Vad blir det för mat? (i krig) (typ ingen)

Sophie Wichmann
skyddsrummet
Published in
3 min readMar 9, 2018

Den middag som du ska äta imorgon befinner just nu i en lastbil i Polen. Ungefär hälften av all mat som svenskarna äter är importerad. Våra livsmedel är del av ett komplext spindelnät som involverar mataffärer, transportföretag och producenter i andra länder. Det räcker med en liten störning i det här systemet för att göra Sverige tomt på mat.

Följ med in i ett av det svenska försvarets gamla matlager:

Vår livsmedelsinfrastruktur är baserad på planeringsfilosofin just-in-time. Systemet utvecklades på 1970-talet i de japanska Toyota-fabrikerna. När aluminiumproducenten hade gjort klart sitt aluminium skulle det skickas direkt till den första arbetaren på fabriken, som sedan direkt skickade det till nästa arbetare. Alla produkter levererades just in time och bilarna kunde produceras effektivt och med mindre kostnader för lagerhållning.

Den svenska maten levereras just in time. När en ko slaktas i Polen hamnar den kort därefter i en lastbil som tar den till matbutikerna i Sverige. Det finns inga högar med mat någonstans i vårt land, utan allt placeras ut strax innan de ska konsumeras.

Två modeller för livsmedelsdistribution. Antingen levererar producenten livsmedel till ett centralt lager där det förvaras innan det åker till matbutikerna, eller så levereras det direkt till mataffärerna och konsumeras direkt.

Vad händer då om öresundsbron faller samman? Eller om bensinen tar slut så att lastbilarna inte kan komma fram? Eller om elnätet kollapsar så att transportföretag inte kan lokalisera sina transporter?

Få reda på vad som fanns i de gamla matlagrena

Hur många dagar klarar vi oss utan mat?

Den svenska historien präglas i hög grad av krisberedskap. Att garantera livsmedel till alla svenskar var en del av beredskapen. Fram till 90-talet hade Sverige cirka 200 stora centrallager med mat utplacerade runt om i vårt långa land. I händelse av en kris kunde medborgare vända sig till dessa lager för att överleva. Lagrena var noga planerade och uträknade. Vissa lager innehöll sängar, underkläder och skor. Andra innehöll socker och kaffe.

När det svenska försvaret började avveckla dessa lager till förmån för just-in-time-filosofin såldes lagrena ut. Ivar, 65, var en av de som köpte upp ett centrallager. Skyddsrummets reportrar besökte den 2000 kvadratmeter stora lokalen.

När Ivar köpte lagret var det fullt upp till taket med bäddmadrasser och socker. Dessa fick Ivar på köpet. Sockret såldes snabbt till chokladtillverkaren Cloetta och sängarna blev en lukrativ affär för Ivar. Idag används lagret till allt möjligt, men Ivar har tagit saken i egna händer och förvarar här pälsmössor i hundratal, tältpinnar i tusental och elastiska bindor i tiotusental.

En rundvandring i försvarets gamla lager.

Ivars lager är visserligen stort, men för en miljonstad som Stockholm krävs betydligt fler lager. Den svenska staten placerade ut ungefär 200 lager med mat över hela landet och såg till att alla hade någonstans att vända sig. Ifall något skulle hända en större stad var tanken att storstadsborna skulle ge sig ut mot landsbygden, där livsmedel och skydd fanns. I och med nedrustningen av det svenska livsmedelsförsvaret finns det idag få ställen att vända sig till.

Den mat som finns att äta är den som finns i mataffärerna och uppskattningsvis räcker den maten i två dagar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppmanar även det svenska folket att bygga sina egna lager hemma. Lagret bör vara så stort att en familj klarar sig i 72 timmar. Läs mer om hur du förbereder dig här.

Vad ska vi göra åt denna nedrustning? Ivar, 67, vet iallafall vad han tycker.

Love Lyssarides
Mårten Trofast

--

--