De falska nyheterna som sprider främlingsfientlighet
I veckan publicerade FNN ett reportage om Maysan Säärelä som berättade om när och hur hennes mamma blev utnyttjad i främlingsfientligt syfte. Karin Forslund som den bortgångne heter, hade ramlat på äldreboendet och slagit sig blå i ansiktet, men istället spreds sig en helt annan berättelse hela 4 år senare. Nämligen att en så kallad “Stina, 85” hade blivit “rånad och misshandlad av tre asylinvandrare”.
Olyckligtvis är Karin inte den enda som utnyttjats för att sprida så kallade fake news i ett specifikt syfte. Många andra har nämligen gått samma öde och en synlig trend har uppmärksammats: Att skapa och sprida främlingsfientlighet.
Nedanför följer några exempel på människor vars bilder manipulerats eller berättelser omskrevs för att hetsa och förarga en främlingsfientlig målgrupp.
1. Sophie Johansson, 19, ville hitta mannen som slog henne med en flaska under en utekväll. Istället användes bilderna på hennes misshandlade ansikte av grupper som är emot invandring världen över som skrev att hon blivit misshandlad av mörkhyade ungdomar.
2. En bloggare vid namn Milo Yiannopulos skrev på sin blogg att Sverige förbjuder julbelysningar för att inte “uppröra muslimska flyktingar”. Flera högerextrema och antimuslimska sajter och bloggar spred nyheten. Viralgranskaren avslöjade senare att Sverige varken har förbjudit julbelysning eller gjort det för att inte uppröra flyktingar.
3. Efter terrorattentatet i Paris den 13 november 2015 spreds en video på nätet som sades visa muslimer i London som firade ”den islamiska segern” efter händelserna i Paris. KIT avslöjade senare att videon inte alls var från 2015, utan från den 21 juni 2009, dagen då Pakistan besegrade Sri Lanka i finalen i Twenty20 Cricket-VM.
4. Efter dådet på Drottninggatan då en kapad lastbil körde in i en folkmassa spreds bilden på en läkare som hjälpte de skadade och offren. Bilden manipulerades dock: En kvinna iklädd i en hijab som bekymmerslöst gick förbi de liggande kropparna med en mobiltelefon på örat klistrades in.
5. Dagen efter terrordådet i Paris 2015 publicerade den spanska tidningen La Razón en bild på kanadensiska sikhen Veerender Jubbal och skrev att han var en av terroristerna från Paris. Bilden, som senare visades vara photoshoppad, föreställde Jubbal med en koran i handen och ett bombbälte runt bröstkorgen.
Varför så många främlingsfientliga fake news?
Många falska påståenden sprids med hjälp av bilder. De kan vara manipulerade, eller så visar de inte det som påstås, som vi har kunnat se här ovanför i de olika exemplen. Men vad är vitsen med att skapa fake news för att sprida osanningar om invandrare, flyktingar och muslimer?
Enligt Joakim Medin, journalist som rapporterar om politiska och väpnade konflikter, demokratifrågor och människorätt och författare bosatt i Uppsala, handlar det om en inre rädsla.
- De senaste åren av både IS-attentat och världens största flyktingkris genom tiderna, som jag rapporterat om utanför Europa, har haft sina effekter på politiken tillbaka hemma i Europa. Högerextremism, nationalism, islamofobi och främlingsfientlighet har brett ut sig, berättar Joakim Medin.
Många har en rädsla för det okända. Medierna ger oss en bild av att vissa länder, framför allt de situerade i Mellanöstern, som roten terror och krig, vilket kanske inte gör det så konstigt att människor får en bild av invandrare och människor med olika etniska bakgrunder som en potentiell fara.
Många letar och längtar därför efter en bekräftelse på att invandrarna och flyktingarna är farliga, vilket fake news serverar på ett silverfat. Andra vill sprida den bekräftelse för att få fler folk på deras sida, och gör det genom att sprida främlingsfientliga nyheter som upprör och väcker starka känslor hos många, det kan man se på de höga “dela”-siffrorna.
Så hur kan du göra för att ta reda på om en nyhet verkligen stämmer, och om en bild inte utnyttjats i ett främlingsfientligt syfte?
Så här kan du enkelt avslöja falska bilder i tre steg:
- Högerklicka på en bild på webben
- Välj ”Sök på Google efter den här bilden”.
- Om bilden publicerats tidigare kommer du att få träff på Google. Om till exempel en bild som påstås visa en invandrare som spottar på en kvinna i centrala Stockholm, och du genom Google hittar exakt samma bild som publicerades flera år tidigare i Österrike under en protest, ja då kan du vara ganska säker på att någon försöker luras.
