Därför bör S — snarare än SD — vara skeptiska till opinionsmätningar

Med ett år kvar till riksdagsvalet får Botten Ada i dag nytt liv. I ett första blogginlägg analyserar vi opinionsläget och visar varför vissa partikontor bör läsa opinionsmätningar mer större oro än andra.

Valresultatet 2014 kom som något av en chock för många. Opinionsmätningarna gav vid handen att Sverigedemokraterna med skulle kunna få åtta, nio eller rentav tio procent av rösterna. Några webbpaneler som United Minds och Yougov var uppe och nosade på elva procent.

Men när rösterna var räknade hade Sverigedemokraterna skrapat ihop hela 12,9 procent av rösterna — långt över förväntningarna.

Branschen fick självsanera. Novus drog slutsatsen att det handlade om SD-väljarnas misstro mot media och undersökningsföretag.

Liknande mönster noterades i flera andra länder. Populistpartier på högerkanten visade sig notoriskt svår att fånga korrekt i opinionsmätningar. När Donald Trump chockade en hel värld genom att slå Hillary Clinton i det amerikanska presidentvalet och britterna röstade för sin Brexit etablerades en sanning att populistiska partier underskattas i opinionsmätningar.

Men stämmer det? Vi ska återkomma till den frågan strax.

Hej igen Ada

Botten Ada lanserades inför valet 2014 av J++ Stockholm och Måns Magnusson. Inspirerade av Nate Silver och andra amerikanska förlagor byggde vi en bayesiansk, statistisk modell för att predicera valresultet. Vi ville visa på sannolikheterna för olika utfall, givet opinionsläget i dag. Hur stor chans hade till exempel Alliansen att få egen majoritet eller FI att nå över riksdagsspärren?

Men lika lite som alla andra förutsåg vi SD-skrällen. Botten Adas bedömning på valnatten var att Sverigedemokraterna med 95 procents sannolikhet skulle kunna få mellan 8,8 och 10,7 procents stöd (medan de alltså fick 12,9 procent).

Med ett år kvar till riksdagsvalet 2022 får Botten Ada nu nytt liv. Under huven finns nu en ännu mer robust statistik modell som utvecklas av Måns Magnusson, Jonas Wallin och Paul Bürkner. Syftet är som tidigare att bedöma dels partiernas väljarstöd i dag, dels deras potentiella stöd på valdagen.

Modellen bygger på alla opinionsmätningar och valresultat sedan år 2002 och skattar dynamiska huseffekter, designeffekter samt industribias. Huseffekter är över- eller underskattningar av partier hos enskilda institut. Designeffekter är mer tekniskt och handlar om hur stor osäkerheten är i institutets mätningar. Och det vi kallar industribias är när samtliga opinionsinstitut missbedömer ett parti sett till partiets valresultat.

Just industribias var någonting som saknades i Botten Ada år 2014 och som bidrog till att vår skattning av SD slog fel.

Många underskattar S

Efter valet 2014 kalibrerade opinionsinstituten om sina viktningar och inför riksdagsvalet 2018 gav en majoritet av mätningarna Sverigedemokraterna ett högre stöd än det faktiska resultatet, vilket rentav satte igång konspirationsteorier om valfusk.

Samlar man alla mätningar som gjorts veckorna före riksdagsvalen sedan 2006 hittar man exempel på både över- och underskattning av SD.

Sett till de senaste tjugo åren är det ett helt annat parti som framträder som underskattat: Socialdemokraterna.

Av 98 opinionsmätningar som gjorts de två sista veckorna före valdagen har 85 gett S lägre siffror än valresultatet. Det här var särskilt tydligt år 2018 då opinionsmätningarna i snitt låg hela fyra procentenheter lägre än det faktiska valresultatet.

Medan S alltså ofta fått bättre valresultat än de sista opinionsmätningarna gjort gällande, sticker framför allt Vänsterpartiet, men även Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, ut med högre opinionssiffror än valresultat.

Nio av tio V-mätningar två veckor före valdagen har varit högre än valresultatet.

Så här ser bilden ut för samtliga partier.

Vad kan det här då bero på? Varför överskattas Vänsterpartiet medan Socialdemokraterna underskattas?

En tänkbar förklaring är att opinionsinstituten inte lyckas korrigera tillräckligt för politiskt intresse och engagemang, även om de flesta institut korrigerar för röstande i tidigare val. En politiskt intresserad person är mer benägen att delta i en webb- eller telefonenkät om sina partisympatier. Det här leder till ett större bortfall av “slentrianröstande” politiskt ointresserade S-väljare, medan personer med ett större politiskt engagemang i snitt verkar sympatisera med partier som V och MP.

Större osäkerhet kring vissa partier

Botten Adas uppgift är att försöka besvara vilket väljarstöd alla partier kan tänkas ha vid varje given tidpunkt. Till skillnad från andra sammanvägda mätningar (så kallade poll of polls) tar vår modell även osäkerheten beaktande.

Botten Ada bedömer till exempel i dag att Vänsterpartiet har 10,6 procent av väljarna i ryggen, men att det finns en osäkerhet i båda riktningarna på uppemot 2 procentenheter. Med 90 procents sannolikhet ligger partiet någonstans mellan 8,8 procent och 12,4 procent.

Ju längre bort från valdagen 2018 vi kommer, desto större kommer det här osäkerhetsintervallet bli. Valdagarna vart fjärde år ger oss facit över partiernas väljarstöd.

Att ett parti, historiskt sett, över- eller underskattats betyder inte nödvändigtvis att så kommer ske även i framtiden, vilket exemplet SD lärt oss. Botten Ada kommer snarare översätta industribias till ökad osäkerhet. Ada hävdar att vi bör vara mer osäkra på V:s väljarstöd än till exempel Centerpartiets.

C bedöms i dag vara något mindre än V och med ett betydligt smalare osäkerhetsband på bara en dryg procentenhet.

Följ Ada fram till valet

Med ett år kvar till valet mjukstartar vi i dag Botten Ada. Modellen kommer utvärderas och förbättras löpande under det kommande året. När vi närmar oss valet kommer vi även börja göra prediktioner för olika utfall på valdagen.

Den närmaste tiden följer ni oss på Facebook, Twitter och Medium. Opinionsdatan, som modellen bygger på, finns samlade som öppen data. Längre fram kommer även lansera en ny sajt och publicera koden bakom modellen öppet.

Tills dess följer här den långsiktiga formkurvan för de partier som gör upp om den 349 riksdagsplatserna nästa höst.