Allt du vill veta om Svenskarna och Internet 2017, men inte orkar läsa rapporten själv!

Det säger säkert en hel del om oss och det vi sysslar med att det sedan flera veckor tillbaka varit uppskrivet i vår jobbkalender att 19 oktober släpps Svenskarna och Internet 2017. Men att få svart på vitt hur de svenska internetanvändarna, Sveriges Radios publik, använder bland annat sociala medier är en stor grej, för oss:). Förhoppningsvis, eftersom du har hittat hit, är det samma sak för dig!

Vi har kollat igenom årets undersökning med våra sociala medier-ögon och har därför sållat rätt hårt i innehållet. Kan vara bra att ha med i tanken när du läser vidare!

Årets undersökning innehöll både överraskningar och raketer för förtjänar att grotta vidare i, men har du ont om tid kommer här en snabbsammanfattning av det vi tyckte var mest intressant:

Användandet av nästan alla sociala plattformar ökar — och ja, till och med av Twitter.

• Över hälften använder nu Instagram.
• En tredjedel använder Snapchat och mest ökar användandet bland de som passerat ungdomsåren.
• Facebook är fortfarande största sociala plattformen i Sverige, och allra mest används Facebook av folk i åldern 16–25 år.
• Det är framför allt vuxna som saknar utbildning och information kring källkritik.
• Fler kollar på Youtube än på play-tjänster, och bland den yngsta målgruppen i undersökning, 12–15 år, kollar ALLA på filmer på Youtube, dagligen eller varje vecka.

Kurvan pekar (mest) uppåt

Allt fler använder sociala medier, nu är siffran uppe över 80 procent, men det dagliga användandet har minskat något.

Nästan alla plattformar (utom Kik) ökar, och störst ökning har Instagram och Snapchat. Instagram används nu någon gång av över hälften (53 procent) av internetanvändarna. Instagram ökar i alla åldersgrupper i undersökningen, men störst ökning är det bland de äldre. Samma sak är det med Snapchat, som var tredje person nu använder — och som blir allt större i åldersgruppen i till exempel bland de som är 36–45 år, även om det fortfarande är i de yngre åldrarna som Snapchat är allra störst.

Facebook (a k a Messenger) är fortfarande störst

Men bara för att Instagram och Snapchat ökar rejält betyder det inte att den största plattformen,Facebook, tappar. Tvärtom ökar användandet av Facebook (74 procent), dock inte bland de allra yngsta. Intressant nog sker något i gymnasieåldern och uppåt; den högsta stapeln är nämligen för de mellan 16 och 25 år.

Bland de som använder Facebook är det framför allt Messenger som lockar, och att delta i grupper. Drygt hälften läser nyheter på Facebook och inte ens 50 procent skriver egna inlägg.

Twitter är på väg att dö va?

Nej, inte som det verkar sett till årets undersökning! Efter förra årets nedgång går kurvan nu upp igen bland de som är på Twitter någon gång. Vid presentationen i morse spekulerades det i vad uppgången kan beror på, och även om det inte finns några evidens så kanske det numera finns ett större intresse för vad som händer på Twitter sedan USA fick en president som skapar rubriker med sina tweets. Men fortfarande är det vara sex procent som använder twitter dagligen, vilket är på samma nivå som tidigare.

(I mars 2016 gjorde sociala medier-gruppen en podd om just Twitters framtid, om du har lust att lyssna så hittar du den här!).

Det här med källkritik

Att kunna värdera det vi ser, lyssnar och läser om är urviktigt, det kan vi väl vara överens om va? Är det sant? Är det relevant? Det är viktiga frågor som alla som är på internet behöver ha verktyg för att kunna hitta svar på. Inför valet nästa år tror Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att det kommer florera många falska nyheter för att till exempel påverka väljarna.

Årets Svenskarna och internet visar att det framför allt är de unga som har fått utbildning och information kring källkritik på nätet, 75 procent av de som är 16–25 år säger att de har fått det. Men ju äldre du är, desto mindre är chansen. Bara var tredje vuxen har utbildning eller information om hur de kan göra för att värdera information på internet visar årets undersökning.

Youtube

Över 80 procent av internetanvändarna tittar någon gång på klipp på Youtube, och bland de yngre (12–25) använder alla Youtube. Bland de yngre är det också fler som tittar på Youtube än på tv-kanalernas Play-tjänster.

Vad är det då som lockar på Youtube? Framför allt underhållning. 75 procent av alla Youtubeanvändare tittar på underhållningsfilmer, och 58 procent tittar på instruktionsfilmer. Bara sex procent publicerar eget innehåll.

Vad ska vi (journalister) göra med alla dessa siffror?

Bara för att publiken hänger mycket på Snapchat, tittar mycket på Youtube och har förebilder och idoler på vissa plattformar, betyder detta inte att det går att kopiera rakt av in i journalistiken.

Tidigare har vi redan sett hur journalister tolkar siffror rätt av, utan att göra en analys. Det är sjukt viktigt att vi tar beslut som är grundade i fakta och kunskap om publiken i sociala medier. Men. Vi kan inte bara kopiera rakt av.

Nu måste vi sätta oss och fundera på exempelvis om alla de som hänger med sina kompisar på Snapchat också vill ha interaktioner med journalistiska redaktioner på samma plattform? Vill de hellre möta oss någon annanstans? Vad tänker du?