Sverige behöver nya verktyg för demokratiskt deltagande
Trots flera utredningar om minskat politiskt deltagande bland unga går utvecklingen för långsamt i Sverige. Det behövs nya lösningar nu, och Digidem Lab är en ny arena för att utforska framtidens demokratiska deltagande.
Alarmerande tendenser
Sverige är ett land i framkant vad gäller demokrati och medborgardialog. Vi befinner oss inte i vare sig förtroendekris eller ekonomisk kris — finansrådet förutspår fortsatt tillväxt för Sverige.
Samtidigt ser vi alarmerande tendenser i att människor upplever missnöje. De ekonomiska klyftorna och rasismen är ett faktum. Även om vi inte bygger några fysiska murar är det många som ställer sig bakom populismens barriärer.
För att unga ska känna sig delaktiga i samhället och få makt över de frågor som påverkar deras egen framtid behövs verktyg som på allvar involverar unga i politiken. Enklare, snabbare och digitala verktyg som gör det lätt att delta — på sina egna villkor — kan skapa positiva synergieffekter för dagens unga och långt in i framtiden. Framtidens samhällsstrukturer och politik ligger i ungas händer.
En förutsättning för att demokratiska processer ska kunna ske på ungas villkor är att utformandet av dessa verktyg sker inom ramen för unga människors beteenden och behov.
Unga står utanför politiken — men engagerar sig digitalt
När regeringen 2014 tillsatte Demokratiutredningen målades en dyster framtidsbild för partipolitiken. Partierna tappar medlemmar och makten koncentreras till allt färre förtroendevalda.
Mellan 1991–2009 halverades antalet medlemmar i de svenska partierna. Bland unga under 25 år är det bara 4 procent som är medlemmar i något parti.
Och enligt SCB har politikerrollen blivit mer specialiserad. Andelen förtroendevalda som har mer än tre uppdrag har ökat med 5 procent sedan 1999.
Det finns en föreställning om att unga idag inte är intresserade av politik, jämfört med äldre. Men enligt Hanna Bäck, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, Emma Bäck, doktor i psykologi vid Högskolan Kristianstad och Nils Gustafsson, doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet är det en myt.
De menar att ungas engagemang tar andra former idag än vad det gjort tidigare och unga personer använder andra kanaler för att utrycka sitt engagemang. Sociala medier har gjort att det finns fler möjligheter att uttrycka sitt politiska engagemang och mobilisera människor.
Unga känner sig inte knutna till ett särskilt parti, även om de stödjer den representativa demokratin.
Demokratiutredningen konstaterar att demokratin är stark, men den politiska ojämlikheten ökar. Kvinnor, utrikes födda och unga är underrepresenterade i de valda församlingarna. En maktelit dominerar den lokala politiken och det informella påverkansarbetet (PR och lobbying från vinstintressenter) har ökat och det blir allt svårare att uppnå representativitet bland förtroendevalda och övriga befolkningen.
I Demokratiutredningens betänkande som släpptes i våras sätter man fokus på att Sverige behöver stärka ungas inflytande och delaktighet. Ett sätt att nå dit är användandet av digitala verktyg för att öka delaktigheten.
Förslaget om att använda digitala verktyg för ökad inflytande underbyggs även i Digitaliseringskommissionens rapport Digitaliseringens transformerande kraft — vägval för framtiden. Enligt rapporten kan digitaliseringen komma att stöpa om formerna för demokratin. Möjligheten för fler att ta initiativ och vara delaktiga kan skapa nya former för engagemang och fler grupper inkluderas.
Digitaliseringskommissionen konstaterar även att Sverige ligger långt efter andra OECD-länder när det gäller att göra digital information fritt tillgänglig för allmänheten.
Stort behov av radikala reformer
Den demokratiska utvecklingen och framtidens politiska beslut ligger i unga människors händer. Det finns oroväckande trender och ett stort behov av radikala, vitaliserande reformer för demokratin. Detta lyfts både av Digitaliseringskommissionen och i regeringens betänkande, som resultat av Demokratiutredningen.
Digitaliseringskommissionen lyfter att digitalisering är en förutsättning för att underlätta för individer att påverka förslag, delta i debatter eller ingå i grupper av olika slag.
För att digitaliseringen av demokratin ska lyckas behöver den ske utan involvering av icke-demokratiska vinstintressenter.
Ny arena för utveckling av demokratiskt deltagande
Digidem Lab är ett unikt projekt, genom att det utgår från ungdomars engagemang, drar nytta av utvecklingen av open source-system och appar internationellt och sker utan vinstintresse.
Det Digidem Lab kan bidra med för demokratin är en arena som undersöker och tillhandahåller digitala verktyg som kan ligga till grund för ökat inflytande för unga, på ungas villkor.
Genom det arbete som Digidem Lab ska bedriva utvecklas, dokumenteras och sprids digitala verktyg som politiken och civilsamhället på sikt kommer bli beroende av för att hålla sig relevanta för unga.
