokratin som en representant för sitt folk. Men Hitler gav antydningar om att någon form av folkstyre skulle bli aktuell när man rensat landet på judar och andra destruktiva element.

Dessa projekt har ju som känt varit mindre lyckade. Varken kommunism eller nazism har resulterat i någon vidare demokratisk koncentration för invånarna. Så frågan är vilken nivå man bör sikta på och vad som är rimligt.

Att ifrågasätta och vilja utveckla demokratin är ett led i den demokratisk andan. Den centraliserade makten i form av staten — och ännu mer överstatligheten i form av EU måste ifrågasättas. Demokratin förtjänar och kräver ständig granskning, kritik och utveckling.

Men om det finns de som menar att vår demokrati inte är en demokrati, vad är den då? Och hur vet vi vem som vill utveckla den och vem som vill avskaffa den?

Democracy — the deceitful theory that the Jew would insinuate — namely, that theory that all men are created equal.
– Adolf Hitler

Den demokratiska filosofin definieras utifrån de demokratiska fri- och rättigheterna. Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. De viktigaste kriterierna för — utöver de fria valen — yttrandefrihet, pressfrihet och religionsfrihet samt idéen att alla människor föds lika och med samma rättigheter.

Det är alltså fri– och rättigheter man bör värna och inte det luddiga begreppet demokrati i sig. Allt annat, är ett hot mot densamme.

Elenor Roosevelt med en spansk utskrift av de mänskliga fri- och rättigheterna.