Nya penningtvättslagen 2020— det viktigaste från regeringens proposition
I juni skickade regeringen ut en proposition om “Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism”, som ska uppdatera den nuvarande Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2017:630) från 2017. Uppdateringarna kommer som följd av ett nytt EU-direktiv och ska sörja för att Sveriges lagverk på området harmoniseras med övriga EU-länder. Lagändringen är föreslagen att träda i kraft 1 januari 2020. Här är de fem viktigaste förändringarna:
Konsthandlare och förmedlare av virtuella valutor ska omfattas av lagen
Företag som handlar med eller förvarar konst och som hanterar transaktioner på över 10 000 euro föreslås att få samma skyldigheter som t.ex. banker, fondbolag, försäkringsbolag, spelbolag etc., när det kommer till att säkra att penningtvätt och annan olovlig finansiering inte förekommer i verksamheten. Det innebär bland annat att de skal kunna fastställa kundens identitet och om kunden har en verklig huvudman, dvs. om någon annan egentligen har en ägarandel i det som investeras. Det är oftast relevant att utreda vem som är verklig huvudman om kunden är ett företag, eftersom det därmed kan finnas flera ägare. Sedan 2017 har de flesta företag i Sverige plikt att registrera verkliga huvudmän hos Bolagsverket.
Varför just konst? Konst och antikviteter har länge varit en attraktiv marknad för penningtvätt då det finns utrymme för stora summor att försvinna — enligt vissa beräkningar tvättas omkring 3 miljarder dollar årligen genom försäljning av “kulturella varor” — och det är relativt lätt att städa undan spåren av själva handeln. Det är detta kryphål som man på bred internationell front försöker stänga — det har hittills varit relativt lätt att hålla transaktioner hemliga då dessa typer av affärsverksamhet inte har haft samma krav på sig att bland annat kontrollera pengarnas ursprung. Köpare och säljare har också utan problem kunnat hållas anonyma.
Handlare och förvaltare av virtuella valutor föreslås i propositionen få samma status som andra finansiella verksamheter, och därmed också samma skyldigheter. Virtuella valutor, framförallt Bitcoin, har setts förekomma i penningtvättsupplägg och bedrägerier under de senaste åren och är på grund av sin ägaranonymitet en svårhanterlig transaktionstyp i brottsutredningar. Finanspolisen har publicerat en kort rapport om ämnet och hittas här.
Skärpta åtgärder vid affärsförbindelser med kunder registrerade i högrisktredjeländer
Högrisktredjeländer är redan nu omfattade av skärpta kontroller men lagtexten blir något tydligare i vad det förväntas att dessa kontroller ska innefatta. Det gäller bland annat att verksamheten ska skaffa sig ytterliga information om kunden och den verkliga huvudmannen, ytterligare undersöka affärsförbindelsens eller vissa enskilda transaktioners ursprung och syfte, ytterligare undersöka kundens/huvudmannens ekonomiska situation och var dennes medel kommer ifrån m.m.
Högrisktredjeländer identifieras av den Europeiska kommissionen och man kan läsa mer om deras jobb med detta här.
Utökat skydd för visselblåsare
Utöver att möjliggöra för anställda inom en verksamhet att rapportera misstänkta aktiviteter, överträdelser och felaktigheter ska företag också vidta åtgärder för att kunna skydda anställda som rapporterar sådana uppgifter. Skyddet ska vara mot hot, hämnd, kränkelser, repressalier och andra fientliga handlingar. Dessutom utökas definitionen av anställd till att också innefatta “andra som på liknande grund deltager i verksamheten”, t.ex. praktikanter. En verksamhet som utsätter en anställd för repressalier vid visselblåsning kan komma att dömas till skadestånd.
Finansinspektionens ska styrka sitt samarbete med Europeiska Centralbanken och andra EU-myndigheter
Finansinspektionen har redan idag ett tätt samarbete med en mängd olika europeiska och internationella institutioner. I propositionen görs det dock mycket tydligare att samarbetet med den Europeiska Centralbanken och andra relevanta EU-myndigheter skall prioriteras (utan att det nödvändigtvis går ut över andra samarbeten).
Säkerhetspolisen föreslås få samma rättigheter som Polismyndigheten att begära ut uppgifter till utredningar om penningtvätt och terrorfinansiering
Så är det.
Bemärk att denna artikel bygger på en proposition som endast är en proposition i skrivande stund, och att dessa förslag kan komma att ändras i processens gång.
