Hur berättar man bättre med klimatdata?

Vill du komma igång med att bevaka klimatet som datajournalist? Eller göra dina dataknäck mer engagerande? Här är tre saker att komma ihåg för att förbättra ditt berättande.

Ett problem man snabbt upptäcker när man ger sig in på att bevaka klimatet ur ett datajournalistiskt perspektiv är att det finns hur mycket klimat- och miljödata som helst, men den känns ofta väldigt abstrakt.

Vi får till exempel ofta höra att planeten är en dryg grad varmare i dag än den var innan industrialiseringen tog fart. Men sådana här globala genomsnitt är väldigt svåra att föreställa sig.

Så när man väl tagit sig an själva analysen måste man tänka ett varv till kring hur man ska lägga upp sitt berättande på ett sätt som engagerar läsare, och känns minnesvärt.

1. Gör det personligt

På Newsworthy funderar vi ofta över hur man kan göra datan personligt relevant — med andra ord visa användaren hur det ser ut just för dem.

Datajournalistik gör det möjligt att säga något inte bara om trenden i stort utan svara på frågan “hur blir det just för dig?”, eller “hur ser det ut i din kommun?”.

Det kommer att göra det du berättar mycket mer minnesvärt.

En av de sista grejerna jag jobbade med på BBC, innan jag började på Newsworthy, var en interaktiv visualisering om ökande temperaturer. Målet var enkelt: vi ville visa hur mycket varmare det redan blivit jämfört med år 1900, och hur mycket varmare det skulle kunna bli.

Problemet då blev att temperaturanomalier över ett år säger inte så mycket. Därför zoomade vi i stället in och visade temperaturen en typisk sommardag och en typisk vinterdag, just där du bor.

Dels blev det mer konkret genom att göra det geografiskt relevant, och genom att visa en specifik månad man faktiskt kan föreställa sig, istället för snittet över året.

2. Konkretisera mera!

Tänk efter på alla sätt du kan konkretisera datan.

I vintras använde vi oss av SMHI:s data för att utforska antalet dagar med snö — dels hur många som observerats hittills, dels hur många man tror att det kommer att bli framöver, baserat på olika framtidsscenarier. Det har SMHI tagit fram prognoser för, som finns nedbrutna på väldigt lokal nivå.

I stället för att stanna vid att temperaturer blir varmare, gick vi vidare till en konkret, lokal och påtaglig konsekvens av det: hur många ordentligt vintriga snödagar får din stad i framtiden?

Målet är ju att det här ska peka på en trend man kanske redan själv har känt av i området — och hur det kan fortsätta att utvecklas.

3. Glöm inte konsekvenserna

Det är viktigt att sätta saker i sitt sammanhang.

I våras analyserade vi tillsammans med Sveriges Natur hur växtsäsonger kunde komma att se ut i framtiden. Vi såg först och främst att våren kommer att börja mycket tidigare, inte minst i södra delar av landet.

Men vi ville få mer av en helhetsbild, vad kunde en sådan förändring för sin del innebära? Vad kunde konsekvensen av det bli?

När vi tog det ett steg längre insåg vi att en direkt konsekvens av längre odlingssäsong skulle bli fler dagar med torka, något man också kunde se i datan. Med det fick vi en lite breddad bild av klimatprognosen, även här lokalt nedbruten.

Sammanfattning

Data i ett vakuum är poänglöst, målet är alltid att göra det konkret och sätta det i ett sammanhang.

Det här blogginlägget bygger på en föreläsning vi höll tillsammans med Malin Crona från Sveriges Natur, på årets digitala version av Grävseminariet. Inför föreläsningen tog vi också fram denna lista på klimatrelaterade dataset.