Lärdomar från att introducera medborgarplattformar till underrepresenterade grupper
Under augusti genomförde Digidem Lab två användartester av medborgarplattformen CONSUL för projekt Demokratiska Städers målgrupper: utrikesfödda, kvinnor och unga. Testet bestod av att utvärdera en demoversion av medborgarplattformen och att introducera och testa begreppet medborgarbudget.
25 testpersoner uppdelade på 2 tillfällen testade plattformen samt svarade på frågor om sina tankar och erfarenhet av medborgarbudgetar eller andra medborgarprocesser inom stadsdelar. Testpersoner valdes ut baserat på projektets målsättning att främja ökad deltagande i beslut för de som nu är underrepresenterade enligt Demokratiutredningen.
Rekrytering
Vi valde att söka testpersoner som deltagit i en stadsdelsbudget tidigare och vunnit med sitt projekt, samt på fritidsgårdar i stadsdelar där medborgarbudget genomförts och i föreningar för unga. Vi nådde ut med affischer, telefonsamtal och möten med nyckelpersoner som spred information i sina nätverk.
Förberedelse
Använtartestet förbereddes genom arbete med 10 unga som inte har svenska som första språk för att avgöra vilket språk och vilken avgränsning vi behövde. Ytterligare teknisk förberedelse för användartestet gjordes med vår utvecklare och testpersoner med svenska som andraspråk som testade. En av insikterna var att introduktion till ämnet medborgarbudget tar lång tid och kan göras som en egen del separerat från det tekniska användartestet. Det är också något att ta med sig till reella deltagande budgetprocesser — att förstå syftet och processen kan vara svårare än att förstå ett digitalt verktyg.
Genomförande
När man introducerar teknik till en grupp som ska använda den vill man för bästa resultat ge dem tid, resurser och en positiv första upplevelse av det nya verktyget. I det här fallet var syftet inte en introduktion utan ett användartest. Vi ville ha testpersonernas renodlade upplevelser av plattformen. En av grupperna testade därför plattformen helt utan introduktion till sammanhanget och gav sina svar på vad och vem plattformen var till för baserade på deras upplevelse av att utforska startsidan för plattformen.
Testtillfälle och testmanus utformades enligt användartestutbildare Steve Krugs rekommendationer.
Testet genomfördes i par där en person testade plattformen och en annan person intervjuade testpersonen utifrån ett färdigskrivet manus. Testet pågick 20–40 minuter. Sedan följde test av begreppet medborgarbudget och frågor kring kampanj och kommunikation i anslutning till medborgarbudget. Både testpersoner och intervjupersoner fick en genomgång kring sin roll och vad deras bidrag kommer att användas till. Samtliga fick ett arvode för sin insats.
Slutsatser och rekommendationer
När en ny digital plattform introduceras är det inte endast ett nytt verktyg som presenteras utan en ny beslutsstruktur. Det står i kontrast till hur processen för beslut ser ut i vanliga fall.
Stor del av svaren på frågorna och diskussionen kring begreppet medborgarbudget visade sig handla om detta snarare än tekniska frågor.
Det gjorde stor skillnad för testpersonerna om de var med i den gruppen som fått en introduktion när de använde plattformen eller inte. Själva bakgrunden till hur plattformen uppkommit, som reaktion på korruption, arbetslöshet, och missnöje med politiken i Spanien väckte mycket intresse och spelade stor roll för hur testpersoner upplevde att använda plattformen.
De som fått sammanhanget förklarat innan testet hittade mindre fel och var i större grad benägna att försöka förstå och försöka använda plattformen.
Många testpersoner hade begränsad eller ingen erfarenhet av att delta i medborgarbudget eller någon annan medborgarprocess. Några hade positiva erfarenheter av att delta och några hade låg tillit till utförandet och resultatet. Tilliten till att medborgarbudgeten skulle genomföras för deras bästa på ett pålitligt sätt varierade stort mellan testpersonerna.
Både inställningen till avsändare och syftet för medborgarbudgeten var avgörande för hur plattformen upplevdes.
