Ställ Skall-krav även på beställaren!

I förra bloggen skrev jag om beställare som upphandlar efter principen ”lägsta pris vinner”, utan tanke på vilken dålig affär det kan bli. Mitt råd för att undvika fällan var att i anbudsförfrågningar byta ”pris” mot ”vinst”, och skriva ”det bästa anbudet med avseende på projektets vinst kommer att antas”.

Reaktionerna lät inte vänta på sig, här är några:

”Väldigt klokt! Tyvärr är det inte bara inom bygg, det gäller dom flesta LOU:er. Det behöver verkligen till något för att förändra detta. Det värsta är att det är skattebetalarna som drabbas” skrev en läsare.

En annan satte fingret på kärnproblemet:

”Att det brister tror jag ofta handlar om att beställaren har bristfällig kunskap inom det området som upphandlingen berör. Hört exempel där upphandling sker efter flera år gamla AMA för att de som skall granska upphandlingen inte kan den nya och aktuella”.

En tredje såg ekonomin:

”Kloka ord. Och tänk så mycket pengar som skulle sparas om man tänkte i samma banor under hela byggprocessen”

Alla är överens om att boven i dramat inte bara är snålhet utan i lika hög grad kunskapsbrist hos upphandlarna, och att det inte bara gäller besiktning. Byggkonsulter, systemleverantörer, entreprenörer och andra ger samma bild. Kunskapsbristen syns redan i förfrågningsunderlagen, eller som någon skrev: ”Så dåliga som många förfrågningsunderlag är måste det vara extremt svårt att värdera anbud”. Samme person konstaterade också att det kan vara svårt att veta vad man får för pengarna om man blint går på lägsta anbudet.

Att dumhet kostar är en gammal sanning, men när det gäller byggupphandling är det ofta inte den skyldige utan andra som skattebetalare, boende och aktieägare, som får ta notan. Problemet är inte heller nytt. Så länge som jag och äldre uvar i byggbranschen säger sig minnas har det varit ständigt omdebatterat. Det fanns redan före LOU men blev mer påtagligt när den lagen kom. Samma sak hörs från folk inom transport, vård, IT, reklam och andra branscher. Alla suckar de djupt när frågan kommer på tal.


Innan jag forsätter klagosången bör det i ärlighetens namn sägas att det hänt en hel del positivt. Branschorganisationer och olika myndigheter ger stöd och råd till både upphandlare och anbudsgivare, och det finns många kommuner och företag som kan konsten. Men mycket återstår och ska vi komma i mål kanske vi anbudsgivare också ska fundera lite på vårt eget ansvar. Om det inte räcker att informera och debattera kan vi behöva ta ett steg till.

Ett sådant kan vara att ställa krav på beställaren. Eftersom jag företräder besiktningssidan skulle jag — håll i er nu — önska att byggare och entreprenörer i sina anbud ställer krav på att beställaren upphandlar en modern, heltäckande och digitaliserad besiktningsprocess, och att det sker samtidigt med byggupphandlingen.


”Jaja, då kan vi titta i himlen efter jobb” tänker du kanske. Men fundera på saken. Alla som vet vad nämnda besiktningsprocess innebär, vet att den kan öka beställarens kontroll och kvalitet samt entreprenörens leveranssäkerhet, och göra projektet klart mer lönsamt (se förra bloggen). Det ger marginal för att bjuda ett mycket attraktivt pris och ändå nå minst samma lönsamhet i projektet. För att göra anbudet pedagogiskt kan man ange ett alternativt, högre pris om beställaren inte upphandlar en modern besiktningsprocess. Den pedagogiken kommer de att förstå.

Jag skulle önska att det fanns ett motsvarande sätt för oss som besiktningsföretag att ställa krav i våra anbud, och gärna på ett sätt som kan gynna entreprenören. I väntan på en bra idé om det får vi kanske fortsätta den långa vägen, att informera, påverka och visa på skillnaden mellan dagens och gårdagens besiktningssätt. Och hoppas på att beställaren ser vilka fördelar både de och entreprenören kan vinna om byggprocess och besiktningsprocess sker parallellt.

Eller förresten, ska jag vara lite kaxig kan jag ju säga att vi från besiktningssidan redan gjort vår insats genom att utveckla en besiktningsprocess som kan ge beställarna och entreprenörerna rejält effektivare produktion mot målet noll fel, och en avsevärt bättre ekonomi. Nu väntar vi på gengälden.

Magnus Janson

VD Besiktningsman.se

One clap, two clap, three clap, forty?

By clapping more or less, you can signal to us which stories really stand out.