Kansainvälinen äidinkielen päivä
Elämäni 22 ensimmäistä vuotta asuin Ruotsissa. 17 vuotta sitten muutin tänne Suomeen opiskelemaan. Jos meillä ei olisi kotona puhuttu suomea ja jos en olisi saanut koulussa äidinkielen opetusta olisi muuttoni tänne ollut huomattavasti vaikeampaa. Ehkä en olisi lainkaan ajatellut Suomeen muuttoa vaihtoehtona jos vanhempani eivät olisi pitänyt huolta siitä, että osaan äidinkieltäni.
Se, että lapsena asuu maassa jossa valtakieli on eri kuin kieli mitä omassa kodissa puhutaan, vaikuttaa yksilöön. Näitä vaikutuksia on mahdotonta ymmärtää täysin ellei ole sitä itse kokenut. Edes omat vanhemmat eivät voi sitä täysin ymmärtää jos ovat aikuisiässä muuttaneet maasta toiseen. Omasta äidinkielestä tulee asia jota pitää vaalia. Se on linkki omiin sukujuuriin, edellytys sille, että lapsi voi muodostaa vahvan suhteen isovanhempiin ja muihin sukulaisiin, ja tärkeä osa omaa identiteettiä ja kulttuuriperinnön kunnioittamista. Itsestäänselvyyksiä lapsille jotka kasvavat maassa jonka valtakieli on sama kuin mitä kotona puhutaan.
Tänään, kansainvälisenä äidinkielen päivänä, haluan osoittaa kiitollisuuttani vanhempiani ja kaikkia niitä yhteiskunnallisia palveluita kohtaan joiden ansiosta olen saanut pitää äidinkieleni. Toivon, että kaikki lapset, riippumatta siitä missä maassa ovat syntyneet, saavat mahdollisuuden luoda omaa identiteettiään ja suhdettaan omiin juuriinsa oman äidinkielensä kautta. Tämä on rikkaus, mutta ei itsestäänselvyys.
The first 22 years of my life I lived in Sweden. 17 years ago I left Sweden to come to study in Finland. Had we not spoken Finnish at home throughout my childhood, and had I not gotten Finnish classes in school, my moving here would have been a lot more difficult. Perhaps I wouldn’t even have considered moving to Finland an option.
Growing up in a country where the main language is different than that spoken in your home has a big effect on a child. These effects are difficult to fully understand unless you’ve experienced it yourself. Not even parents of these children can fully understand it. Your mother language becomes something that needs to be actively maintained. It is the link to your own roots and a prerequisite for forming relationships with grandparents and other relatives. It is a big part of your own identity and your respect towards your own cultural heritage. These are all things that children growing up in countries where the main language is the same as what is spoken at home can take for granted.
Today on International Mother Language Day I want to express my gratitude towards my parents and all the societal services in place making it possible for me to keep my language while growing up. I also wish that all children everywhere have the opportunity to build their own identity and their relationship to their roots through their own mother language. It is a gift, not something to be taken for granted.
De första 22 åren av mitt liv bodde jag i Sverige. För 17 år sedan flyttade jag till Finland för att studera. Om vi inte hade talat finska hemma och om jag inte hade fått hemspråksundervisning i skolan hade min flytt hit varit betydligt mycket krångligare. Kanske hade jag inte ens sett Finland som ett alternativ för mig.
Att växa upp i ett land där det officiella språket är något annat än det du talar hemma påverkar individen. Den här påverkan är ytterst svår att fullt ut förstå om man själv inte har upplevt det. Jag tror inte ens att ens egna föräldrar riktigt kan förstå det om de själva flyttat från ett land till ett annat i vuxen ålder. Ens modersmål blir något som behöver upprätthållas aktivt. Modersmålet är länken till ens egna förflutna och förutsättningen för att forma relationer till mor- och farföräldrar. Den är en stor del av ens identitet och respekt för ens eget kulturarv. Saker som för barn som växer upp i länder där det officiella språket är detsamma som det som talas hemma snarast kan ses som självklarheter.
Idag på internationella modersmålsdagen vill jag uttrycka min tacksamhet till mina föräldrar och all de samhällstjänster som gjort det möjligt för mig att behålla mitt modersmål. Samtidigt hoppas jag att alla barn har en möjlighet att bygga sin identitet och sitt förhållande till det egna förflutna med hjälp av sitt modersmål. Det är en gåva som vi inte bör ta för givet.
