Hur kan städer minska utsläppen med 20 procent redan i år?
Redan i år behöver utsläppen i Sverige minska med över 20 procent för att uppfylla vår del av Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det visar en koldioxidbudget som Världsnaturfonden har tagit fram tillsammans med forskare på Uppsala universitet. För att uppfylla målet krävs En helt annan samhällsomställning än den som diskuteras i den svenska debatten idag. Hur kan då städer accelerera sitt klimatarbete och bidra till att snabba på klimatomställningen? Svar går att finna både i den senaste IPCC-rapporten som gav rekommendationer till beslutsfattare i städer och i Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030. Det skriver Lars Johansson, Viable Cities.
Skribent: Lars Johansson, Samordnare Klimatneutrala städer 2030, Viable Cities
Omedelbara åtgärder
Det viktigaste budskapet i IPCCs rapport är att det krävs omedelbara åtgärder de närmaste åren för att möjliggöra klimatomställningen. Svenska städer är viktiga ledare i ett globalt perspektiv eftersom de både bidrar till klimatförändringarna, men samtidigt utgör en enorm möjlighet för ambitiösa klimatåtgärder.
I det avsnitt som handlar om urbana system ges en färdplan för hur städer kan nå netto-noll utsläpp till 2050 och samtidigt stödja synergier med andra hållbarhetsmål. Rapporten sätter ett tydligt fokus på kaskaderande effekter för ett klimatarbete som bygger på systemtänkande när åtgärder tas fram och implementeras i städer. Genom att integrera markpolitik och planering, elektrifieringen och den gröna- och blå infrastrukturen blir de potentiella utsläppsminskningen större än summan av delarna.
De rekommendationer som IPCC-rapporten tar upp för beslutsfattare i städer kan sammanfattas inom fyra områden:
1: Vad städer gör under det kommande decenniet kommer att avgöra om det är möjligt att göra den omställning som är nödvändig för klimatet.
Vetenskapen är tydlig: genom att vidta aggressiva och omedelbara åtgärder för elektrifiering, energi- och materialeffektivitet, förnybar energi och beteendeförändringar, kan städer närma sig nettonollutsläpp. Men utan omedelbara och betydande åtgärder kan utsläppen från städerna fördubblas i mitten av seklet. Vilka åtgärder städer genomför under det kommande decenniet spelar roll. IPCC-rapporten presenterar tre strategier för städer för att dramatiskt minska sina utsläpp:
- Minska energiförbrukningen i städerna inom alla sektorer, inklusive genom markanvändning och transportplanering och infrastruktur.
- Elektrifiera och byt till resurser med nollutsläpp.
- Förbättra kollager och upptag genom urban grön och blå infrastruktur, som också kan erbjuda flera andra fördelar.
2: Bättre stadsplanering kan leda till betydande utsläppsminskningar på lång sikt.
Bättre planering kan än mer stödja den beteendeförändring som krävs för att minska antalet fordonsmil och de tillhörande utsläppen. Enligt rapporten skulle en integrerad fysisk planering för att uppnå en kompakt och resurseffektiv stadsutveckling genom en samlokalisering av bostäder och arbetstillfällen, blandad markanvändning och transitorienterad utveckling, kunna minska utsläppen av växthusgaser med 23–26 procent till 2050 jämfört med ett business-as-usual-scenario.
Många invånare har fortfarande inget annat val än att köra för att nå kontor, livsmedelsbutiker, butiker och skolor på grund av befintliga markanvändningsmönster. Dagens ineffektiva stadslayout behöver inte bara förändras i nya områden men också i den befintliga staden.
Det planeringsparadigm som leder till både bostadssegregation och bilberoende behöver upphöra genom en förändrad markpolitik och planering, bostadsreformer och genomgripande mobilitetslösningar för att minska utsläppen och förbättra livskvaliteten för stadsbor. Att reformera bostadsreglerna är en möjlighet att minska utsläppen och samtidigt öka rättvisan, vilket ofta missas i lokala klimathandlingsplaner.
3: Städer är ledande när det gäller förnybar energi och elektrifiering, men de kan och behöver göra mer.
Ett elektrifierat transportsystem; förnybar värme och kyla; att få bort koldioxidutsläpp från elsektorn och netto-noll utsläpp inom material och försörjningskedjor, är alla viktiga strategier för att minska städernas utsläpp.
Elektrifiering och energieffektivitet kan hjälpa städer globalt att minska utsläppen med 6,9 gigaton CO2e till 2030 och 15,3 GtCO2e till 2050. Den senaste IPCC-rapporten visar att detta kan göras med befintliga teknologier.
4: Den dubbla utmaningen med ökande växthusgasutsläpp i städer och fler extrema klimathändelser kräver lösningar som integrerar utsläppsminskningar och klimatanpassning, inklusive städernas gröna och blå infrastruktur.
Städer behöver sträva efter lösningar som integrerar utsläppsminskningar med klimatanpassning för att skydda invånarna från nuvarande och framtida effekter av klimatförändringarna. En lösning som lyfts fram i den senaste IPCC-rapporten är städernas gröna och blå infrastruktur, såsom gatuträd, gröna tak, stadsparker och dagvatten. Förutom att hjälpa till att lagra och binda kol, kan städernas gröna och blå infrastruktur hjälpa till att minska energianvändning, kompensera för effekterna av den urbana värmen och motstå översvämningar och andra extrema väderhändelser.
Klimatneutrala städer 2030
Klimatförändringen kan ses som ett symptom på strukturella problem i ekonomi och samhällssystem. Omfattningen på de utmaningar vi står inför som civilisation kommer att medföra att många städer kommer att behöva göra betydande investeringar i omställningen.
Städers investeringar behöver i större utsträckning användas som katalysator för att bygga samhällelig, politisk och operativ förmåga att investera kapital på bästa möjliga sätt för att skapa klimatneutrala städer till 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser. För att kunna bevara och samtidigt utveckla vår demokrati behöver denna omställning ske i en samskapande process.
Inom Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 skapas en gemensam förmåga att möta stora samhällsutmaningar som klimat- och miljöomställningen. Vi behöver åstadkomma transformativa systemförändringar och måste därför ta djärva grepp för att omforma våra samhällsinstitutioner för en jämlik och cirkulär ekonomi, vi måste utveckla ansvarsfull och banbrytande ny teknik och vi måste förändra beteenden för ett mer hållbart och entreprenöriellt samhälle.
Viable Cities har en budget på ca en miljard kronor att under 12 år investera i forskning och innovation tillsammans med svenska städer för att snabba på klimatomställningen. Satsningen Klimatneutrala städer 2030 är central i detta arbete. 23 svenska kommuner och deras partners är pionjärer i att accelerera klimatomställningen inom ramen för Viable Cities.
Städerna har tagit på sig att testa nya arbetssätt och lösningar, att lära av varandra och att arbeta för missionen: att skapa städer som fungerar bra för människorna som bor i den, som är bra för medborgarnas, företagens och samhällets ekonomi — och — som är bra för klimatet.
Med hjälp av bland annat Klimatkontrakt 2030, Klimatinvesteringsplaner och Systemdemonstratorer samarbetar de 23 kommunerna, fem myndigheter och Viable Cities för att hitta nya sätt att arbeta för att snabba på klimatomställningen.
Lars Johansson
Viable Cities är ett nationellt program inriktat på innovation för klimatneutrala och hållbara städer. I satsningen Klimatneutrala städer 2030 — och med verktyget Klimatkontrakt 2030 — samarbetar programmet från 1 oktober 2021 med 23 städer, däribland Borlänge kommun, och fem myndigheter för att snabba på klimatomställningen. Programmet får stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Viable Cities samordnas av KTH. viablecities.se
