Fyll klimatgapet –del 1

Hur kan Hammarby sjöstads boende och företagare göra stadsdelen klimatneutral?

Stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm har som mål att bli klimatneutral till år 2030 genom en medborgardriven process som Viable Cities-projektet Sharing Cities Sweden i Stockholm har utarbetat, i samverkan med lokala aktörer.

En lokal ekonomisk förening, ElectriCITY Innovation, driver omställningen i samverkan med medborgare, bostadsrättsföreningar, företag och akademi under namnet Hammarby Sjöstad 2.0. Men det är ett gap mellan de projekt som ElectriCITY driver idag och visionen för 2030. Hur kan det gapet fyllas? Om det skriver Örjan Svane, professor emeritus KTH, i ett inlägg från Sharing Cities Sweden.

Skribent: Örjan Svane, professor emeritus i hållbar stadsutveckling, KTH, är en av forskarna i programmet Sharing Cities Swedens testbädd i Stockholm. Han har följt ElectriCITY:s arbete och etableringen av stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm, från början.

Klimatomställningen är nödvändig, den är krävande och det är bråttom. Förutsättningarna är goda för att klara den i Hammarby sjöstad. Jag har följt ElectriCITY:s arbete i olika forskningsprojekt och imponerats av det. Men jag tror inte att det går att göra stadsdelen klimatneutral på tio år, åtminstone inte om man menar att klimatpåverkan från alla dess verksamheter skall vara noll. Om målet i stället är att halvera klimatpåverkan vart tionde år, bidrar stadsdelens boende och företagare ändå med sin del av Parisåtagandet, att hålla temperaturökningen under 1,5°. I den här texten diskuterar jag hur målet ”Halverad klimatpåverkan till 2030 i Sjöstaden” kan uppnås.

Jag ser klimatomställningen som ett gap som måste fyllas eller överbryggas. Detta klimatgap har fyra delar, som jag här diskuterar närmare:

1. Vad skall halveras? Det enkla svaret är: All klimatpåverkan som stadsdelens boende och företagare kan göra något åt. Det är gapets måldel.
2. Vem kan göra något åt saken? Mitt svar: Stadsdelens boende, fastighetsägare och företagare. ElectriCITY samordnar, driver på och övertalar. Mellan dem finns ett aktörsgap att fylla med en organisation för omställningen.
3. Vad måste förändras? Klimatpåverkan från boendet, vardagsresorna, maten, flygresorna och konsumtionen av kläder, prylar osv. Det är gapets katalog över åtgärder.
4. Hur krymper gapet över tid? De tio åren är tidsgapet. En tidplan visar hur man skall bygga omställningens organisation och förverkliga dess åtgärdsprogram.

Målgapet — klimatneutralt 2030, eller halvera på tio år?

Det finns många tolkningar av begreppet ”klimatneutralt”. Här använder jag en definition som KTH-studenten Petter Olson tog fram i sitt examensarbete 2019. Den börjar med det som brukar kallas ”rådighet” — med andra ord det som någon kan förändra, har inflytande eller makt över. I Petter Olsons arbete ingår all klimatpåverkan som Hammarby sjöstads medborgare och företagare kan påverka. Hans nästa steg är att ta ett konsumtionsperspektiv: Klimatpåverkan från mina jeans hör hemma där jag finns, eftersom jag har nyttan av byxorna. Motsatsen är produktionsperspektivet; enligt det ”bokförs” klimatpåverkan på den fabrik där något tillverkas. Sjöstadsborna väljer hur de konsumerar. Det ger dem rådighet över klimatpåverkan som uppstår på andra platser, och därför använder jag här konsumtionsperspektivet.

Konsumtionen delas in i fem kategorier: boende, vardags-resor, mat, flygresor och övrigt. Vidare: Det går trögt att minska klimatpåverkan samtidigt som det är bråttom. Petter Olson hänvisar till Carbon Law, en modell som tagits fram av forskare, bland annat Johan Rockström. Enligt den kan den globala temperaturhöjningen begränsas till 1,5 grader om klimatpåverkan halveras varje årtionde.

Målet för sjöstadsbornas klimat-omställning blir med denna definition:

Halvera klimatpåverkan från konsumtionen i de fem kategorierna till 2030, och fortsätt därefter.

Hur stor klimatpåverkan har då varje sjöstadsbo idag i genomsnitt enligt den här definitionen? Enligt Petter Olson är den 7,7 ton koldioxid per person och år. Som jämförelse var år 2016 genomsnittssvenskens klimatutsläpp 6,6 ton per person och år enligt Naturvårdsverkets beräkningar. Sjöstadsbornas inkomster är över genomsnittet, därför är också deras klimatpåverkan högre. För år 2030 är målet att den skall vara hälften av idag, 3,9 ton per sjöstadsbo. Sjöstadens målgap är alltså att minska klimatpåverkan med 3,9 ton CO2 per sjöstadsbo på tio år.

Det är lättare att minska klimatpåverkan från boendet och vardagsresorna än från maten och flygresorna, menar Petter Olson. Därför är det helheten som skall halveras, medan de fem delarna kan minska mer eller mindre beroende på hur trögt det går att förändra dem. Diagrammet här intill visar hur minskningen fördelar sig enligt Petter Olsons arbete.

Aktörsgapet — en fråga om rådighet

Vad kan sjöstadsborna ställa om? Här är några exempel på deras rådighet över konsumtionen: Det kan välja att resa med dieseldriven SUV eller tunnelbana, de kan äta klimatsmart och avstå från att flyga, de kan dela på handverktyg som sällan behövs och inte fylla garderoben med oanvända kläder. Oftast är det hushållet eller den enskilda personen som har den direkta rådigheten över klimatpåverkan. Boendet är ett undantag: Där är det fastighetsägaren som har störst möjlighet att hålla nere energianvändningen, till exempel genom att effektivisera byggnadernas energisystem eller sätta solceller på taken. Men vad får sjöstadsborna att göra det som de faktiskt rår över?

ElectriCITY ställde upp målet för klimatomställningen i Hammarby sjöstad, men har inget direkt inflytande över något slags klimatpåverkan. Om sjöstadsborna inte självmant ställer om, måste ElectriCITY övertyga dem att göra det.

Det bor över 20 000 människor i cirka 12 000 hushåll i Hammarby Sjöstad. Ungefär 5 000 av dem disponerar en privatbil. Det finns ungefär 100 fastighetsägare, och av dem är cirka 70 bostadsrättsföreningar. Beroende av vad som skall ställas om, är det alltså mellan 100 och 20 000 enskilda aktörer som har rådigheten. I fortsättningen kallar jag dem omställare. De bildar den ena änden av aktörsgapet, ElectriCITY den andra. Hur skall det fyllas ut så att omställningen blir verklighet? Mera precist: Vilka andra aktörer är gapfyllarna? Hur ser omställningens organisation av omställare och gapfyllare ut och viken roll har ElectriCITY?

ElectriCITY kan överbrygga gapet från sin sida genom att informera dem som har direkt rådighet om klimatsmartare alternativ och argumentera för omställningen. De kan med andra ord använda marknadsföringens redskap för att driva på omställningen. Men det finns aktörer som står omställarna närmare: De företag och organisationer som redan idag kan tillhandahålla alternativ med lägre klimatpåverkan. De är till exempel företagen som hyr ut bilar eller handverktyg, livsmedelshallen och energikonsulten. Deras möjligheter att övertyga sjöstadsborna skulle bli mycket större om de hade en gemensam vision och samverkade.

Låt mig ta privatbilen som exempel: När ett hushåll i Hammarby sjöstad planerar att byta bil, vänder man sig i första hand till en bilhandlare. Men låt oss anta att hushållet samtidigt visades på alternativ till att köpa en konventionell bil. Bilhandlaren kan förstås redovisa elhybridens eller elbilens möjligheter. Men det finns många fler möjligheter än att äga en elbil, till exempel att hyra bil bara när den behövs och att annars resa kollektivt, cykla eller gå. Dessa möjligheter är kopplade till andra aktörer, som i så fall också måste få göra sig hörda, som till exempel bilpoolen, cykelförsäljaren eller kollektivtrafikens SL. Om ElectriCITY får dem att samverka och redovisa alternativen vid ett gemensamt tillfälle, kan hushållet få en mycket bredare, samlad bild av alternativen till att fortsätta äga en fossilbränsledriven bil.

Verkar det orealistiskt? Jag utgår i stället från verkligheten: Klimathotet är så akut att sådana här omställningar är nödvändiga. Därför handlar det inte om att bedöma sannolikheten för att något skall hända, utan att tänka så konkret som möjligt över hur det nödvändiga skall bli verklighet och få genomslag.

Ur exemplet kan vi dra en slutsats om aktörsgapet som gäller alla konsumtionens kategorier: Gapet mellan ElectriCITY och omställarna fylls bäst av dem som tillhandahåller klimatsmarta alternativ direkt till omställarna. Dessa gapfyllare måste dela ElectriCITY:s klimatvision och möta omställarna så att alternativen presenteras samtidigt. Vid mötet argumenterar de gemensamt för en omställning som minskar klimatpåverkan utan att minska bekvämligheten för de boende. Dessa gapfyllare finns till stor del redan på plats. Det som saknas är att de agerar gemensamt och att deras argumentation utgår från stadsdelens klimatvision. Därmed kan vi precisera ElectriCITY:s direkta bidrag till omställningen: Att föra samman gapfyllarna, låta dem lära känna varandra, lära av varandra och se sin roll i omställningens organisation. Tillsammans bildar de en lärande organisation, och tillsammans med ElectriCITY planerar de hur gapets andra dimensioner skall överbryggas — åtgärdsgapets vad och tidsgapets när — så att målgapet fylls.

Det är antagligen svårt att övertyga en stor andel av sjöstadsborna att ställa om sina vardagsvanor, om det bara är deras stadsdel som förändras. Därför antog Petter Olson att också omvärlden börjar att aktivt minska sin klimatpåverkan. Om Stockholms stad, Sverige, EU och många andra med tiden också ställer om, sänks trösklarna för sjöstadsborna att acceptera förändringar. Då är det lättare för dem att ligga steget före.

Hammarby sjöstad i Stockholm och dess delområden.

Det finns redan ett exempel på en gapfyllande omställningsorganisation i Hammarby sjöstad. ElectriCITY har sedan fem år en sådan organisation för boendet — EnergiHemma. Den vänder sig till Sjöstadens bostadsrättsföreningar i deras roll som fastighetsägare. Representanter från föreningarna bjuds in till möten där energikonsulter och -företag informerar om möjligheterna att minska byggnadernas energianvändning och klimatpåverkan. Mer än femtio föreningar har fått en gratis ”EcoDrive”, där en energikonsult besiktigar energisystemet och föreslår förbättringar. ElectriCITY har samordnat upphandling av solceller och bergvärmepumpar, som ger lokalt producerad energi med låg klimatpåverkan. Jag har följt ElectriCITY:s arbete med EnergiHemma och sett hur föreningarnas energiansvariga växt i sin roll, lärt av varandra, låtit energiförvaltare effektivisera systemen och så vidare. Ett tjugotal föreningar har också på ett professionellt sätt samarbetat i upphandlingarna. I detta fall är alltså omställarna bostadsrättsföreningarnas styrelse, gapfyllarna de konsulter, förvaltare och andra företag som ElectriCITY bjudit in och som föreningarna sedan anlitar. Utan ElectriCITY som samordnare och ”spindeln i nätet” hade knappast något av detta hänt, en enskild förening har mycket svårare att lära sig vad som behöver göras och sedan förverkliga det. EnergiHemma är ett gott exempel på en gapfyllande organisation för boendets klimatomställning. Den organisationen måste utvecklas och fortsätta att arbeta under de kommande åren, både med att nå ännu fler bostadsrättsföreningar och att påverka även de övriga fastighetsägarna. Den kan också tjäna som exempel för andra delar av omställningen.

I ett kommande blogginlägg diskuterar jag på samma sätt åtgärdsgapet och tidsgapet, och mer i detalj om omställningen för var och en av sjöstadsbornas fem konsumtionskategorier — boendet, vardagsresorna, maten, flygresorna och övrig konsumtion. Vilka åtgärder krävs och hur kan omställningen organiseras?

Örjan Svane
Professor emeritus, KTH

Läs Fyll Klimatgapet–del 2 här

Programmet Sharing Cities Sweden finansieras av Viable Cities, Vinnova och ett 50-tal aktörer inom industri, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle och har pågått 2017–2021. I programmet finns bland annat testbäddar i fyra städer: Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå. Testbädden i Stockholm undersöker hur en aktiv delningskultur i svenska städer kan påskynda klimatomställningen. Hösten 2021 avslutas den nuvarande projektperioden och erfarenheter och insikter samlas ihop för att kunna spridas vidare. Som en del i detta publicerar vi blogginlägg från testbäddarna.

Läs mer:

ElectriCITYs project inom Hammarby Sjöstad 2.0, se www.hs20.se

Olson P, Svane Ö & Gullström C (2021): Mind the gap! Backcasting local actors’ climate transition in Hammarby Sjöstad, Stockholm; Futures 128, 102703.

Naturvårdsverket (april 2021): Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser; www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Konsumtionsbaserade-utslapp-av-vaxthusgaser/

Rockström J, Gaffney O, Rogelj J, Meinshausen M. Nakicenovic N & Schellnhuber H J (2017): A roadmap for rapid decarbonization; Science, 355(6331), 1269–1271.

Viable Cities’ blogg, om och av ElectriCITY (mars 2021): Medborgare för klimatomställning i Hammarby sjöstad; https://https://medium.com/viable-cities/medborgare-för-klimatomställning-i-hammarby-sjöstad-3454d4c77f22.

Illustrationer ur Olson m. fl. (2021) och skribentens Power Point-presentationer.

Viable Cities är ett innovationsprogram för klimatneutrala och hållbara städer. Syftet är att snabba på klimatomställningen i städer till 2030, med digitalisering och medborgarengagemang som möjliggörare. Programmet har 100 medlemsorganisationer från näringsliv, akademi, civilsamhälle och offentlig verksamhet samt omkring 200 projektpartners. Det är ett av 17 strategiska innovationsprogram som har fått stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Viable Cities, som samordnas av KTH, pågår till och med 2030.