Designkulturen. Bara för designers va?

Begreppet designkultur har blivit mer och mer närvarande hos aktörer i kommunikations- och techbranschen. Men det är väl bara något de lite svårare medarbetarna med Apple-apparater hittat på samtidigt som de surfar awwwards.com för att hitta idéer att stjäla?

Nej.. Design finns överallt och vi alla är designers. Du har designat allt i din omgivning för att göra ditt liv så bra som möjligt. Du designar din resa till och från jobbet för att komma fram så smidigt och snabbt som möjligt. Du designar din arbetsplats för att göra ett så bra jobb som möjligt. Kanske höjer eller sänker din skärm eller ditt bord. Skaffar en ny mus eller tangentbord för att du har fått ont i armen… Du designar ditt hem; ställer din TV på en viss plats för att få ut så mycket som möjlig av den. Du placerar soffan för att kunna titta på TV eller för att kunna socialisera med gäster eller familjemedlemmar. Ja, listan kan göras lång på alla moment i livet som vi själv designar.

I en organisation med en hälsosam designkultur förstår och respekterar alla medarbetare värdet av design. Det är som sagt inte ovanligt att design är missförstått och ofta underställt teknik och affärsmässiga beslut vilket resulterar i svagare och mer begränsade leveranser. I en blomstrande designkultur förstår hela teamet, inklusive och särskilt icke-designers, att designen är en holistisk och processdriven disciplin som bör integreras i hela organisationen.

Om en organisation har en genomsyrad designkultur applicerar man inte bara design på sina leveranser utan även i organisationen i stort. Man vill hela tiden förbättra sin arbetssituation för att kunna vara effektivare och göra ett bättre jobb. Det kan vara småsaker som vart kaffemaskinen står och hur den fungerar till belysning och sammarbetsytor som ska kunna användas oavsett ändamål eller antalet deltagare. Om man förstår designtänkandet, eller “design thinking”-metodiken, förbättrar man sin arbetssituation utan att be om det. Man testar, utvärderar och förbättrar. Flytta bord för att kollaborera, placera eller ta bort avskiljare för att sitta avskiljt eller öppna upp till kollegor, sätt ut växter för bättre luft eller visuellt trevligare vyer. Eller för den delen: Flytta kaffemaskinen till det ställe där den kommer ÄNNU mer till sin rätt… Stort eller smått: en fungerande designkultur handlar om att våga göra fel och lära sig av det. Ju tidigare man gör fel desto snabbare hittar man lösningen.

Design är alltså inte bara för designers. Design är inte en fråga om gult eller rött. Eller om en större eller mindre logo. I en hälsosam designkultur borde alla i organisationen känna sig uppmanade och ha en vilja att delta i designprocessen. Och alla bör uppmuntras att tillämpa designtänkande på problem som inte uppenbarligen är rent designrelaterade.

“Culture eats strategy for breakfast, operational excellence for lunch and everything else for dinner”
- Peter Ducker

Hur vet man om man lever i en mogen designkultur?

Oavsett nivån på designmognad har varje organisation unika kulturella styrkor och områden som alltid kan förbättras. Även om kulturer och dess individuella filosofi kan variera finns det ett par kvalitéer som kännetecknar en mogen designkultur.

Design är representerad på verkställande nivå — Oavsett om det finns en Design Director eller Creative Director eller någon annan fräsig titel, måste design vara representerad och ha verkställande stöd på högsta möjliga nivå. Denna roll visar ett organisatoriskt engagemang för design både ekonomiskt och filosofiskt. Det finns inte längre behov av att rättfärdiga design utan design är en kugge i det maskineri som är livsviktigt för innovation och framgång.

Meningsfulla projekt — Designers behöver utvecklas. Designkulturen också. Då är ambitionen på projekt eller hos kunder A och O. Om man upplever sig göra samma sak om och om rusar inte utvecklingskurvan i taket direkt. Varken hos designern eller organisationen. Alla vill arbeta på projekt som gör skillnad. I en fungerande designkultur är man inte rädd för att passa på ett projekt emellanåt och i stället fokusera på projektet eller lösningen som gör skillnad.

Effektivitet — Att återuppfinna hjulet är inte effektivt. Som nämnt ovan är det inte kul för designers eller utvecklare att kontinuerligt återskapa samma element och komponenter i varje projekt. Ambitionen bör vara att dra nytta av varje genomfört projekt i nästa projekt. Både vad gäller hantverket men också andra designaktiviteter. Det kan sträcka sig från enskilda element som till exempel knappar och listor eller styleguides till ett fullsmockat och fungerande designsystem eller färdiga mötesmallar.

Bra folk — Företag med en mer mogen kultur har lägre personalomsättning. Medan kultur kan locka talangfulla medarbetare, är det den talangen som vidare ser till att kulturen utvecklas. Det ideala teamet ska vara högpresterande, bestående av individer som kontinuerligt lär sig från varandra. Det ska vara det bästa gänget du någonsin har arbetat med, ett som delar ansvar och driver de andra medlemmarna för att växa och lyckas.

En vacker och väloljad kultur kan naturligtvis inte tvingas fram. Den behöver växa fram organiskt genom den kontinuerliga utvecklingen av organisationen som i sin tur är resultatet av tillväxt och erfarenhet. Sättet att påverka kulturen är att inspirera andra genom att kort och gott kavla upp ärmarna och hugga tag i sitt jobb, bygga relationer, uppmuntra till samarbete, ha obekväma konversationer, fatta tuffa beslut, ta ansvar och utveckla andra genom att lära av sina misstag och leda genom exempel.