Experten tipsar: Så preppar du dig för krisen
Gasmasker, vattenfilter och färdigpackade krisväskor. Allt finns hos Fredrik Qvarnström, som driver en webbutik för preppers. Skyddsrummet har snackat med honom om hur man överlever en kris
— utan att ha en bunker i skogen.
Snart ska Fredrik Qvarnström packa dagens leveranser, säger han när vi möts vid hans lager på Ekerö utanför Stockholm. Men för stunden ser lagret ut som ett organiserat kaos. Batterier, ficklampor och andra prylar står uppstaplade på hyllor längst väggarna, medan tomma kartonger och plastrullar ligger utslängda på golvet.
Själv står han i mitten av kaoset och ler.
Och för Fredrik Qvarnström är det rätt rimligt att le. Idag kan han leva gott på försäljningen av överlevnadsvaror, som för bara några år sedan sågs som något konstigt bland svenskarna.
– Prepping har gått lite från att vara en underground rörelse, där man gärna ville va lite hemlig om det. Man pratade på forum, men ville inte avslöja vad man hette och var man bodde, till att för ungefär två år sedan bli mer mainstream, förklarar Fredrik Qvarnström.
För den som fortfarande är inne i gamla tankebanor kan ordet prepper måla upp en bild av en ensam man som bor någonstans i skogen, eller som har en bunker fylld av märkliga konserver. Men idag ser verkligheten annorlunda ut.
– Det är mycket mer blandat. Jag ser på adresserna att en del bor i stan och att det är olika åldersgrupper som köper saker. Det är också mer kvinnor än jag trodde, runt 20–30 procent, säger Fredrik Qvarnström.
Men prepping kan också vara dyrt och ta stor plats för den som lever på CSN eller som har svårt att få månadslönen att räcka fram till den tjugofemte.
Fredriks Qvarnströms tips för den som känner sig träffad är att slopa den proffsigaste utrustningen och istället köpa billig vanlig mat, som ris, potatismospulver och konserver. Maten kan också bli en räddning när det blir knapert i slutet av månaden — så länge man fyller på sitt lager efteråt.
På MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, rekommenderar man att ha mat, vatten, värme och kommunikation hemma som gör att man kan klara sig upp till sju dagar i hemmet. Att vara mer förberedd än så ses också som något positivt.
– Det är upp till var och en att bestämma vilken förberedelse man vill ha, men att se på beredskap ur ett långvarigt perspektiv är bara bra, säger Marcus Årskog, kommunikatör på MSB.
För den som tycker att det känns stort och läskigt att ens börja förbereda sig tipsar Fredrik Qvarnström om att det är bra att tänka i små steg i början.
– Om man tänker sig att det inte finns någon ström när man kommer hem, vad gör man då? Har jag en ficklampa? Vad gör jag om spisen inte funkar? Har jag ett stormkök? Vad kan jag äta om det inte finns el? Gör man sådana tankeexperiment blir man direkt mer förberedd på det som kan hända.
Sofia Clason
Amanda Tosto
Jesper Vighagen
