”Koldioxidbudgetar är det viktigaste som finns”
När Anders Heggestad och Emma Wallin började förstå att de klimatmål som Sverige hade satt upp inte alls var i linje med vad vi utlovat i Parisavtalet blev de rejält bekymrade och konfunderade. Istället för att sätta de mål som vetenskapen kräver är målen satta utifrån vad som bedöms vara politisk genomförbart.
– Den vetenskapliga logik som avgör uppvärmningen av jorden tas inte i beaktande när man sätter de politiska målen. Den samlade volym, eller mängd, koldioxid vi släpper ut över tid är vad som avgör uppvärmningen av jorden. Av detta följer att gapet är stort mellan våra nuvarande klimatmål och vad som skulle krävas, beskriver Anders Heggestad.
Det behövs istället tydliga volymmål, att utsläppen hanteras som en fixerad budget. Denna budget behöver vi först lära oss och sedan förvalta klokt, menar Anders. Om vi minskar utsläppen enligt det linjära sätt som nu tillämpas, kommer den ackumulerade volymen av växthusgasutsläpp att bli för stort.
– Vi tänker fel, pratar med fel ord och vi ligger inte i linje med Parisavtalet, sammanfattar Anders.
En spricka som journalistiken missar
Han skräder inte på orden när han beskriver samhällets oförmåga att greppa klimatfrågan och lägger ett stort ansvar på journalistiken.
– Det finns en spricka mellan politik och vetenskap, där klimatfrågans logik systematiskt undanhålls oss och vi istället pratar om mål som är ovetenskapliga politiska påhitt. Att denna spricka inte blir belyst i idédebatten och det offentliga samtalet är ett stort och pågående journalistiskt misslyckande, menar Anders.
Ett nytt molnverktyg visar vägen mot Parisavtalet
Anders Heggestad har tidigare varit verksam i IT-branschen där han bland annat hjälpt start-ups att hitta finansiering. På andra sidan av en livskris hittade han sitt brinn: koldioxidbudgetar.
Tillsammans med Emma Wallin, doktorand i teoretisk filosofi, startades Klimatsekretariatet och snart inleddes ett samarbete med Uppsala universitet, där man vid denna tid nyligen börjat bedriva forskning om hur vi bryter ner Parisavtalets temperaturmål till enskilda länder och kommuner och upprättar vetenskapligt förankrade utsläppsmål, så kallade lokala koldioxidbudgetar.
Bland landets kommuner var intresset för forskningen redan stort och ett 30-tal svenska kommuner har på kort tid beställt en lokal koldioxidbudget i rapportform från Uppsala universitet.
– Vi har sett hur intresset för vetenskaplighet, och viljan att möta Parisavtalet, exploderat på några få år ute bland kommunerna, förklarar Johan Gustafsson, som är produktchef på Klimatsekretariatet, och fortsätter:
– För att göra forskningen som bedrivs vid Uppsala universitet, och även rapporterna från FN:s klimatpanel, enklare att förstå har vi utvecklat ClimateVisualizer — ett visualiseringverktyg som gör det möjligt att se och följa en egen lokal koldioxidbudget, som en molntjänst på internet.
Till skillnad från en koldioxidbudget i rapportform kan ClimateVisualizer uppdatera allt data löpande och verktyget ger därför alltid en aktuell bild av utsläppsstatistiken i en kommun samt den återstående budget man förfogar över.
– Innan ClimateVisualizer kunde medborgare inte skaffa sig lokal och vetenskaplig kunskap om våra klimatmål, hur vi rör oss mot dem och hur väl vi efterlever Parisavtalet. Det är egentligen ganska självklart i varje målstyrd strukturomvandling att sådan information behövs, berättar Johan.
Nyköping först ut
Först ut att använda ClimateVisualizer är Nyköpings kommun, som lanserade tjänsten strax innan sommaren. Nu står en rad kommuner på tur berättar Emma Wallin, som är analyschef på Klimatsekretariatet.
– Vi ser ett enormt intresse från kommunerna och hoppas såklart att verktyget ska kunna hjälpa både politiker, tjänstepersoner och allmänheten att förstå, följa och nå de globala målen.
Från beslutsunderlag till bindande mål
Att leva upp till de globala temperaturmålen är dock ingen liten utmaning för en svensk kommun. I typfallet rekommenderar Uppsala universitet utsläppsminskningar i storleksordningen 15 procent årligen, med start i år. I enstaka fall (såsom Borlänge och Gullspång) funderar kommunen på att sätta ett bindande utsläppsmål. Klimatsekretariatet menar att de flesta kommuner troligen kommer att behöva resignera lite och se sina begränsningar i vilka utsläpp som går att påverka. Men verktyget ger också en möjlighet att få med invånarna i kommunen på en radikalare politik.
— Den lokala koldioxidbudgeten är ett bra verktyg för att starta rätt samtal. Genom att sätta fokus på vad vetenskapen säger och hur den räknar, men också vad vår inhemska klimatstatistik berättar, förskjuter den debatten från att handla om ord till att handla om siffror, vilket är en positiv förskjutning, menar Emma Wallin.
Climate Visualizer har fått finansiering via Vinnovas Civic Tech-utlysning, precis som Civic Tech Sweden. Den 20 oktober kl 14–15:30 arrangeras det digitala seminariet ”How can data help fight Climate Change?” tillsammans.
