Feminism och Isabella Löwengrip
She didn’t try; she failed.
Isabella Löwengrip, även känd som Blondinbella, är känd för att uppröra, men framför allt för att vara känd.
Även om hon har postat dumheter tidigare, blev jag riktigt upprörd när jag läste “Ännu en text”, som hon lade ut i början av Juni 2013.
Jag kommer i denna post gå igenom hennes post och kommentera den uppifrån och ned. Obs: jag kommer inte att anmärka på fel i hennes svenska, såvida det inte är vidkommande. Alla hennes citat är hennes, från “Ännu en text”.
Analys
Det enda jag gör och vill göra är att stå på tjejers sida. Men hur man når dit, vad man ska göra.
“Vad man ska göra”. Förmätet, sade Bull.
Där skiljer sig mina åsikter och idéer från de så kallade feminister, eller snarare rabiesfeminister.
Jag, och flera med mig, är övertygad om att hon menar “rabiata feminister”, alltså där hon skriver “rabiesfeminister”. Jag kommer från och med nu att utgå från att hon menar “rabiata feminister”, vilket får mig att säga följande till henne:
- Definiera ordet “feminist”!
- Vad är en “rabiat” feminist (alternativt “rabiesfeminist”, om du nu verkligen menar det)?
Även om jag kanske låter petig finns det orsaker till varför jag ber henne göra det, med tanke på att hon inte verkar bry sig om hur hon skriver, och på hur otydlig och paradoxal hon kan vara.
Åter till Löwengrip:
Sidan som det skrevs mycket om tidigare, vad hette den? 33 anledningar att bli feminist, dessa punkter var så självklara. Där tycker vi lika allihopa.
Löwengrip refererar till den här sajten. Sajtens syfte är att visa 33 anledningar till att feminism krävs. Löwengrip säger att “dessa punkter var så självklara”. Om hon med “självklara” menar “korrekta” är det bra, men det skulle rimma illa med hennes idévärld; ett exempel på vad jag menar:
I sin post skriver Löwengrip (exakt) såhär:
Om livet är orättvist. Om du får en lägre lön tillexempel så gör något åt det!
Först skriver hon “dessa punkter var så självklara”, men motsäger sig själv strax efteråt. Det är inte en analys; det är en motsägelse, och en ointelligent sådan.
Varför jag ser mig själv som en förebild är dels för att jag är stolt över att jag är kvinna. Feminismen från början tyckte jag höjde rätten att vara kvinna, men idag ska det istället könsneutraliseras.
Som skrivet är det viktigt att inse vad Löwengrip verkligen menar, även om det är svårt att förstå. Hon kan inte förstå vad feminism faktiskt betyder. Från Nationalencyklopedin:
Ordet lanserades som benämning på kvinnosakskamp vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. Det avsåg då framför allt lika rättigheter, inte minst i ekonomiskt hänseende.
Alltså, feminism = lika rättigheter mellan män och kvinnor. Inte sant, Löwengrip? Du kanske borde ha läst om punkt 33 i “33 anledningar”:
Jag har verkligen funderar över dessa strukturer som dessa rabiesfeminister pratar om. Dom här normerna i samhället som gör att vi kvinnor skulle vara underlägsna. Min bild, likaså min vänners bilder samt dom personer jag pratar med om det här, vi kvinnor känner inte alls igen oss.
Men, du skrev ju nyss att “dessa punkter var så självklara”, och “Där tycker vi lika allihopa”, om bl.a.:
Trots att Löwengrip alltså på grundläggande nivå inte klarar av att identifiera de mest grundläggande strukturella och antifeministiska problem i vårt samhälle, identifierar hon dem faktiskt, enligt sig själv;
det är inte nämligen fel på alla kvinnor, bara på den kvinna som anser sig vara diskriminerad:
Rabies-feminister de är deras inställning som håller fast och skapar på nytt dessa strukturer som bara dom ser.
Trots att det på allvar är omöjligt att helt kunna förstå ovanstående mening, verkar Löwengrip ha en lösning för dig, strukturskapande rabies-feminist:
Om livet är orättvist. Om du får en lägre lön tillexempel så gör något åt det! Tillbringar du all din tid på twitter för att skapa galna kampanjer, eller maila till företag konstant för att en produkt heter ”han” istället för ”hon”. Ja, då kanske det inte händer så mycket för dig.
Jag vet inte om Löwengrips någonsin kommer att kunna definiera vad “händer så mycket” faktiskt betyder, och jag betvivlar att hon inser vad strukturella problem rörande antifeminism handlar om.
Jag driver bolag vilket endast 4 % av Sveriges kvinnor som arbetar gör, jag sitter i en börsnoterad styrelse, jag har mitt eget investment-bolag bara för att kunna fungera som en egen bank och finansiera mina drömprojekt.
Att hon driver egna företag är bra. Däremot startades de av hennes pappa, tillsammans med henne. Jag undrar om Löwengrip verkligen inser hur svårt det är för en del utsatta i samhället att kunna göra något sådant, med alla olika förutsättningar, där inte alla är positiva.
Diagrammet ovan är inte direkt unikt för USA.
Minst var tredje kvinna i världen blir slagen, våldtagen eller på annat sätt utsatt för våld under sin livstid. Detta våld är den främsta orsaken till kvinnors (mellan 16 och 44 år) död före cancer, trafikolyckor och till och med krig (Europarådet). I Sverige dödas cirka 17 kvinnor varje år av en nuvarande eller före detta partner.
I Sverige lägger vår regering långt mer pengar på att försöka hindra bilister från att dö i trafiken, medan suicidpreventionsorganisationer och -forskning inte får i närheten lika stora donationer, samtidigt som skattebetalare får betala cirka en miljon kronor per stor fotbollsmatch för att polis skall närvara.
Jag undrar verkligen om Löwengrip känner till ovanstående diagram som Carin Götblad, regeringens samordnare mot våld i nära relationer, visar upp under ett seminarium. Det är en bild över de kontakter som en våldsutsatt kvinna (och barn) behöver etablera för att få hjälp; de flesta måste kvinnan själv ansvara för, under tiden då hon dessutom kanske mår riktigt dåligt på grund av vad hon har varit med om, samtidigt som hon kanske hanterar ett eller flera barn. Löwengrips “så gör något åt det!” faller bottenlöst och drunknar på vägen i ett hav av dumhet.
Slutsats
Även om Löwengrip tror att hon står på sig och visar vägen, är den som bäst omöjlig att gå på, och som sämst irriterande, därför att det finns så många som har goda idéer, tankar och insikt rörande feminism.
Vad tycker jag?
Även om min åsikt är liten i ett hav av god kunskap, exempelvis via företag som Kickstarter, böcker som Susan Faludis “Backlash”, och kanske framför allt (vetenskapligt grundade) kurser i genusvetenskap, tycker jag att det är väldigt viktigt att tala ut mot skadligt struntprat, exempelvis Löwengrips dumheter.
För mig är det viktigt att inse att gränser oftast medför begränsningar, vad gäller genus. Att definiera en person som hetero-, homo-, bi-, transsexuell, queer eller annat, är extremt sällan relevant. Att tro att dagens Sverige inte delvis består av strukturell antifeminism är att antingen vara okunnig eller dum; för mig påminner det om att försöka tro att rasism, xenofobi och nationalism inte existerar.
Medan brott som pedofili ses med onda ögon, lätt hamnar på löpsedlar och ofta får “hur kan de?” under fikapauser, är antifeminism alltid förekommande på nätet, i reklam och TV-program, på löpsedlar och i klassrum, men kritiseras sällan, i jämförelse. Stå emot det. Kritisera. Tänk. Tänk om och om igen. Tala ut. Protestera. Säg att det inte är okej, oavsett om det är “något litet” (vilket det sällan är). Byt ut orden som sticker ut och handlar om kvinnor mot rasistiska begrepp, och tänk på hur det skulle låta om det sades högt; tänk hur du skulle reagera om någon skulle tala illa om folk baserat på vilken hudfärg, ålder eller nationalitet den har. Just så kommer det en dag bli rörande feminism, men vi är inte där än. Men det är inte svårt att förändra.
Gör som Noam Chomsky tipsar (fast om antifeminism i stället för terrorism):
Misstolka mig inte; jag skulle inte posta det här om jag inte trodde att protester faktiskt hjälper. Och kom ihåg vad Zach de la Rocha sjöng:
Your anger is a gift!
