Avskaffa juridiska kön


Juridiskt kön är en relik från en tid då män och kvinnor inte var lika inför lagen och det varken fanns kunskap eller erkännande för transpersoner eller andra kön än man och kvinna. Idag är det ett stort hinder i många transpersoners liv och en statlig cementering av könsnormer i samhället. Ett tredje juridiskt kön har hamnat på agendan i Sverige och många andra europeiska länder, exempelvis har både Grön Ungdom och Miljöpartiet tagit ställning för det. Detta är inte förvånansvärt eftersom Miljöpartiet rankar mycket högt i hbtq-frågor (QX, 2014). Att införa ett tredje juridiskt kön löser dock bara ett par problem och bibehåller andra. Den enda reformen som är garanterad att lösa problemen långsiktigt är ett avskaffande av juridiska kön i Sverige.

Varje EU-medborgare har rätt till ett juridiskt erkännande av sin könstillhörighet (Statens offentliga utredningar, 2015, p. 107), men i praktiken ser det inte alltid ut så. Många transpersoner kan inte byta juridiskt kön, för andra finns det inget korrekt juridiskt kön i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2015, pp. 24-25). Det juridiska könet kan leda till diskriminering, trakasserier och kränkningar (ex att bli felkönad), oavsett om det stämmer eller inte. De med rätt juridiskt kön kan stöta på problem om någon tycker att de inte ser ut som det könet brukar se ut och de med fel juridiskt kön kommer felkönas baserat på vad det står i officiella dokument. Någons juridiska kön kan ses direkt eller indirekt genom personnummer i kundsystem, av entrévakter, i passkontroller, av potentiella arbetsgivare och myndigheter. Det juridiska könet kan avslöja någons status som transperson, vilket kan vara farligt eftersom många har blivit utsatta för diskriminering, våld eller hot om våld (Folkhälsomyndigheten, 2015, pp. 30-35). Att kunna byta juridiskt kön är för många transpersoner ett viktigt erkännande, men processen kan ta lång tid och vara mycket svår. Bara kötiden kan vara längre än ett år (Stadler, 2016). Regeringen vill ta bort det största hindret för byte av juridiskt kön (Regeringen, 2017), men de grundläggande problemen med juridiska kön kvarstår.

Erkännandet av icke-binära personer i Sverige har aldrig varit större än det är nu. Fler känner till att gruppen existerar, transvården anpassar sig mer till icke-binära personer och myndigheter, kändisar, politiker och fler och fler i befolkningen använder pronomenet ”hen” i dagligt tal. Att fler och fler söker till transvården varje år är ett tecken på att fler vågar komma ut som trans, och en stor del av dessa är icke-binära (Statens offentliga utredningar, 2015, p. 215). Icke-binära är en särskilt utsatt grupp i samhället. Inte bara behöver den bemöta transfobi, utan även tvåkönsnormen som genomsyrar hela samhället. Icke-binära har generellt sämre hälsa än resten av gruppen transpersoner (Zeluf, 2016), som redan har mycket dålig hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2015, pp. 38-50). Icke-binära är här för att stanna och frågor som påverkar gruppen kommer bli allt viktigare. Ett tredje juridiskt kön skulle innebära ett viktigt erkännande för icke-binära personer men samtidigt riskera att ytterligare försvåra för icke-binära. Det är många som inte erkänner eller respekterar icke-binära. Gruppens existens behandlas som ett skämt (Know Your Meme, 2015) (Know Your Meme, 2016) och debatten om ordet hen är fortfarande stark (DN, 2016). Att ha ett tredje juridiskt kön skulle göra att många som icke-binära möter direkt skulle känna till deras könsidentitet. Det kan både göra att de slipper bli könade som män och kvinnor och utsätta dem för diskriminering och fördomar. Att istället avskaffa juridiskt kön skulle också göra att icke-binära slipper ha ett felaktigt kön i sina personuppgifter, men undvika hinder för att byta kön och riskerna med ett tredje juridiskt kön.

Juridiska kön tillåter idag SCB att ta fram oerhört detaljerad statistik om kön i Sverige och ett avskaffande skulle hindra SCB från det. Det är dock inget stort hinder eftersom mycket annan statistik tas fram genom enkäter och intervjuer. Statistik baserat på juridiskt kön har dessutom en inneboende felmarginal – många personer har fel juridiskt kön och för många finns det inget korrekt juridiskt kön (Folkhälsomyndigheten, 2015, pp. 24-25). Könsuppdelad statistik är dock mycket viktigt för svensk jämställdhetspolitik, så en utredning krävs för att bestämma de riktiga konsekvenserna av ett avskaffande och hur metoderna skulle behöva förändras som konsekvens av det.

Alla slags förändringar i juridiska kön och personnummer skulle innebära stora samhällskostnader. Företag, sjukhus, myndigheter och många fler organisationer skulle behöva göra om sina datasystem för att tillåta individer utan juridiskt kön och förhindra systemet från att koppla varje personnummer till man eller kvinna. Ett avskaffande skulle därför behöva ta lång tid för att ge samhället tid att förbereda sig.

En reform av personnummer är dock snart nödvändig. Eftersom nuvarande systemet bara tillåter runt 500 personer per kön per födelsedatum har personnummer i Sverige tagit slut och många fått för fel datum (Örstadius, 2016). Idag behöver skatteverket ändra personnumret för varje person som byter juridiskt kön, vilket kan skapa byråkratiska problem för individen och kräver resurser från Skatteverket. Troligen kommer svenska personnummer göras om inom några år för att lösa problemet att numrera tar slut, exempelvis genom att lägga till en siffra på slutet eller ändra de första sex siffrorna så de inte är kopplade till ett datum. Oavsett metod borde samma reform passa på att ta bort markeringen för kön i numret.

International Civil Aviation Organization, en FN-organisation som sätter den internationella standarden för pass, kräver att personens kön står utskriver på passet. Standarden tillåter dock tre värden för kön: F, M och X (ett tredje kön som finns bland annat i Indien och Tyskland) (ICAO, 2015, p. 14). Under organisationens interna utredning av kravet på juridiska kön fastställdes det att ett avskaffande av kravet skulle ha flera fördelar. Det skulle minska problem för transpersoner, minska risken för inkorrekt biodata och minska tiden som krävs för att samla in information om kön. ICAO ser dock även flera problem: vissa länder kanske inte släpper in personer eller kräver ytterligare undersökning av personer som saknar juridiskt kön, ett stort antal system världen över skulle behöva göras om för att acceptera pass utan kön och problem vid interaktion med organisationer som kräver information om passagerarens kön (ICAO, 2012). Detta kan skapa problem för svenska resenärer till olika delar av världen och göra Sveriges pass, som ger tillgång till flest platser i världen, till mindre tillgängliggörande. Utredningen rekommenderar dock ICAO att utreda frågan igen i framtiden för att se om läget är bättre då.

Sammantaget skulle ett avskaffande underlätta för transpersoner i samhället och underlätta Sveriges byråkrati. Regler kring internationella resor och kostnader för att anpassa samhället gör dock att en reform inte är realistisk inom de närmaste åren. Miljörörelsen borde stå i framkant för att utreda ett avskaffande och genom en långsiktig plan anpassa både Sverige och omvärlden för ett framtida avskaffande. Ett potentiellt alternativ är att bara ha X som juridiskt kön i Sverige. Det skulle följa ICAO:s krav och samtidigt ta bort problemen som uppstår av juridiska kön idag och i praktiken innebära ett avskaffande av juridiska kön. Reformen skulle vara en lättnad för en oerhört utsatt minoritet och skicka en signal om en progressiv framtidsvision. Att jobba för den positiva samhällsvisionen på ett genomtänkt och strategiskt sätt är helt rätt taktik för den progressiva framtidsrörelsen som är miljörörelsen.

— — —

Det här är ett policy paper jag skrev för en uppgift inför Cogitoakademins andra träff 31 mars — 2 april 2017. Cogitoakademin är en politisk utbildning som kretsar kring den gröna ideologin. Den arrangeras av tankesmedjan Cogito som har starka kopplingar till Miljöpartiet. Jag är själv inte medlem i Miljöpartiet eller Grön Ungdom och har inga planer på att bli, men jag skriver upp på de gröna principerna om att hantera hot mot miljön och stå upp för allas lika rättigheter och värde. Jag är aktiv och insatt i hbtq-frågor och särskilt de som påverkar transpersoner. Miljörörelsen har historiskt varit bra på hbtq men träffar ibland fel, därför valde jag att skriva mitt policy paper om varför juridiska kön bör avskaffas och hur miljörörelsen kan arbeta för det.

— — —

Referenser

DN. (2016). Hen-debatten. Hämtat från dn.se: http://www.dn.se/om/hen-debatten/

Folkhälsomyndigheten. (2015). Folkhälsomndigheten.se. Hämtat från Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20250/halsan-halsans-bestamningsfaktorer-transpersoner-15038-webb.pdf

ICAO. (2012). A review of the requirement to display the holder’s gender on travel documents. Hämtat från www.icao.int: http://www.icao.int/Meetings/TAG-MRTD/Documents/Tag-Mrtd-21/Tag-Mrtd21_IP04.pdf

ICAO. (2015). Doc 9303: Machine Readable Travel Documents: Part 4. Hämtat från www.icao.int: http://www.icao.int/publications/Documents/9303_p4_cons_en.pdf

Know Your Meme. (2015). Memes - I sexually identify as an attack helicopter. Hämtat från knowyourmeme.com: http://knowyourmeme.com/memes/i-sexually-identify-as-an-attack-helicopter

Know your meme. (2016). Memes - did you just assume my gender. Hämtat från knowyourmeme.com: http://knowyourmeme.com/memes/did-you-just-assume-my-gender

Örstadius, K. (den 6 April 2016). Personnumren är slut – tusentals får fel födelsedag. DN.

QX. (2014). RFSL Har korat bästa och sämsta partierna. Hämtat från qx.se: https://www.qx.se/samhalle/sverige/27258/rfsl-har-korat-basta-och-samsta-partierna/

Regeringen. (mars 2017). Regeringen vill modernisera könstillhörighetslagen. Hämtat från www.regeringen.se: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/regeringen-vill-modernisera-konstillhorighetslagen/

Stadler, L. (den 2 Augusti 2016). Längst väntan på könsutredning i Skåne. Sydsvenskan.

Statens offentliga utredningar. (2015). SOU 2014:91 Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. Hämtat från www.regeringen.se: http://www.regeringen.se/49bbd9/contentassets/cc83a2119dba4a3781966d2e3555062e/juridiskt-kon-och-medicinsk-konskorrigering-sou-201491

Zeluf, D. O. (2016). http://bmcpublichealth.biomedcentral.com. Hämtat från BMC Public Health: http://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12889-016-3560-5

Show your support

Clapping shows how much you appreciated Sebastian Krantz’s story.