Manifest för en datadriven klimatjournalistik
Låt oss börja rapportera om nybilsregistreringar, köttkonsumtion och skogsavverkningar med samma passion som vi bevakar opinionsmätningar.
Efter många år av mycket snack och lite verkstad är känslan nu att det händer på riktigt: samhället har börjat ställa om mot fossilfrihet. Det må vara sent, men det görs i alla fall mer än någon gång tidigare.
Vi ser det också inom journalistiken. DN har gett sin klimatbevakning ett helt nytt utrymme, Aftonbladet satsar — i god kvällstidningsanda — på “klimat-live” och Dagens Industri kompletterar de klassiska börssidorna med klimatindikatorer.
Newsworthy går även in i 2021 med en stor satsning på datadriven klimatjournalistik. Men vad betyder det egentligen att göra “datadriven klimatjournalistik”?
Ofta fel fokus
För oss betyder datajournalistik att man som journalist försöker förstå, begripliggöra och granska samhällsfrågor med hjälp av data. Men också att välja sina vinklar utifrån data.
Här har mycket av den traditionella klimatjournalistiken hamnat lite snett. Typiska reportage har handlat om — visserligen dramatiska — effekter i avlägsna samhällen eller satt fokus på individuella val. Vi har silat mygg och svalt kameler.
Klimatkrisen är mer än något annat ett strukturellt problem. Det är inte valet mellan ekologiska eller icke-ekologiska bananer som avgör om vi klarar av att leva upp till Parisavtalet. De stora koldioxidutsläppen, som vi behöver fasa ut, är koncentrerade till en handfull sektorer: industri, transporter, jordbruket och uppvärmning.
I andra vågskålen finns det ett antal stora kolsänkor, som är helt avgörande för hur mycket koldioxid som kommer att finnas i atmosfären. I Sverige handlar det framför allt om skogen som ensam tar upp 36 miljoner ton koldioxid varje år. Det är mer än industrin och transporterna släpper ut tillsammans.
Det är de här sektorerna vi behöver hålla koll på. Det är här klimatets framtid kommer att avgöras.
Men när Naturvårdsverket förra veckan publicerade nya siffror över utsläpp från industrin — alltså källan till en tredjedel av Sveriges samlade koldioxidutsläpp — var det inga medier som rapporterade.
I november släppte samma myndighet statistik över markanvändning och koldioxidupptag från skog och mark. Antal publiceringar i allmänna nyhetsmedier: noll.
Vår klimatjournalistik
Newsworthy har redan tidigare gjort klimatjournalistik genom att rapportera om rekordväder och analysera hur ökande temperaturer väntas påverka snöchanser och odlingsssäonger i framtiden. Under våren har vi skrivit om att regionernas koldioxibudgetar tar slut redan om några år, att coronapandemin koldioxidbantade flygtrafiken med ett SSAB och att industriutsläppen minskar, men för långsamt.
Vår ambition är att punktbevaka alla de nyckeltal och datapunkter som är mest avgörande för att förstå samhällets resa mot fossilfrihet. Journalistiken behöver bevaka indikatorer som nybilsregistreringar, köttkonsumtion och skogsavverkningar med samma passion och frenesi som vi rapporterar om opinionsförändringar i politiken.
Det är en datadriven klimatjournalistik.
