Alla för alla en för en

Kent har nog släppt sin bästa låt hittills


http://www.youtube.com/watch?v=kbXvPs5ql68

Jocke Berg har tagit sin rättmätiga plats bland svenska nationalpoeter. Med fingret än en gång på pulsen. Med en dystopisk cynisk och samtidigt väldigt krass blick på nuet. På en generation. På en verklighet. Om och om igen — och det är texten som går rakt in och genom hjärtat.

Den känns som en uppdaterad Armageddon Days (Are Here Again) som The The släppte för många år sedan. Den undviker inte, förklarar inte, försvarar inte. Den bara blir ett pekfinger rakt in i det egna bröstet.

Det är valår. Alla kommer försöka tolka in sitt budskap som en motbild av det som berättas. Det intressanta är att jag har svårt att se hur någon ska kunna göra det. Det här är snarare en svidande vidräkning med oss som de söndrade människor vi är.

Den är mer en bit ur Domarboken än ur ett partiprogram. En uppdaterad version av Uppenbarelseboken mer än en pamflett för vänster eller höger. Det är en dom, en notering, en spegelbild. Det är den där selfien vi aldrig publicerar.

Detta är en postning i #blogg100. Alla postningar hittar du samlade på min blogg Deepedition.com.