Fyra ord som berättar mycket mer än till synes. Men vad betyder “Kentucky Straight Bourbon Whiskey”?

Erik Hasselgärde
Jul 27, 2017 · 5 min read

Vid en önskan att själv eller genom andra introduceras till Amerikansk whiskey så kan vi se dessa fyra ord som en ledstjärna. I denna artikel går vi kort igenom dessa ord, och betydelsen de har för Amerikansk whiskey, som förvisso inte helt inkluderas i denna produktkategori, men i den hittar vi vad som för många är dess kvintessens.

Kentucky
Många tror att bourbon endast får tillverkas i den Amerikanska delstaten Kentucky, vilket inte stämmer. Bourbon anses förvisso härstamma från området som inte långt efter majswhiskeyns födelse skulle bli egen stat–och idag tillverkas uppskattningsvis 95% av all bourbon i Kentucky–men federal lag säger att bourbon får tillverkas var som helst i USA, dock endast i USA.

Den federala lagen nämner inget om Kentucky specifikt, men staten har egen lag som säger att för att få använda ordet “Kentucky” på flaskan så krävs det att whiskeyn ska ha tillverkats där, och den tillverkningen innefattar en lagringstid på minst ett år inom statens gränser.

Lagen går att läsa här (“Section 5”, sida 15).

Straight
Begreppet “straight” har i detta fall sitt ursprung i den Amerikanska whiskeyns ungdom och användes för att särskilja “riktig” whiskey från whiskey som av “rectifiers” blandats med (i bästa fall) annan whiskey, kryddor eller vatten, men i värsta fall tobaksspott och terpentin.

Begreppet lagstadgades i början av 1900-talet och vi hittar det idag i The Federal Alcohol Administration Act, som säger att whiskeyn får kallas “straight” först när den lagrats i ekbehållare i minst två år. Andra delar av lagen förbjuder idag lyckosamt inkludering av spott och träsprit.

Bourbon
Jag har i tre tidigare artiklar förklarat vad som krävs för att få kalla whiskey för “bourbon”: en kort på engelska, en kort på svenska, samt en väääldigt utförlig, också den på svenska. Men för att samla grundläggande information i samma artikel så kommer här en fritt översatt sammanfattning:

Destillatet (innan lagring) får ej överstiga 80% ren alkohol, ska bestå av en jäst mäsk innehållandes minst 51% majs och förvaras, ej över 62,5% ren alkohol, i nya kolade ekbehållare. Termen “bourbon whiskey” får heller inte användas för produkt tillverkad utanför USA.

Jag har dock ännu inte förrän nu gått igenom varför bourbon kallas bourbon. Att koppla begreppet till en exakt plats och tidpunkt har för historiker hittills visat sig problematiskt, men två teorier anses ligga till grund för ett begrepp som sedan växt fram över tid:

Den ena är att whiskeyn ursprungligen kom från “Bourbon County”, ett område döpt i slutet av 1700-talet i vad som nu är nordöstra Kentucky.

Den andra är att det ungefär samma tid tappades whiskey från Kentucky på ekfat för att fraktas ner för Ohio- och sedan Mississippifloden till New Orleans, där smaken fatlagringen gav blev något som föredrogs framför olagrad whiskey, vilket var långt vanligare under den tiden. Platsen för konsumtion var alltså det som namngav whiskeyn: Bourbon Street.

Båda händelserna ägde rum men ingen av teorierna har ännu definitivt bevis som namngivare specifikt. Idag anses teorierna tillsammans den mest rimliga till begreppets tillkomst.

Whiskey
Huruvida det stavas whiskey eller whisky beror på var den tillverkas. Den Amerikanska stavningen är nästan alltid med “e”, även om vissa tillverkare själv valt att gå på den mer traditionella stavningen utan. Ordet har sitt ursprung i Gäliskans “uisge-beatha”, som betyder “livets vatten”.

I USA reglerar tidigare nämnda Federal Alcohol Administration Act även vad whiskey (som bourbon är en underkategori av) är. Av någon anledning så använder denna lagsamling den icke-Amerikanska stavningen utan “e”. Jag tar mig hur som helst igen friheten att göra en svensk sammanfattning:

Whisky är ett destillat från jäst mäsk på spannmål, destillerat till lägre än 80% alkoholvolym på ett sådant sätt så destillatet innehar smak, arom och karaktär generellt kännetecknad whisky. Destillatet ska lagras i ekbehållare och sedan buteljeras på minst 40% alkoholvolym.

Vill ni läsa definitionen i sin helhet så gör ni det här (“Class 2; whisky”).

Det finns en Europeisk definition också, som liknar denna till största delen, men specificerar en lagringstid på minst tre år.

Det finns också fantastisk Amerikansk whiskey som tillverkas utanför Kentucky, som lagrats kortare än de två år som är minimum och som inte får kallas bourbon, men vi behöver å andra sidan inte vid detta tillfälle göra ämnet mer komplicerat än det behöver vara.

Om ni är nyfikna på vad Amerikansk whiskey är så är mitt främsta tips ändå att först söka en flaska med de fyra orden “Kentucky Straight Bourbon Whiskey” på, så hör ni av er efteråt och berättar vad ni tycker!


En sista sak! Jag skulle verkligen uppskatta om du visar ditt stöd för denna artikel (genom att ”klappa”) så andra kan hitta den, och kommentera gärna! Följ Northern Bourbon-publikationen för att bli notifierad när nya bourbon-relaterade artiklar publiceras. Om du gillade denna artikel, överväg gärna att följa mig på Instagram samt att gilla Northern Bourbon på facebook. Tack!

/Erik

Northern Bourbon

An outsider's view of American whiskey

Erik Hasselgärde

Written by

Bourbon whiskey activist. Runs Northern Bourbon.

Northern Bourbon

An outsider's view of American whiskey

Welcome to a place where words matter. On Medium, smart voices and original ideas take center stage - with no ads in sight. Watch
Follow all the topics you care about, and we’ll deliver the best stories for you to your homepage and inbox. Explore
Get unlimited access to the best stories on Medium — and support writers while you’re at it. Just $5/month. Upgrade