Bladmix, mandel och svartkål i denna variants första steg.

Så kan man göra en god, grön smoothie

Efter en tids misslyckanden och fantastiska upptäckter har jag kommit på ett sätt att göra grönsakssmoothies. Den här metoden funkar bra för mig och ger goda och välsmakande drycker. Experimenterandet fortsätter och det som presenteras här är fortfarande på försöksstadiet. Basen i denna grönsakssmootie är en bladmix och svartkål.


Jag börjar med att fylla mixerkannan. Det startar med en näve nötter och så mycket bladgrönsaker det går tills hela kannan är fylld. På bilden är det en bladmix direkt ur en påse och ett gäng svartkålsblad. Det fungerar också med grönkål, morotsblast, bladpersilja och olika typer av sallader, typ romansallad. En bra idé är att skära kål och annan blast i grova bitar. Hårda stjälkar tar jag bort. Kannan fylls ända upp.

Dadlar tillför sötma.

I det här fallet är en näve dadlar sötningmedlet. Dadlar innehåller mycket järn och mineraler.Därefter tillsätts vätskan. I det här fallet är det en halv liter vatten. Just den här smoothien kommer att bli lite syrlig, varför förstår man framöver. Jag har också provat att göra en sötare variant och använde då äppeljuice i stället för vatten. Det gör smoothien “barnvänligare”. Jag har även testat mandelmjölk och tycker att den ger en slags mjukhet till blandningen. Den kan “skära sig” med syran i frukterna, men det syns inte efter mixning.

Det är mycket luft i grönsaker, så en fylld kanna blir bara halvfull efter mixning. Ett kritiskt moment är själva mixningen. En mixer gick sönder i början eftersom den hade för svag motor (400 watt) och för att jag hällde i för lite vätska. Nu fungerar det bättre. Motorn i min nya mixer är på 1 400 watt. En uppgift säger att 1 000 watt är minimum. Den nya mixern klarar att hacka is.

En full kanna blir halv när bladgrönsakerna mixats.

En full kanna grönsaker och en halvliter vatten blev så här mycket vätska, nära 0,8 liter. Det är viktigt att mixa grönsakerna riktigt hårt, för att kroppen lätt ska kunna tillgodogöra sig näringsämnena i de annars svårsmälta bladen. De innehåller otroligt mycket bra näring. Här har jag kört på full effekt i två minuter. Helst ska man få en grön, slät dryck i det här skedet. Än så länge smakar den inte bra, men det kommer.

C-vitaminer i mängder.

Kanske inte helt nödvändigt att påpeka C-vitamininnehållet i citrusfrukter.För att få en välsmakande smoothie tillsätts frukt. I nästan alla mina smoothies har jag minst en citron. Det ger friskhet och stuns i smaken. I det här fallet kompletterades citronen med en blodgrapefrukt. Skalet skärs av med kniv. Kärnorna åker med i mixern.


Frysta jordgubbar, hallon, honungsmelon och bananer är rena godiset i mixern. Sedan en tid tillbaka har jag börjat frysa in bananbitar. De ger sötma och konsistens i smoothien. Att de är frysta bidrar till att kyla drycken som annars blir ljummen eller varm. Man kan frysa i princip allt, även grönsakerna, så att de alltid finns till hands. Men färskt är ju alltid godast. En annan variant är att ställa den färdiga drycken i kylskåpet en stund tills den når önskad temperatur.

Sötare med banan. Gott med bär. Tänk på att röda bär och gröna blad kan ge en brun smoothie.

Efter att frukterna mixats ner är färgen lite mörkare och konsistensen tjockare. När de frusna frukterna lagts i kör jag mixern i ishackningsläge först och sedan drar jag på för fullt tills konsistensen känns len och fin. Det går på ett par minuter.

Len och fin smoothie.

Den här gången blev det en och en halv liter smoothie.Frukter som banan, päron, avokado och liknande ger större krämighet. Det är upp till en själv vilken konsistens man gillar. Vill man ha den lösare är det bara att hälla i vatten. Fastare blir den av mer frukt. Den här gången blev smoothien friskt syrlig. Den fick tydlig smak av grape/citron och, faktiskt, jordgubb, trots att det var ganska lite av de bären. Man märker med tiden att vissa frukter har större genomslag i smaken. Mango är en favorit hos mig.

Smoothies kan också varieras utifrån säsong.
En smoothie baserad på frukt, gröna blad och vatten ger stora mängder näring i förhållande till kaloriinnehållet.

Läkaren och rawfoodexperten Victoria Boutenko skrev boken Grönt för livet, sedan hon upptäckt hälsofördelarna. Där noterar hon att det inte spelar någon roll vilken kost man äter (rawfood, vegetariskt eller normalkost) om man lägger till en stor andel mixade gröna bladväxter. Hälsofördelarna blir så stora att de till och med kan överträffa en typiskt raw-foodkost.