Att ta tempen på delningsekonomins Göteborg
Insikter från Sharing Cities Swedens testbädd i Göteborg.
Sverige har fortsatt att slå konsumtionsrekord de senaste 20 åren och mål 12, hållbar konsumtion och produktion i agenda 2030, brukar anges som det mål som Sverige har svårast att uppnå. Allt fler pekar på att en omställning till mer resurseffektiv konsumtion måste bygga på cirkulära affärsmodeller, dvs en mer tjänste- och tillgångsbaserad konsumtion. Med delningsekonomin som verktyg och fokus har Göteborg tillsammans med Stockholm, Malmö och Umeå under fyra års tid utforskat detta genom det nationella programmet Sharing Cities Sweden.
Gästskribent: Tove Lund, Sharing City Göteborg, Sharing Cities Sweden
Att leva hållbart handlar både om individens personliga val och agerande i kombination med de förutsättningar och sammanhang som underlättar för en hållbar konsumtion och livsstil. Konceptet Sharing City har för Göteborg därför handlat mycket om infrastruktur och kultur. Att vi bygger möjligheter för att dela på prylar och ytor — fysiskt och digitalt. Men också de mjuka delarna, dvs kulturen i staden och hur vi främjar att människor vill dela och samnyttja mer. Det måste vara lätt att dela, finnas nära där man bor eller vistas.
Göteborgs Stad som samordnat testbädden Sharing City Göteborg har angripit delningsekonomin främst utifrån ett konsumtionsperspektiv, kopplat till befintliga uppdrag att skapa förutsättningar att leva hållbart och i stadens nya miljö- och klimatprogram står det att klimatpåverkan från konsumtionen behöver minska med minst 7,6 procent per år fram till 2030 för att komma ner till en hållbar nivå. Utmaningen är gigantisk, men genom att förändra konsumtionens sammansättning, det vill säga vad och hur vi konsumerar, till mer tillgångsbaserad konsumtion finns stor potential att: öka resurseffektiviteten och minska konsumtionsvolymen per capita och därmed även minska avfallsmängderna. Samtidigt ser staden många sociala värden som delningsekonomin bidrar med, som en mer jämlik tillgång, gemenskap och nya möten mellan människor.
15 partners i samverkan
Testbädden Sharing City Göteborg har bestått av 15 lokala partners i en spännande mix från offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhället. Testbädden har agerat både som plattform för lärande och utbyte samtidigt som parterna i olika konstellationer arbetat utifrån en innovationsprocess med att utveckla nya tjänster och koncept för att dela och samnyttja varor och yta. Exempelvis har tjänster utvecklats för att låna leksaker på Leksaksbiblioteket, dela odlingsmark genom Grow Here, koncept för co-working och utomhuskontor hos Akademiska hus A Working Lab, eller varför inte möta en lokal invånare genom upplevelsen Meet the Locals som drivs av Turistrådet Västsverige.
Inom testbädden har även hemsidan Smarta Kartan vidareutvecklats tekniskt och organisatoriskt. Syftet med Smarta Kartan är att synliggöra den lokala delningsekonomin och därmed bidra till en mer hållbar livsstil genom ”tillgång framför ägande”, men också värden som gemenskap och nya möten som ofta blir en del av att delta i delningsekonomin. Smarta Kartan har på kort tid blivit en social innovation och spridits till: Malmö, Sjuhäradsregionen, Karlstad, Umeå och Stockholm. I och med att kartan växt till fler orter ökade också behovet att även utveckla en ny samverkan och organisationsmodell för Smarta Kartan nationellt.
Utöver de enskilda delningstjänsterna som utvecklats har testbädden även haft ett fokus på området Masthuggskajen i Göteborg där det under kommande år byggs tusentals nya bostäder och kontorsarbetsplatser. Här experimenterar fastighetsägarna med delningsekonomin som verktyg i stadsutvecklingen för att skapa förutsättningar för att leva hållbart. Det handlar både om att skapa förutsättningar för delningstjänster i området, genom exempelvis hitta nya lösningar på resurseffektiv delning av lokaler och resurser, men också hur grönyta kan samnyttjas mer i en förtätad stadsdel. Den 22 september bjuder Masthuggskajen in till ett webbinarium och delar sina erfarenheter: Webbinarium 22/9: Delningsekonomi som verktyg i stadsutveckling — Masthuggskajen.
Kunskapsgenerering
Att arbeta i en testbädd handlar mycket om kunskap och lärande kring det som utvecklas. Utöver lärdomen kring de enskilda delningstjänsterna har testbädden även försökt generera kunskap på en mer övergripande nivå, där Göteborgs universitet, RISE och Coompanion haft en viktig roll med forskning, utvärdering och rådgivning. Kunskapen har klustrats i framförallt fyra spår: samhällsnyttan och delningsekonomins värdeskapande, kommunens roll i delningsekonomin, samt att förstå det unika i delningsekonomin när det gäller affärsmodeller och användarperspektivet. Dvs hur kan vi designa delningstjänster så de blir attraktiva att använda och ekonomiskt hållbara att driva för verksamheterna själva. Slutligen har följeforskare på Handelshögskolan studerat kommunens mer övergripande roll som innovationsaktör och att leda komplex samverkan i en testbädd. Inom kort publiceras slutrapporten från Göteborg där lärdomarna kommer sammanfattas, men testbädden delar också erfarenheter i en webbinarieserie, se länkar nedan.
Sharing City Göteborgs webbinarier 1 och 2 från den 6 maj kan ses i efterhand här: www.goteborg.se/sharingcitygbg
Webbinarium 3 på tema delningsekonomi i stadsutvecklingen den 22 september kan ses här: Webbinarium 22/9: Delningsekonomi som verktyg i stadsutveckling — Masthuggskajen
Affärsmodeller i delningsekonomin
Forskaren Jon Willamsson på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har i testbädden studerat delningstjänsterna utifrån ett affärs- och verksamhetsmodellperspektiv. Studien visar att samtidigt som vissa typer av kommersiellt drivna delningstjänster har blivit en del av vår vardag har det inom andra områden visat sig vara svårt att utveckla och skala upp organisationer som erbjuder delningstjänster. Ett spår i sökandet efter möjliga sätt att sprida delning har varit att utveckla nya affärsmodeller. Då affärsmodeller skiljer sig åt mellan företag och förändras över tid är den största utmaningen för att sprida delningstjänster inte de specifika affärsmodellerna utan snarare förmågan att utveckla lämpliga affärsmodeller. Studien har därför undersökt hur individer och organisationer med fokus på delning ser på och arbetar med lärande kopplat till affärsmodellutveckling.
Genom intervjuer identifierades en lärande- och utvecklingsprocess bestående av tre faser. I den första fasen utformades och relaterades idén bakom initiativet till delning. Därefter upprättades en temporär organisationsform och en experimentell läroprocess bedrevs för att förstå vad initiativet borde vara. Slutligen avgjordes initiativets administrativa hemvist (dvs. om det hörde hemma inom civilsamhälle, privat eller offentlig sektor) och initiativet etablerades. Under den sista fasen mognade affärsmodellen till en sådan grad att det arbete som kvarstod var finjusteringar och fördjupande av relationer med etablerade intressenter. Kopplat till utvecklingsprocessen skedde ett aktivt normbyggande som bestod av att initiativtagarna interagerade med externa intressenter för att diskutera idéer om initiativen samt intressenternas roller i förhållande till initiativet. Denna process påverkades dels av om initiativtagarna fick interagera med intressenterna direkt eller indirekt, dels av hur formell interaktionen var. Det var därför viktigt för delningsinitiativen att intressenter, då speciellt kommun och myndigheter, gav möjlighet till direkt och formell interaktion genom samtal och möten.
Affärsmodellen är ett företagsekonomiskt begrepp som kommer ur ett marknadsekonomiskt tänkande om innovation. Flera initiativtagare ansåg därför att begreppet var problematiskt att använda när delning diskuterades. Därmed analyseras även hur affärsmodellsbegreppet användes av initiativtagarna. Det visade sig att begreppet beskrevs både som mål och metod, samt att det associerades med både negativa och positiva egenskaper. De initiativtagare som jobbade med den kollaborativa ekonomin såg mer negativt på affärsmodellsbegreppet på grund av att begreppet förknippas med ekonomiskt egenintresse. Det rekommenderas därför att den konceptuella verktygslåda som används för att diskutera speciellt kollaborativ ekonomi utvecklas ytterligare men att denna utveckling görs på ett sätt som både drar nytta av den kunskap som finns om affärsmodeller och bygger på en terminologi som är mer välkomnande för de som önskar driva ideella och offentliga delningsinitiativ.
Användarperspektivet
I delningsekonomin talas ofta om användare eller deltagare snarare än konsumenter. På senare år har även begreppet cirkulent tillkommit, dvs någon som cirkulerar sin produkt snarare än att konsumera sin produkt i ett linjärt system som i slutändan oftast leder till avfall och i bästa fall återvinning eller återbruk. Ett tillgångsbaserat konsumtionssätt kräver ofta en beteendeförändring i och med att användaren måste vara beredd på att hämta och lämna den pryl som behövs för tillfället istället för att ha den liggandes hemma. Å andra sidan kan det leda till andra vinster i att slippa förvara och underhålla prylar som sällan används.
För att komplettera och uppdatera bilden kring attityder och kännedom har testbädden även genomfört en marknadsundersökning riktad till göteborgarna under april månad 2021. 947 svar inkom i en digital enkätundersökning och resultatet delas i rapporten ”Göteborgarna & delningsekonomin” som kan laddas ner från goteborg.se/sharingcitygbg.
Många studier inom delningsekonomin har fokuserat på användarnas drivkrafter och motiv till att delta i detta nya fenomen. I enkäten fick göteborgarna ange de tre vanligaste skälen till att de deltar och blev i följande ordning: det är bra för miljön (63%), att spara pengar (51%) och att det är praktiskt (36%). Svaren speglar andra undersökningar både i Sverige och internationellt.
För att öka kunskapen kring vad som skulle kunna öka användningen av delningstjänster så fick respondenterna svara på frågan ”Vad skulle få dig att använda (mer) delningstjänster?”. Två utmärkande faktorer för ökad användning är att tjänsten finns nära där man rör sig i vardagen (59%) samt att göteborgarna önskar mer kunskap om tjänsterna (53%). Resultatet pekar på att det är viktigt för staden att arbeta vidare med att främja goda fysiska förutsättningar, dvs ett utbud av (nära) delningstjänster som en viktig faktor som kan underlätta för en mer hållbar konsumtion. Endast 1 av 10 uppger att de inte vill använda delningstjänster alls och tillhör framförallt grupperna låginkomsttagare, äldre och sk. låg-tillitare.
Forskaren Niklas Sörrum på Centrum för konsumtionsforskning vid Göteborgs Universitet har inom testbädden gjort en delstudie med syfte att skapa kunskap och insikter kring konsumenters värderingar och praktiker när de konfronteras med tillgångsbaserade- eller delningsbaserade erbjudanden. Det empiriska materialet består av djupintervjuer, fokusgrupper och enkätundersökningar till framförallt användare på två av testbäddens delningstjänster: Leksaksbiblioteket och Klädoteket. Intervjuerna fokuserade på värde och meningsskapande i delningsekonomin med fyra teman: 1) Relationer till objekt baserat på temporär tillgång snarare än ägande; 2) Gemenskap; 3) Politisk konsumtion; 4) Osäkerhet.
Resultatet visar en blandning av värden och meningsskapande kopplat till tillgångsbaserad konsumtion. Å ena sidan, söker deltagare i tillgångsbaserad konsumtion funktionella, ekonomiska och instrumentella värden som t.ex. berättelser om att spel är bra att låna eftersom barn tröttnar fort. Att det är ekonomiskt att låna leksaker. Att det är ett sätt att prova dyrare kläder. Att det är bekvämt. Att man slipper stök hemma med för många prylar (utrymmesfrågan). Att det ger tillgång till bra kvalitet, osv. Å andra sidan, söker många deltagare i tillgångsbaserad konsumtion symboliska värden. Tillgångsbaserad konsumtion laddas med betydelser om sparsamhet, hälsa och säkerhet, föräldrastolthet, kompetens, identitetsvärde (individuellt och kollektivt), att vara del av en rörelse, solidaritet- och altruism, hållbarhet och välbefinnande osv.
Städer som testbäddar för en hållbar utveckling
Det är tydligt att städer, som platser och aktörer, får en allt viktigare roll för att driva innovation, ofta med hållbar utveckling som förtecken. Det som utmärker urban innovationssamverkan är att det finns en tydlig koppling till en plats, dess urbana miljö och i de flesta fall även en kommunal aktör som är såväl problem- som behovsägare inom många olika områden.
Testbädden Sharing City kan ses som ett uttryck för detta och har under perioden haft följeforskarna Anders Sandoff, Handelshögskolan, Göteborgs universitet och Jessica Algehed, Kommunforskning i Västsverige som studerat testbädden utifrån tre analysperspektiv: Delningsekonomin som fenomen, Urbana testbäddar som praktik och Kommunen som innovationsaktör.
Syftet med studien är att bidra med förståelse kring kommunens roll och svårigheter i komplexa innovationsprocesser och därmed stärka kommuners förmåga att arbeta på ett ändamålsenligt och effektivt sätt med delningsekonomin specifikt, och innovationsprojekt, testbäddar och liknande satsningar generellt. Forskarnas bild är att delningsekonomins utveckling kan ses som en normbrytande systeminnovation, vilken växer fram i samverkan mellan olika aktörer på lokal, nationell och internationell nivå.
Forskarna menar att testbädden Sharing City haft en utmanande samverkansuppgift på flera sätt. Dels är själva samverkansobjektet, dvs att utveckla delningsekonomin i Göteborg en diffus och svåravgränsad uppgift. Det finns inte en tydlig definition om vad som avses med delningsekonomi och heller ingen klar bild av vad som behöver göras för att stärka den. Begreppet konkurrerar dessutom med andra liknande begrepp, som exempelvis cirkulär ekonomi.
Enligt forskarna Algehed och Sandoff har arbetet i testbädden visat att delningsekonomin som fenomen är komplex och ställer viktiga frågor om hur vi vill leva och organisera våra samhällen i framtiden, inte minst i städer. De menar att arbetet varit ambitiöst och där nödvändiga arenor för samverkan har skapats samt utmanar rådande normer hos medborgare, delningsinitiativ och kommunal verksamhet.
Sharing City Göteborg har lagt grunden för en mer långsiktig samverkan mellan parter utan tidigare erfarenhet av att arbeta tillsammans. En lärprocess har skapats och samverkanskapitalet har stärkts, både i form av mer formella strukturer och i form av medverkande parters kunskaper, relationer och gemensamma berättelser om delningsekonomin i framtiden och tänkbara vägar till denna framtid. Samtidigt menar forskarna att det finns utmaningar i arbetet, eftersom både målet om innovation i samverkan, fokus i form av delningsekonomin och metoden som används, att arbeta i en testbädd, delvis är nya för kommunorganisationen.
Genom att fortsätta och stärka de processer som startats inom ramen för Sharing City Göteborg kan en gemensam och medveten styrning och ledning av den lokala utvecklingen av delningsekonomin i Göteborg sannolikt skapas och samverkanskapitalet stärkas ytterligare. Detta kräver att man arbetar långsiktigt och fortsätter att utveckla förståelsen för de aktörer som samverkar och deras drivkrafter, den vision de verkar för och de utmaningar som de behöver hantera, men också de institutionella förutsättningarna som råder, till exempel lagar och regler, informella normer och redan etablerade relationer och arbetssätt.
Projektledningen Sharing City Göteborg
Sharing City Göteborg är en del i Viable Cities satsning Sharing Cities Sweden som utforskat delningsekonomin i städer under fyra år. I en serie blogginlägg berättar projektteamen om sina resultat. Läs blogginlägget från Malmö här.
Viable Cities är ett innovationsprogram för klimatneutrala och hållbara städer. Syftet är att snabba på klimatomställningen i städer till 2030, med digitalisering och medborgarengagemang som möjliggörare. Programmet har 100 medlemsorganisationer från näringsliv, akademi, civilsamhälle och offentlig verksamhet samt omkring 200 projektpartners. Det är ett av 17 strategiska innovationsprogram som har fått stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Viable Cities, som samordnas av KTH, pågår till och med 2030.
