En mer jämställd tidning — så gjorde vi på HD och Sydsvenskan
Förra veckan nominerades HD och Sydsvenskans interna verktyg Calpal till årets idé i Årets dagstidning.
Nomineringen lyfte fram hur verktyget möjliggjorde för “redaktionen att agera utifrån [redaktionell] data och därmed optimera resursanvändandet”.
Det är en utmärkt sammanfattning men går inte in på resultaten och vi tänkte därför berätta lite om hur Calpal hjälpte oss att göra oss en mer jämställd tidning på HD och SDS.
Först lite bakgrund. Reportrarna på HD och Sydsvenskan genus-märker sedan 2016 alla artiklar de skriver och publicerar. Det ser ut så här.
Handlar artikeln om en kvinna märks artikeln K. Handlar den om en man märks den M och handlar den om båda eller ingendera märks den Neutral. Räkna citat.
Här är enkelheten central men också att det är en aktiv märkning av reportern — den ska tjäna som en väckarklocka. Kan jag som reporter göra något?
Den metoden har visat sig vara mer framgångsrik än att analysera efteråt när artiklarna redan publicerats.
Eftersom alla artiklar också har redaktionell data kring sajtvärde, författare, avdelning/sektion på sajten och trafik var det lätt att börja sortera våra artiklar. Vi kunde få svar på frågor som:
- Hur ser jämställdheten ut på /helsingborg?
- Har vi högre sajtvärde på manliga artiklar än kvinnliga?
- Är det någon skillnad på trafiken mellan manliga och kvinnliga artiklar?
Framför allt gav det oss ett ramverk för förändring. För vi hade också sett att en redaktion och dessa avdelningar över tid är ganska förutsägbar i sin produktion. Vi kunde därför visa varje redaktion hur deras jämställdhet ser ut nedbrutet på vecka och dag.
Siffrorna blev greppbara och vi kunde sätta mål för varje redaktion. Och om alla tog ett litet steg i rätt riktning skulle resultatet för helheten bli stort.
Därför byggde vi in en genusvy i Calpal där redaktionen kan följa sina publiceringar från ett jämställdhetsperspektiv. Vissa veckor kan det se ut så här bra ut på Helsingborg.
När Calpal lanserades i början 2019 var stora delar av grunden lagd och det dagliga arbetet igång. Samtidigt följdes arbetet upp genom att varje avdelningschef dagligen rapporterade hur arbetet gick.
Samverkan mellan tydliga signaler från redaktionsledningen, mål och ett verktyg för uppföljning gav effekt. Mångfald är också ett av våra lönekriterier (och rymmer mer än just jämställdhet mellan könen).
Och nu, ett drygt år senare, kan vi se resultatet.
Andelen neutrala artiklar är samma för 2018 och 2019 men det har skett en förflyttning i andelar från manliga till kvinnliga artiklar.
Skillnaden 2018 var nio procentenheter och 2019 var den nere på fyra för helheten. Och om vi exkluderar neutrala artiklar har skillnaden gått ned från 18 procentenheter ned till 10.
Detta innebär — oavsett perspektiv — att skillnaden på dag- och veckonivå är betydligt mindre.
Nedbrutet på våra olika avdelningar/sektioner på HD och Sydsvenskan ser resultatet ut så här.
- 21 av 32 avdelningar hade större andel kvinnliga egenproducerade artiklar 2019 jämfört med 2018.
- 1 hade oförändrad andel
- 10 hade en mindre andel kvinnliga.
Viktigt här är att vissa avdelningar står för betydligt fler publiceringar än andra och att små förändringar där får stora effekter för helheten. Och omvänt får förändringar hos mindre avdelningar litet genomslag på totalen.
Så långt den publicistiska förflyttningen. Men har läsningen följt med? Så här ser trafiken ut för manliga och kvinnliga artiklar under de senaste tolv månaderna. Andelen publiceringar var 55 procent för M och 45 procent för K.
En ojämn vår och sommar men en höst och skånsk vinter som pekar åt rätt håll.
Med detta har vi kommit en bit på vägen men är inte framme. En lärdom från fjoråret är att många faktorer måste samverka för att man ska nå en förändring. Därför har vi nyligen adderat en genusbot i Slack som larmar redaktionen om det råder en obalans i kommande publiceringar.
Dessutom behöver vi kika närmare på vår bildjournalistik. Här tror vi att det går att göra ännu mer framåt.
Fotnot: Vi har valt att exkludera sporten från redovisningen. Den är långt ifrån jämställd men vilar också på en bevakning av de fyra största elitlagen MFF, HIF, Rögle och Redhawks.
