Förändrade sociala medier-vanor i Ungdomsbarometern – ska vi ändra journalistiken?

Ungdomsbarometern 2016 visar bland annat att den digitala journalistiken är oerhört central för ungdomar mellan 15–24 år. Facebook står fortfarande urstarkt som nyhetsförmedlare bland unga, och de stora svenska nyhetsredaktionernas satsningar på "nya" sociala plattformar, som Instagram och Snapchat, bör ses i ljuset av att Facebook behåller sin överlägsna status som nyhetsflöde även bland unga.

Årets Ungdomsbarometer, som bland annat mäter sociala medier bland unga mellan 15 och 24 år (och i kontrollgruppen 25–49) presenterades i början av februari, och är intressant läsning för oss som jobbar med journalistik på nätet och i sociala medier, och flera saker är värda att notera.

Plattformarna

Bland de sociala medier/appar är det fyra aktörer sticker ut som överlägset störst, i båda åldersgrupperna: Facebook, Facebook Messenger, Instagram och Snapchat, som alla ligger mellan 92 och 83 % bland unga, och som alla ökar i användning jämfört med 2015. Twitter hamnar rejält i bakvattnet med 30 % i åldersgruppen 15–24 (och sjunker från 34 % 2015).

Fler än varannan i undersökningen tänker att det vore krångligt att inte ha tillgång till Facebook, och 35% av unga 15–24 skapar konton på andra plattformar via Facebook.

Och samtidigt som många mediehus satsar på Snapchat även för nyhetsförmedling (bland andra P3, Aftonbladet och DN) är det väldigt få unga följer företags och varumärkens stories (7 % 15–24, 2 % 25–49 år).

Snapchat är framför allt ett roligt och spontant kommunikationsverktyg för unga. Beteendet är tydligt: de flesta (94 % bland unga) använder plattformen för att snappa själva, 71 % använder Snapchat för att kolla kompisars stories och 13 % kollar Discover-innehåll (där de fem vanligaste aktörerna är BuzzFeed, Cosmopolitan, MTV, Comedy Central och CNN).

Nyhetskonsumtion online

Ungdomar använder Facebook i hög grad för att hålla sig uppdaterade vid nyhetshändelser, både i Sverige och globalt. 43 % i gruppen 15–24 uppger att de tycker Facebook är viktigt för att hålla koll på utrikesnyheter, 35 % på nyheter i Sverige.

7 av 10 unga (15–24) har under det senaste året följt en nyhetshändelse live, det vill säga följt händelseutvecklingen medan händelsen pågick, genom livesändningar, chattar eller direktrapportering. 37% av ungdomar använde Facebook för att följa en nyhetshändelse i realtid under senaste året (näst största plattform efter Aftonbladet med 47 %).

Den händelse som de flesta av de tillfrågade unga framför allt följde genom direktuppdatering var terrorattacken i Paris i november 2015, då 130 människor dödades, av dem 89 i konsertlokalen Bataclan. Topp 4:

  1. Terrorattentaten i Paris
  2. Terrorattentatet i Nice
  3. Presidentvalet i USA
  4. Clownerna

Hur de unga håller sig uppdaterade är också intressant. De flesta läser (nyhetsartiklar, liverapportering eller chattar), 71 % i åldersgruppen 15–24, 56 % 25–49, men både tittandet och lyssnandet ökar jämfört med året innan: bland unga är det 56 % som följer nyheter i rörlig bild, via livesändningar, videos och nyhetsinslag och 23 % lyssnade på livesändningar och nyhetsinslag i radio. Här tänker jag också att teveutbudet, genom flera stora tidningars webb-TV-satsningar (Expressen, Aftonbladet, DN och GP till exempel), ökat kraftigt under året som gått, men har inga siffror på det. Samtidigt satsar Facebook stort på videoinnehåll. I ungdomsgruppen följde 8 % nyhetshändelser via Snapchat, medan bara 1 % gjorde det i ålderskategorin 25–49.

Så vad lär vi oss av detta? En slutsats är att det är svårt att som nyhetsredaktion med unga som målgrupp komma runt Facebook som huvudplattform i sociala medier, med tanke på dess dominans. Det torde också vara en tankeställare för de redaktioner som redan satsar, eller överväger att satsa stort, på Snapchat, och göra noggranna utvärderingar av arbetet för att ta reda på om resultatet är värt insatsen.