Bostadsbolaget som satsar på sociala frågor

RIVP är Paris näst största bostadsbolag och ett av tre bostadsbolag i Paris som gör deltagande budgetar med sina boende. Digidem Lab träffade Fabienne Boutier, som varit ansvarig för processen sedan 2017.

Hur ser förutsättningarna för den deltagande budgeten ut?

Jag tror att Paris är först med att göra denna typ av samarbete med bostadsbolag. Beslutet kom ovanifrån, staden pushade för att vi skulle göra en process där boende kunde få mer inflytande. Staden sitter i styrelsen för alla tre bostadsbolag som gör detta.

Det är budgetens andra år och den är på totalt 500 000 euro, alltså 1% av bostadsbolagets totala budget. Första omgången deltog 10 områden med totalt 4447 lägenheter.

Ledningen för RIVP har varit skeptiska och upplevde boendebudgeten som ett tvång från politikerna och jag har varit rätt ensam med att driva detta inifrån. Eftersom bostadsbolaget inte hade metoder för att göra en deltagande budget tog vi in externa konsulter, företaget COPAS, som ansvarat för kommunikationen med de boende. Förutom att jobba med att övertyga boende har jag fått kämpa med ledningen.

Hur inleder ni processen med de boende?

Till en början hade vi informationsmöten med de boende där vi berättade hur processen kommer se ut. Det är fortfarande många som inte vet vad en deltagande budget är, därför är den pedagogiska fasen i början viktig. De boende blir irriterade när vi frågar vad de vill, för de tycker redan att de har hört av sig en massa gånger med sina problem utan att få respons. Därför var det jätteviktigt att ha med COPAS som kunde komma utifrån och sköta den processen, de boende kände mer tillit till dem och kunde berätta om sina problem och bli lyssnade på, något de inte är vana vid.

Vi håller workshops där boende presenterar idéer som kan formas till förslag. De boende hade svårt att göra konkreta förslag av sina idéer och vi hade inte kapacitet att hjälpa dem att skapa färdiga förslag. Därför valde vi att ta hjälp av lokala föreningar. Föreningarna kunde hjälpa boende att förbättra sina förslag och se vad som var möjligt för dem att genomföra. Förslagen som folk kunde lägga fick vara inom fyra teman; solidaritet, livskvalitet, social gemenskap eller förslag kring fysiska förändringar.

Hur ser omröstningen ut?

Vi hade en kommitté som ansvarade för att gå igenom förslagen. Den bestod av boende, mig och COPAS och vi tittade på genomförbarheten och kostnaden för projekten. Det är öppet för alla boende att vara med i kommittén men det var inte många som ville delta.

Om ett förslag gäller något bostadsbolaget inte kan göra hänvisar vi till medborgarbudgeten för Paris stad och om ett klagomål inte kan göras till ett förslag skickar vi det till bostadsbolaget.

Alla förslag som är genomförbara går till omröstning och folk kan rösta på vår digitala plattform, fysiskt hos fastighetsskötaren eller de tillfällen då COPAS eller jag är på plats.

De boende kunde se alla projekt som fanns med, men kunde bara rösta på de projekt som berörde just deras byggnad.

Hela processen sträcker sig från mars till september vilket inte är mycket tid. Det tar tid att skapa kontakter med föreningar som kan vara processägare av förslagen och att undersöka alla tekniska detaljer. Omröstningen ligger samtidigt som omröstningen för den stora medborgarbudgeten för Paris stad och vissa kan bli förvirrade över skillnaden mellan de olika budgetarna. Ibland är det svårt för folk att förstå begränsningarna för vad bostadsbolaget kan göra.

Hur når ni ut till boende?

För att marknadsföra använder vi affischer, lägger brev i folks brevlådor, vi sms:ar och skickar mail när det sker möten. Det är COPAS som hanterar kontakten med de boende. Vi sätter även upp affischer över vilka förslag som vunnit när omröstningen är avslutad.

Förra året deltog 190 av 4447 på informationsmöten och workshops. Det blev totalt 143 idéer varav 56 gick till omröstning (ibland slås förslagen ihop) och 646 röster, vilket är ett deltagande på 14,43%. 39 projekt fick pengar. De flesta röstade fysiskt när COPAS och jag var på plats. I år deltar 1574 lägenheter och 176 deltog på infomöten och workshops.

Jag tror att de som inte röstar kanske inte hinner, inte är intresserade eller missat vår kommunikation. Vi har inte knackat dörr eftersom vi inte har nycklar in till bostadshusen utan går bara fram till folk när de befinner sig på gården.

Och genomförandet?

Det är viktigt att det inte tar för lång tid mellan omröstning och genomförande, vi jobbar fortfarande med att implementera projekten från förra året. Det är svårt att mobilisera boende till att genomföra de vinnande förslagen och det är därför vi behöver ha med föreningar.

Vi har en till mobiliseringsfas när omröstningen är över för att föreningar ska hjälpa till att genomföra förslagen och locka boende att delta i det arbetet. För det mesta är förslagen inte så detaljerade så vi behöver fråga boende hur det ska göras konkret, exempelvis var en trädgård ska ligga, vilka som ska involveras och vad som ska köpas.

Det är viktigt att boende involveras under genomförandet och gör klart sin idé även om det inte är obligatoriskt. Ibland hjälper det att ha andra personer som genomför förslaget än de som skrev det, eftersom vissa är för gamla och inte orkar genomföra det själva eller är ensamstående föräldrar som inte har tid.

Exempel på förslag som vunnit är fysiska projekt kring att göra byggnaden grönare eller sociala projekt där en förening ska ge läxhjälp åt barn som bor i byggnaden, solidarisk ekonomi där boende kan byta grejer med varandra, utflykter och aktiviteter med de boende och guidade turer för att lära sig om sitt områdes historia. RIVP är det enda bostadsbolaget som jobbar med sociala förslag, de andra godkänner bara stora investeringsförslag.

Vad har varit mest utmanande?

Det som saknats mest har varit personalresurser, vi hade inte tillräckligt med anställda för att jobba med processen, det var bara jag och en heltidstjänst delat på två från COPAS.

Det är svårt att bestämma hur långt ett projekt får sträcka sig, vi behöver hitta regler för det och att veta hur det ska finansieras och av vilka i fortsättningen.

Genomförandet är svårast, nyckeln är att kunna mobilisera boende genom att vara där de är och knyta personliga kontakter med dem.

Tjänstepersoner i bostadsbolaget och fastighetsskötarna såg det som att arbetet med budgeten hamnade ovanpå alla andra arbetsuppgifter, det hade varit bättre om vi hade introducerat det tidigare som ett nytt sätt att arbeta på som inte kommer innebära mer jobb. Det finns ett gap mellan den politiska viljan och hur bostadsbolaget ser det.

Sammanfattningsvis är de viktigaste faktorerna för en lyckad boendebudget 1. Ledningens driv 2. Ha tillräckligt med personalresurser 3. Att vara fysiskt närvarande och möta människor där folk är 4. Projektägande genom att mobilisera fler boende och föreningar för genomförbarhet.