Stockholm stad: Från slump till struktur

Lärdomar från arbetet i satsningen Klimatneutrala städer 2030

Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 växer. Nu arbetar 23 städer för att tillsammans snabba på klimatomställningen. De nio städer som varit med i satsningen sedan starten 2019 delar nu med sig av sina viktigaste erfarenheter i en serie blogginlägg. Denna gång handlar det om Stockholms stad, som jobbar för att implementera pilot- och demonstrationsprojekt i större skala, och ser att Klimatkontrakt 2030 stärker arbetet för ett hållbart klimatneutralt samhälle.

Gästskribent: Lisa Enarsson, Projektledare, Stockholms stad

Uppskalning av hållbara lösningar är en av nycklarna till att accelerera omställningen till hållbara klimatsmarta städer. En av utmaningarna som vi i Stockholms stad har identifierat är att innovativa lösningar för hållbara städer fastnar i pilot- och demonstrationsprojekt. Hur kan vi få dem att implementeras i större skala och bidra till att hela städerna blir hållbara och klimatneutrala?

Många smarta, innovativa och hållbara lösningar för stadsutveckling tas fram i olika pilotprojekt men städernas struktur brister när det gäller att koppla pilotprojekt till den ordinarie verksamheten. En del lösningar sprids till marknaden eller förs vidare och realiseras i större skala tack vare en eldsjäl. Andra lösningar används inte alls efter pilotprojektets slut — trots goda resultat. Vissa införs i nybyggnadsområden, men överförs inte till befintliga stadsdelar. För att råda bot på det behöver vi gå från slump till struktur.

Det är förstås bra när en eldsjäl driver vidare arbetet efter ett pilotprojekts slut, men det tar för lång tid. För att accelerera omställningen behöver dessa eldsjälar få en stöttande struktur som skyndar på processen. Bristande samverkan och avsaknad av processer gör att effektiviseringspotential och positiva synergieffekter går förlorade. Piloterna ska flyga vidare — så att hållbarhet blir standard i hela städerna.

I projektet Hållbarhet blir standard har vi i Stockholm, tillsammans med Malmö och Göteborg, haft workshops med Svenska miljöinstitutet, IVL, och KTH. Vi har kommit fram till tre saker att tänka på i varje pilotprojekt:

1. Tänk uppskalning redan när pilotprojekten inleds. De lösningar som utvecklas ska givetvis bidra till att uppfylla ett behov och bidra till organisationens målsättning.

2. Involvera de aktörer som kan bidra till uppskalning i pilotprojektet direkt eller via en referensgrupp, så att de finns med och kan ge och få input om de hållbara lösningarna som utvecklas under projektet.

3. Ta fram en vägledning för implementering av lösningen i projektet tillsammans med de aktörer som ska implementera lösningen efter pilotprojektets slut.

När pilotprojektet avslutas har vi kommit fram till att vi behöver ställa oss följande frågor för att inte låta slumpen avgöra utan istället ta ett medvetet beslut om uppskalning:

• Vilka hållbarhetsmål bidrar lösningen till att nå? Är det samma som vi tänkte i början eller är det fler eller andra mål?
• Hur många platser kan lösningen användas på?
• Om lösningen skulle skalas upp på alla dessa platser, i vilken grad skulle den då bidra till organisationens hållbarhetsmål?
• Är lösningen tillräckligt färdigutvecklad för att skala upp eller behöver den vidareutvecklas ett varv till?
• Vad kostar lösningen att implementera, jämfört med standardlösningen? Är den som investerar densamma som får nyttan av lösningen? Om inte hur kan investeringen i så fall motiveras?

Om slutsatsen efter att ha svarat på dessa frågor är att lösningen bidrar till hållbarhetsmålen och är mogen för uppskalning behöver en handlingsplan tas fram för hur det ska gå till. De delar vi har kommit fram till bör ingå är:

• Vad är det för typ av uppskalning? Är det geografisk spridning från pilot till hela staden, eller från kommun till kommun? Eller är den vertikal, det vill säga handlar det framförallt om att påverka formella strukturer, styrning, policy, lagar och regler?
• Vem är det som har makten att skala upp? Vilken aktör (organisation/person) ska driva uppskalningen? Hur kan finansiella resurser och mandat säkerställas?
• Hur ska information om lösningen spridas och hur ska förankring ske hos de aktörer som kan bidra till uppskalning? Vilka aktörer behöver kunskap om lösningen? Hur ska de få denna kunskap?
• Vad i omvärlden kan utgöra ett hinder för att lösningen skalas upp? Hur kan hindren rivas alternativt hanteras, och vem ska göra det?
• Vilken typ av samverkan behövs för att underlätta uppskalning? Med vilka ska samverkan ske?

I Hållbarhet blir standard-projektet har vi tagit fram en prototyp till analysverktyg som ska stötta uppskalningsprocessen. Det ska bidra till att öka takten i klimat- och hållbarhetsomställningen genom att lyckade resultat från pilotprojekt integreras i ordinarie verksamhet och får möjlighet att spridas vidare ut till flera städer och kommuner. Nu testar vi verktyget i Stockholm, Göteborg och Malmö med utvalda hållbara lösningar som genomförts i pilotprojekt i dessa städer. Exempelvis har vi i alla tre städer tittat på olika mobilitetslösningar som genomförts i pilotprojekt; Göteborg har testat Smarta leveranser, Malmö har testat Mobility management och Stockholm har testat Mobilitetsstationer. Justeringar av verktyget kommer därefter att göras av IVL och KTH.

Nästa steg är att komma fram till hur själva processen ska se ut för att vi ska använda oss av analysverktyget. Vi vill gärna få kontakt med andra som brottas med frågan om uppskalning eller organisationer och företag som har bra strukturerade processer som vi kan inspireras av. Vi tycker att städer och kommuner ska fortsätta fungera som testbäddar för nya innovativa lösningar men vi måste bli effektivare på uppskalning av de hållbara lösningar som utvecklas nu, snabbt — vi har bara åtta år på oss att skapa klimatneutrala städer.

Viable Cities är ett program inriktat på innovation för klimatneutrala och hållbara städer. I satsningen Klimatneutrala städer 2030 — och med verktyget Klimatkontrakt 2030 — samarbetar programmet från 1 oktober 2021 med 23 städer, däribland Stockholms stad, och fyra myndigheter för att snabba på klimatomställningen. Programmet får stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Viable Cities samordnas av KTH. viablecities.se