Projektet Hybrid demokrati — att använda sig av medborgarjurys
Under den internationella workshopen ”Collective intelligence” i Madrid, som jag skrev om i mitt förra inlägg, deltog jag i ett projekt som heter ”Hybrid demokrati” där vi arbetade med att utveckla en modell för kommuner att börja använda medborgarjury.
Projektidén kommer från New Democracy Foundation i Australien, som är en organisation som processlett många medborgarjurys. Medborgarjurys har används i flera länder och städer för att lösa svåra frågor, kända exempel är under legalisering av abort på Irland eller fredsförhandlingarna i Colombia.
En medborgarjury är ungefär 40 slumpvis valda medborgare som under 40 sammanlagda timmar, utspridda över en period på cirka tre månader, träffas för att diskutera och skapa förslag för viktiga frågor i staden. Syftet är att öppna upp demokratin så att människor som vanligtvis inte deltar i politiska beslut börjar göra det och att skapa ett gemensamt ägandeskap och intresse för vad som händer i staden.
Vårt projekt ska testas i Madrid och därför kombinerar vi jurysystemet med deras digitala plattform där vem som helst i staden kan lägga politiska förslag. För att ett medborgarförslag ska gå igenom måste det få stöd av en 1 % av medborgarna, något som kan vara svårt att få. Eftersom det bara är två förslag som lyckats gå igenom under de senaste två åren som det gått att lägga medborgarförslag ska vårt projekt underlätta för övriga populära förslag att komma upp till ytan. Tanken är att frågor som är viktiga på plattformen ska samlas och människor som skrivit liknande förslag ska få möjlighet att träffas och utveckla sina förslag. Dessa utvecklade förslag tas sedan upp av medborgarjuryn som med hjälp av experter tar fram det bästa förslaget som presenteras till kommunfullmäktige.
Medborgarjurys kan också användas av politiker i kontroversiella frågor som är svåra att ta upp i kommunfullmäktige på grund av stark lobbyism alternativt när medborgare är besvikna på beslut som tagits av politikerna och kräver att medborgare ska se över beslutet.
Slutprodukten av vårt projekt var en manual med ingående instruktioner för hur denna modell ska genomföras som levererats till Madrid stad. Under projektets gång hade vi möten med politiker och tjänstepersoner som arbetar i Madrid, såväl som samtal med politiker i Barcelona, våra kollegor i Australien och USA samt andra intresserade expertorganisationer.
Jag tror att denna modell är ett bra sätt att ge alla människor en chans att vara med och fatta beslut om stadens framtid och ge plats åt de röster som sällan hörs. För de städer som är intresserade att använda metoden finns manualen tillgänglig och förhoppningsvis kommer vi kunna få se en spridning av dessa metoder i Sverige.
Sanna Ghotbi, Projektkoordinator för Digidem Lab
