Nu vänder kurvan — tack vare fokus på journalistiken ökar MittMedia antalet kunder
Vi ser ett trendbrott — nu har vi fler betalande kunder än förra året.
Och det tack vare den lokaljournalistik som dygnet runt levereras av oss tillsammans.
140 000 kunder loggar varje vecka in för att ta del av det vi gör tillsammans.
När vi sätter fokus på vårt uppdrag, när vi diskuterar hur vår journalistik tas emot och hur den gör skillnad genom exempelvis ämnesval och paketering, då skapar vi utrymme för den journalistik som vi många gånger är ensamma om att göra och får det genomslag som den förtjänar.
Det är egentligen inget nytt. Journalistik handlar om att berätta om det oväntade och det som avviker, men också om fördjupning av det redan kända för att ge fler perspektiv och skapa det engagemang och ytterst den förståelse för samhället som den moderna demokratin vilar på.
Det är därför vi följer våra läsares intresse för vår journalistik noga, det är därför vi gör nya val för att möta både gamla och nya kunder i en tid när mediekonsumtionen så kraftigt förändras.
Det var hösten 2016 som vi på allvar började diskutera vår journalistik och förutsättningarna för den på marknaden. Vi visste vår roll, vi visste betydelsen av den för lokalsamhället; lokaljournalistik är grunden för varför vi finns till. Vi publicerar oss för att granska, avslöja och upplysa, det är vårt skäl för att finnas.
När vi introducerade Plus — innehåll för våra betalande användare — började vi att på allvar värdesätta vår journalistik , den som kanske tas för given eftersom den är en så självklar del av samhällsbygget och, inte minst, för den lokala demokratin. Granskar inte vi, vem skulle då granska? Och med vilken agenda?
Plus är en affärsmodell, noga analyserad för att tillgodose publikens krav och intressen, men i lika hög utsträckning en innehållssatsning — vår journalistik ska komma människor till nytta, den ska konsumeras men också bidra till nya insikter; det är inte för inte som vi utvecklar vår opinions- och kulturjournalistik.
De prioriterade Plus-områdena ger oss inte bara en fingervisning om vad vi ska — måste! — berätta om, utan de lär oss också hur vi ska berätta en historia för att få genomslag. Plus-riktlinjerna hjälper oss att prioritera i vardagen för att skapa utrymme för den journalistik som på riktigt gör skillnad.
Vi har under det senaste året vridit på perspektivet, och på allvar gör vi nu upp med magkänslan. Det vi levererar måste ha en mottagare. Vi måste varje dag se till att vår journalistik presterar, det vill säga att vårt innehåll faktiskt konsumeras. Annars prioriterar vi inte rätt.
Det kan vara jobbigt, rent av smärtsamt, men det är nödvändigt för vår framtida utgivning.
Vi kommer att sluta göra saker som vi gör i dag. Samtidigt som vi kommer att utveckla vårt journalistiska berättade för att kommunstyrelsens beslutfaktiskt är viktigt för våra läsare, och vår publicistiska idé, men referatet fungerar inte.
Plus ger oss möjligheter att utforska vår grund och att ta ut svängarna ytterligare. Vi går från ”Ordträta i kommunstyrelsen” till ”Sju beslut som påverkar dig som Kramforsbo — därför bråkar politikerna före kommunfullmäktige”.
Vi har alltid varit nära våra kunder, redaktionen har alltid tyckt om när upplagan stigit, eftersom svarta siffror är en förutsättning för journalistik och journalistisk närvaro.
Den hållningen har inte förändrats, snarare har den blivit tydligare.
Med det kommer också nya och gamla krav på oss som redaktion.
För att fritt citera Washington Posts chefredaktör Martin Baron:
Journalistiken behöver inte bara själ utan också ryggrad.
Det visar vårt trendbrott. Efter många år med kundtapp ser vi nu på flera håll hur vi ökar antalet kunder och därmed är på väg att skapa nya relationer till det lokalsamhälle vi är satta att bevaka.
Det är ett resultat av en stor vilja till förnyelse, grundad på gamla principer om trovärdighet och objektivitet — det som gör oss unika i ett samhälle där vem som helst kan — och ska — höras, men där vi står för principer och värden värda att ständigt försvara.
Trendbrottet visar en vilja hos oss som redaktion, som oberoende nyhetsförmedlare, att vi tar våra användare, våra kunder, på allvar. På riktigt.
Trendbrottet är ett tydligt bevis på det.
Vi har i dag 140 000 betalande kunder som loggar in och tar del av vårt innehåll varje vecka. Vår Plus-journalistik ger oss alltså inte bara nya kunder utan är värdefull för våra Komplett-kunder, de som vi skulle kunna kalla för våra papperstidningsprenumeranter — ett tydligt tecken på hur vi utifrån vårt sätt att leva, med papperstidningen vid köksbordet, med mobilen i handen, paddan i soffan, skapar oss nya vanor.
Att journalistiken tar sådan plats på ett så konkret sätt, att människor för att ta ett exempel beslutar sig för att bli kunder tack vare en enskild artikel, har vi aldrig tidigare sett. Och det eftersom omvärlden förändras.
Det är banbrytande. Men ställer också krav på våra redaktionella beslut. Hur påverkas vår integritet? Hur påverkas vårt uppdrag? Det är en ny tid, den är mycket spännande.
När vi diskuterar hur vi ska locka nya kunder och behålla desamma är det viktigt att komma ihåg att det inte är journalister som bedöms, utan det journalistiska innehåll som skapas; vi måste varje dag, varje timme, utifrån våra nya kunskaper med redaktörens vana värdera den journalistik som vi prioriterar för att exempelvis rapportera om kommunpolitik. Vi lämnar redaktörens magkänsla för att på allvar utgå från redaktörens dataanalys.
När Plus lanserades hade vi cirka 14 500 helt digitala kunder, nu är siffran 56 000. Av våra 34 000 Plus-kunder — som är 20–25 år yngre än övriga kunder — har en tredjedel varit kunder i ett halvår eller längre. Det är deras lojalitet, alltså att de återvänder till oss för att ta del av det vi gör, som vi måste ha för ögonen. Vad fick dem att bli kunder hos oss? Lever vi upp till deras förväntningar?
Den sista frågan har redaktioner brottats med i alla tider. Men kvittot på jobbet, satsningen eller vägvalet gavs en gång om året — nu ges det i realtid.
Och det är därför som vi i vardagen måste förflytta oss. Det är av det skälet vi har våra nyckeltal vad gäller vår journalistik.
Journalistik tjänar ingenting till om den inte syns och hörs.
Journalistik är bara till nytta när den blir läst, lyssnad eller tittad på.
Det är då den skapar engagemang.
Det är det engagemanget som vi måste förvalta men också ta vidare.
140 000 kunder ger oss den möjligheten — tillsammans med ditt jobb.
Det senaste året har vi tagit stora kliv kring positionen i nyhetsarbetet när stora, eller kanske snarare viktiga, lokala nyhetshändelser sker. Vi rapporterar i breaking news-läget, men går också snabbare, mer konsekvent vidare på djupet och ger relevant journalistik från där det händer när det händer, och det även efter det primära nyhetsläget. Det har gjort att användarna, människorna som är intresserade av nyhetshändelsen, väljer oss. Vi har hög direkttrafik till våra sajter (86 procent av sidvisningarna är direkttrafik), särskilt vid nyhetshändelser, och det signalerar vårt värde, att det är vi, som oberoende nyhetsförmedlare, som är det givna alternativet.
Det i kombination med att i än större utsträckning än tidigare låta den lilla människan ta plats i vår journalistik för att med hennes ord berätta om såväl det alldagliga som det dramatiska i vardagen bidrar starkt till vår position på den lokala marknaden.
Den som gjorde oss till det vi en gång var, men som nu tar oss vidare.
Människors vilja att veta och vår kunskap att berätta är fortsatt vägen framåt.
Trendbrottet är ingen tillfällighet.
Carl-Johan Berman är redaktionell chef på MittMedia och kan nås på
carl-johan.bergman@mittmedia.se
